De finns flera olika yrkeskategorier som är verksamma inom ridsporten med ridutbildning/- träning. Dessa kan ha sin bakgrund från olika utbildningar; hippologprogrammet, ridinstruktörsutbildning eller tränarutbildning. De olika utbildningarna skiljer sig åt och kan därför inte förväntas ge samma typ av kunskap till de olika studenterna. De frågor tränaren eller ridläraren eventuellt får från sina elever kan på så sätt vara antingen relevanta eller icke relevanta. De olika utbildningarna har olika inriktning och fokus, vilket i sin tur leder till att till exempel en hippolog inte har samma typ av kunskaper som en c-tränare.Studien syftar till att svara på om eleverna är medvetna om sin tränares utbildning och vad som kan krävas av honom/henne med tanke på den formella utbildning personen i fråga har utfört.

Skolan som spelplats för kultur- och identitetspolitik står i fokus för denna uppsats. En utgångspunkt är att den politik som styr skolan även har inverkan på, och är en produkt av, de diskurser som råder i samhället när det gäller dessa frågor. Min undersökning är baserad på situationen i Guatemala. Där finns sedan 2005 en nationell politisk strategi kring detta, uttryckt i styrdokumentet "Interkulturell tvåspråkig utbildning", som har varit material för den kritiska diskursanalys jag här genomför. Uppsatsen innehåller även en jämförelse med lärares tankar kring detta på plats i Guatemala, baserat på vistelse och materialinsamling där.

SammanfattningUppsatsen behandlar EU-stadgans tillämplighet på det svenska dubbelförfarandet, påförande av skattetillägg och utdömande av straffrättsliga påföljder vid oriktig uppgift. Framställningen baseras på gällande lagtext vid 1 december 2011, men hänsyn har även tagits till lagförslaget avseende den nya skatteförfarandelagen, SFL, som avses träda i kraft den 1 januari 2012.  Besvarandet av syftet sker ur ett svenskt perspektiv med beaktande av rättssäkerheten för den enskilde. Det klargörs att EU-stadgans ställning innebär att den skall ha företräde framför motstridig nationell rätt. Vidare kan kravet på klart stöd som HD har uppställt för att underkänna det svenska dubbelförfarandet med stöd av Europakonventionen, inte upprätthållas vid EU-stadgans tillämpning. Ett sådant krav skulle strida mot rättssäkerhetskravet på en bestämd rättskällehierarki, och därmed inte tillförsäkra den enskildes rättssäkerhet.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att skapa en djupare förståelse för hur truppgymnaster och simhoppare på nationell elitnivå uppfattar kompetens samt dess betydelse för den inre motivationen att utöva sin idrott. Studien använder sig av self determination theory (SDT) som teoretisk ram och tar avstamp i följande frågeställningar: (1) Vad motiverar dessa idrottare att utöva sin idrott? (2) När upplever sig truppgymnaster och simhoppare kompetenta i sin idrott? (3) Vilken inverkan har den upplevda kompetensen på motivationen hos dessa idrottare? (4) Vilka strategier använder sig truppgymnaster och simhoppare av för att känna sig kompetenta i sitt idrottande?MetodStudien genomfördes med kvalitativa intervjuer med sju elitidrottare inom truppgymnastik och simhopp, vilka tillhör de främsta i sin idrott i Sverige. Semistrukturerade intervjuer genomfördes utifrån en framarbetad intervjuguide. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades sedan med utgångspunkt ur ett interpretativt tillvägagångssätt.

Problembakgrund: Innovationer är ofta svårhanterliga för organisationer på grund av den höga osäkerhet de medför, tjänsteinnovationer betraktas vara än mer svårhanterliga då tjäns­ters abstraktionsgrad medför ytterligare komplexitet. För att undersöka denna problematik studeras här en nationell implementering av en teknikbaserad tjänsteinnovation, i form av den pågående implementeringen av ordinationssystemet Pascal.  Implementeringen av Pascal genom­förs som en direkt åtgärd för att möjliggöra omregleringen av den svenska dosapoteks­marknaden.Syfte: Syftet med studien är att undersöka en pågående implementering av den teknik­baserade tjänsteinnovationen Pascal i svensk offentlig sektor.Metod: För att få en förståelse för det studerade ämnet genomfördes först en litteraturstudie och därefter tre observationer där betydande områden i implementeringsprocessen upp­märksammades. Områdena kategoriserades tematiskt och undersöktes vidare genom fyra inter­vjuer och en webbaserad enkätundersökning. Resultatet sammanställdes och analyserades för att sedan mynna ut i karaktärsdrag för denna typ av implementeringsprocess.Slutsatser: Utifrån den studerade implementeringsprocessen har ett antal karaktärsdrag varit utmärkande. Processen karaktäriserades av teknisk komplexitet, individuella drivkrafter, pa­rallella processer och aktiviteter, en stegvis och interaktiv utvecklingsprocess, flertalet in­blandade individer och aktörer, snabba och löpande förändringar samt tidspress.

