Syftet med undersökningen var att ta reda på varför läxor ges samt om dem bidrar till lärandet. Tidigare forskning visar på att läxor kan ha både positiva samt negativa effekter på lärandet. De negativa effekterna är de mest förekommande i både internationell och nationell forskning. Denna uppsats grundar sig på en intervjustudie med sex verksamma lärare i grundskolans tidigare år och besvarar följande frågeställningar: I vilka syften ger lärare i grundskolans tidigare år läxor till elever? På vilka sätt bidrar läxor till elevers lärande enligt verksamma lärare? Studien visade att lärarna har ett tydligt syfte med läxor samt ger en bild av läxor som en lärande del i skolarbetet förlagt till hemmet.

Avsikten med studien var att utreda viken inställning musiklärare har till betyg, utifrån de bakomliggande syften som brukar lyftas fram för att motivera betyg och att belysa hur lärare ser på sina möjligheter att värdera elevernas prestationer och sätta rättvisande betyg. Fyra musiklärare intervjuades och intervjuerna transkriberades. I resultatdelen redogjordes för det relevanta innehållet i intervjuerna och i diskussionen jämfördes slutsatserna med den forskning som redogjorts för i bakgrunden. Uppsatsens huvudresultat är att lärare i musik inte är i grunden negativa till betyg och att de har en god uppfattning om betygens syfte. De anser också att det finns goda möjligheter att utforma och individualisera undervisningen, även om resurser sätter hinder i vägen.

Ordet globalisering förekommer flitigt i dagens samhällsdiskussion. På de politiska arenorna har globalisering blivit ett centralt begrepp, som ifrågasätter invanda föreställningar. Ekonomi, miljö, nationell överlevnad och säkerhet - allt detta hänger i allt större utsträckning på aktörer utanför varje enskilt lands gränser och på beslut som inte är underställda landets regering. Den kosmopolitiska demokratimodellen strävar efter att åstadkomma globala strukturer för politiskt handlande. Nationella och formella medborgarskap byggdes tidigare upp av antaganden om begränsad rörlighet, från landsbygd till staden, och är enligt kosmopolitismen inte längre aktuella.

Denna uppsats beskriver den verklighet fotbollssupportrar lever i. Fem supportrar ger sina syner på deras omgivning och jämförandet mellan att vara ett fotbollsfan och en huligan. Fotbollssupportrarna har fått ge sina åsikter på det allmänna inom läktarkulturen och supporterskapet. Främst har ämnen som supporterskap, huliganism, deras egen betydelse samt den svenska läktarkulturen diskuterats och förvandlats till spännande svar. Med hjälp av Grundad teori har jag samlat det empiriska in materialet och bearbetat dessa intervjuer samt analyserat dessa steg för steg.

Studien undersöker Peter von Möllers agerande inom jordbruksutvecklingen i teori och praktik för åren 1831-1883, en tid som i Sverige sammankopplas med det allra mest intensiva skedet av den agrara revolutionen. Von Möllers egna skrifter utgör grunden för undersökningens jordbruksteoretiska del. Det praktiska jordbruket på von Möllers gods, i Skottorp, har studerats utifrån ett flertal kvantitativa metoder i godsarkivets material. Studien syftar till att beskriva teori och praktik samt finna de sammanlänkande kopplingarna dem emellan. Det ges också jämförande utblickar mot regional och nationell utveckling för samma tid.

Denna litteraturstudie har som syfte att undersöka hur elevers sociala status i skolan påverkar elevernas psykiska hälsa utifrån ett sociokulturellt perspektivt. Litteraturstudien utgår från tidigare utförd empiri som har återfunnits genom sökningar i olika databaser. Genom att använda svenska och engelska sökord har studien funnit relevant nationell och internationell forskning kring elevers sociala status och psykiska hälsa. Studiens resultat påvisar klara samband mellan social status och psykisk hälsa. Resultatet visar även att elever som tillskrivs en låg status i skolan i många fall utvecklar psykisk ohälsa under skoltiden eller senare i livet.

I denna uppsats görs en sammanställning av gällande skatterätt för bolag enligt EG-domstolens praxis, med avgränsning till området för direkt beskattning.Direkt beskattning är en kompetens som tillfaller nationell lagstiftning i unionens medlemsstater.Nationella beskattningsregler för bolag har dock på många håll givit upphov till diskriminerande behandling, i strid mot EG-fördragets fria rörligheter.Endast genom utfärdande av direktiv kan en harmonisering på området komma till stånd.EG-domstolen har därför påskyndat integrationsarbetet genom att tolka och tillämpa gemenskapsrätten till att omfatta direkt beskattning för bolag.Nationella skattebestämmelser som hindrar bolag från att utnyttja EG-fördragets fria rörligheter, kan därför enligt EG-domstolens praxis åsidosättas direkt med stöd av fördraget..

Denna uppsats syftar till att redogöra för eventuella brister i den svenska skogsvårdslagen och i Skogsstyrelsens myndighetsutövning som kan leda till negativa effekter för den biologiska mångfalden i skogen. Detta genomförs genom att undersöka på vilket sätt Sverige lever upp till konventionen om biologisk mångfald och till den svenska skogsvårdslagen samt på vilket sätt Sveriges skogspolitik präglas av ekonomiska och ekologiska intressen. Syftet besvaras med hjälp av en övergripande rättsdogmatisk metod samt viss journalistik och information om samhällets praktiska utövning. Arbetets slutsats visar på en ambitiös nationell skogsvårdspolitik som lever upp till de internationella målen samtidigt som de negativa ekologiska effekterna fortfarande är överhängande. Dessa skillnader i teori och praktik återspeglar svårigheten med att efterleva balansen mellan ekonomiska och ekologiska intressen..

[Abstract: This study examines the observed difference between Swedish and foreign owners when it comes to nominating committee participation. The background to the study is that foreign owners seem to participate in Swedish nominating committees to a lesser extent than their Swedish counterparts. The focus is on institutional owners and the companies studied are all listed companies who follow the Swedish code of corporate governance. Particular attention is paid to perceived differences in behavior that can be explained using the common corporate governance related theories of Exit, Voice and Loyalty as well as Agency Theory. These explanations are chiefly related to differences in attitudes regarding insider information, different knowledge levels regarding the purpose and workings of nominating committees of the Swedish kind as well as differences due to home market biases.].

Thor,Cecilia och Thor Kristina (2006) Lärares erfarenheter av validering på Komvux. ( Teatcher´s experience of assessment at Komvux). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen 60p, Malmö Högskola.Syftet med denna uppsats är att undersöka vad lärare,som arbetar med validering inom omvårdnadsprogrammets flexibla vuxenutbildning,har för erfarenheter av dagens valideringsprocess på Komvux.Vi vill också ta reda på om de har några förslag på förändringar eller förbättringar gällande valideringsprocessen.Vi har intervjuat nio lärare som arbetar på tre olika Komvuxskolor.Resultatet visar att många lärare vill flytta valideringsprocessen från skolmiljön till den kliniska verksamheten.De anser också att själva bedömningen av en individs kunskaper bör ske individuellt men själva självskattningen kan göras i grupp.Vidare menar lärarna att svenska språket har stor betydelse i valideringssammanhang.Nationella riktlinjer och nationell valideringsutbildning är något som vissa lärare anser vara viktigt för att få en likvärdighet i valideringsprocessen..

The South African nation and society have experienced significant changes and reforms over the last decade. Less than ten years ago black and white people were not even allowed to share a bench in a park. Today they are expected to live side by side in what is called a"Rainbow Nation". When a new society is built language plays an important part. The language constantly reproduces daily the small things that identify a nation and the people living in it.

Denna uppsats har syftet att belysa och analysera processer av ansvarsutkrävande inom svensk förvaltning. Utbildningssektorn är den del av förvaltningen som studeras då skolan är en unik institution i dagens samhälle och en förutsättning för en levande demokrati. Skolan har genomgått reformer som kommit att påverka dess organisering och möjlighet att utkräva ansvar.Ansvarsutkrävandet belyses genom hela ansvarskedjan från nationell nivå till den enskilda skolan. Arbetet har formen av en kvalitativ analys. På kommunal nivå genomförs en fallstudie av Malmö kommun.

Studiens syfte är att undersöka vilken betydelse planerare upplever att deras arbete med medborgardialoger har för svensk stadsutveckling. Metod för datainsamling är kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med aktiva planerare på nationell, lokal och stadsdelsnivå. Intervjuerna kompletteras med en litteraturstudie av medborgardialoger. Det samlade empiriska materialet analyseras med hjälp av Purdys (2012) utvärderingsmodell för samverkansprocesser i offentlig förvaltning som bygger på de tre begreppen formell auktoritet, diskursiv legitimitet och resurstillgång vilken även kompletterats med Foresters (1989) teori om planeringsprocessernas beroende av dess innehåll och kontext. Studien visar att arbetet med medborgardialoger i Sverige idag upplevs ha en betydelse för både den fysiska planeringen och för andra för staden viktiga värden som den sociala sammanhållningen.

Företagshälsovården (FHV) agerar på en fri marknad i egenskap av oberoende expertresurs. Skillnader finns mellan vad kunderna efterfrågar och vad FHV önskar leverera. Det är därför intressant att studera om förväntningarna från kunden stämmer med den intentionen FHV har. Vidare är det intressant att ställa det i relation till den funktion FHV ?bör? ha enligt en nationell diskussion.

Denna uppsats behandlar rapportering av IT-incidenter. Mer specifikt har jag undersökt vilka rutiner som behövs för att organisationer på ett bra sätt ska kunna rapportera incidenter till Sitic, Sveriges IT-incidentcentrum. Bakgrunden till uppsatsen är att rapporteringen till det relativt nya Sitic har varit trögstartad. Jag har undersökt vilka rutiner som bör finnas hos de rapporterande organisationerna och hos Sitic för att få till stånd ett effektivare samarbete. Resultatet har visat på att det finns brister i en del rutiner på båda sidor av förhållandet.