1900-talets sista fyra decennier innebar stora förändringar för kyrkorna i såväl globalt som lokalt perspektiv. Två rörelser inom kristenheten spelade stor roll för utvecklingen: den ekumeniska rörelsen och den karismatiska rörelsen. Mötet mellan de etablerade kyrkorna och framför allt den karismatiska förnyelserörelsen var inte enkelt. Tonläget mellan dem var tidvis högt. Under 1980- och 90-talen skadades relationer mellan både människor och organisationer vid sådana möten.

Bakgrund och problemdiskussion: Tillväxt ses i dag som en naturlig grund i vårt samhälls-byggande och ordet har blivit nästintill utbytbart med utveckling. Det överskuggande målet för politiker och företag är fortsatt tillväxt, samtidigt som naturvetare i en parallell värld påpekar att vi har nått gränsen för vad planeten förmår. En betydelsefull men förhållandevis outforskad roll i detta innehas av företagen, varför det också finns ett intresse i att närmare undersöka företagens hållning gentemot problematiken.Frågeställning:? Hur ser företagsledare på tillväxt, resursanvändning och företagande?Syfte: Syftet är att ta del av framstående företagsledares tankar och reflektioner kring tillväxt, resursanvändning och företagande, för att på så sätt belysa tillväxtens dilemma utifrån ett företagsperspektiv ? något som tidigare främst har gjorts ur ett naturvetenskapligt perspektiv.Metod: För att kartlägga och undersöka formulerad problematik är studien av både explorativ och deskriptiv karaktär. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med sex företagsledare som både har inflytande inom näringslivet och som har uttalat sig i hållbarhetsfrågor.Resultat: Resultatet presenterar företagsledarnas tankar och reflektioner kring tillväxt, resursanvändning och företagande.

Öresundsregionen är idag en region i förändring. De senaste åren har danska och svenska medborgare börjat arbeta, bo eller på annat sätt vistas på andra sidan sundet i allt högre grad. Tillväxten är hög och Malmö och Köpenhamn integreras på ett sätt som är ovanligt för städer lokaliserade i olika länder. År 2004 bosatte sig fyra gånger så många danskar i Skåne som under 1998 vilket innebär en ökning från 800 till 3 200 personer per respektive år. Antalet pendlare som bor i Skåne och var dag åker över bron för att arbeta i Danmark har enligt en artikel i Dagens Nyheter ökat med 40 procent det senaste året och enligt samma tidning förväntas den totala pendlingen över bron om 10 år vara dubbelt så stor om som idag.

SammanfattningFör att underlätta gränsöverskridande transaktioner ingår stater idag internationella överenskommelser av olika slag. Traktat som de även kallas utgör en del av folkrätten och är reglerade i Wienkonventionen om traktaträtten från 1969. En av de vanligaste formerna av traktat är idag dubbelbeskattningsavtal vilka huvudsakligen syftar till att fördela beskattningsrätt mellan stater för att undvika en dubbelbeskattningssituation. Sveriges dubbelbeskattningsavtal inkorporeras i intern rätt vilket ger uttryck för det dualistiska synsättet. Inom folkrätten är principen att avtal ska hållas en viktig grundsats som kommer till uttryck i artikel 26 Wienkonventionen. Wienkonventionens artikel 27 stadgar vidare att en part inte kan åberopa sin interna rätt som grund för sin underlåtenhet att fullgöra ett avtal.

Bakgrunden till denna c-uppsats är den utredning som resulterade i bland annat införandet av en nationell värdegrund för äldreomsorgen. Enligt denna ska äldreomsorgen bland annat vara personcentrerad. I verkligheten är den dock ofta mer uppgiftscentrerad. Genom att intervjua fem personer som har jobbat/jobbar på äldreboenden har jag undersökt vad som behövs för att äldrevården ska vara personcentrerad. Jag har fått veta vilka organisatoriska förutsättningar som finns för att vårdbiträden ska kunna ha ett personcentrerat arbetssätt samt vilka arbetsmetoder och förhållningssätt som kan göra vårdbiträdets arbete mer personcentrerat.

Medborgarskapspolitik har varit och är fortfarande ett väl diskuterat område inom de svenska partierna, inte minst inom Sverigedemokraterna (SD). Under 2004 tillsattes en utredningsgrupp[1] av Socialdemokraterna vars främsta syfte var att se över medborgarskapslagstiftningen och utröna om det är möjligt att återkalla ett svenskt medborgarskap efter omprövning om det skulle visa sig att medborgarskapet förvärvats under felaktiga grunder eller på annat otillbörligt tillvägagångssätt. Förslaget kom sedermera att utmynna i SOU 2006:2, Omprövning av medborgarskap.Medborgarskapslagstiftningen har förändrats och setts över ett antal gånger innan ovan betänkande gavs ut. Till en början tilläts t.ex. inte en person som hade medborgarskap i ett annat land att ha kvar det medborgarskapet vid förvärv av ett svenskt medborgarskap för att undvika dubbelt medborgarskap[2] som vid den tiden var än mera strikt.

Huvudsyftet med studien var att få en förståelse för hur professionella rekryterare upplever kulturella skillnader bland de sökande vid multinationella rekryteringar. Vi ville undersöka om kulturella skillnader mellan kandidater upplevs leda till svårigheter när det gäller att bedöma kandidater på ett likvärdigt sätt. Vidare ville vi ta reda på om rekryterare vid samarbete med rekryterare av annan nationell bakgrund upplever kulturella skillnader gällande vilka kompetenser som värderas hos kandidaten. Fokus i studien var tre steg i rekryteringsprocessen, nämligen framtagning av kravprofil, CV-granskning och intervjutillfället.Tidigare forskning visar att det finns kulturella skillnader mellan länder och att kulturen påverkar vad som betraktas som normalt beteende på en arbetsplats. Forskning visar också på skillnader i rekryteringspraxis i olika länder.

I denna uppsats har jag studerat vad Corporate Social Resonsibility (sv. företags samhällsansvar) fyller för funktion när det kommer till implementeringen av de mänskliga rättigheterna i de land som multinationella företag har verksamhet i. Uppsatsen har sin utgångspunkt i, och har sin teoretiska förankring i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna samt teorin om Corporate Social Responsibility. En fördjupad teoridel presenteras också där begrepp som det transnationella ansvarighetsglappet presenteras och även en kort diskussion kring den ansvarsutvidgning som skett och inte stater kan ses som enda aktörer för att förverkliga de mänskliga rättigheterna. Jag har använt mig av en kvalitativ forskningsmetod med beskrivande inslag, vilket innebär att jag genom studien haft ett tolkande synsätt på den data som använts.

Fra?gesta?llning: Hur kan DMOs arbeta fo?r att fo?rsta? turisternas fo?rva?ntningar info?r en destinationsupplevelse?Syfte: Syftet med underso?kningen a?r att skapa en fo?rsta?else fo?r turisternas fo?rva?ntningar, ba?de hur de skapas och hur de kan pa?verka turistens uppfattade destinationsupplevelse. Vi vill a?ven kunna fo?rklara hur turister kan delas in i olika ma?lgrupper baserat utifra?n vad de efterfra?gar av en destinationsupplevelse. Slutligen syftar underso?kningen till att kunna fo?rklara fo?r DMOs hur de kan arbeta med ha?nsyn till turisternas fo?rva?ntningar i framtida destinationsutveckling.Metod: Uppsatsen har haft en deduktiv ansats med ba?de ett sambandsbaserat och beskrivande syfte.

Inom den offentliga förvaltningen bedrivs omfattande verksamhetsutveckling mot e-förvaltning i syfte att öka offentliga myndigheters effektivitet samt tillgänglighet för medborgare och företag. Rättssäkerheten och skyddet för den personliga integriteten är beroende av att den rättsliga regleringen och styrningen av politiska mål harmonierar samt att det är balans mellan olika intressen. Uppsatsens syfte har varit att belysa vilka brister som finns avseende rättslig reglering och styrning av förvaltnings- och IT-politiska mål samt vilka konsekvenser det får för rättssäkerheten och för skyddet av den personliga integriteten. Den metod som har nyttjats i uppsatsen utgörs av den rättsvetenskapliga samt den rättskonstruktiva. Vid analys av de olika delarna, som består av rättssäkerhet, skyddet för den personliga integriteten och informationssäkerhet visavi politiska mål har det visat på att grunden, den rättsliga regleringen, inte är tillräckligt stabil.