Denna studie undersöker förutsättningarna för den höga graden av upplevd trivsel på Bryggeriets Gymnasium i Malmö, samt hur man ur ett kultursociologiskt perspektiv kan förstå relationen mellan trivsel och skolprestationer i det aktuella fallet. Skolan erbjuder bland annat en skateboardinriktning och skatekulturen har en framträdande roll på skolan.  Undersökningen har därför fokuserat på en grupp skateboardåkare. De elever som deltagit i studien har svarat på en enkät, deltagit i gruppdiskussioner och varit föremål för observationer både i och utanför klassrummet. Resultaten pekar på att orsakerna till den höga graden av trivsel bland eleverna i undersökningen beror dels på att skolans organisatoriska och kollegiala kultur präglas av en tillåtande attityd och handledande lärarroll, och dels att eleverna i och med skatekulturens relativa förenande med skolan har funnit ett sociokulturellt sammanhang där de lättare finner sig tillrätta än i en mer traditionellt präglad skolkontext..

Organisationer strävar hela tiden efter att höja kvalitén på sina varor och tjänster, samt att få sina anställda att prestera bättre. En viktig faktor för att lyckas är medarbetarnas hälsa. Tidigare forskning visar att en viktig del i det hälsofrämjande arbetet är ledarskap och kommunikation. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur Lidingö Stads kultur- och fritidsförvaltning har arbetat för att främja sina anställdas hälsa. Undersökningen byggde på en kvalitativ forskningsmetod och utfördes genom halvstrukturerade intervjuer.

Syftet med vår studie är att genom ett kulturperspektiv få en förståelse för vad som kan påverka anställdas syn på begreppen ledarskap och engagemang i arbetsorganisationen. Denna uppsats är en uppföljning av en tidigare enkätstudie som genomförts i den studerade organisationen. Då vi uppfattar att den undersökta organisationens strukturella utformning har betydande likheter men en mekanisk organisation, där människan i sitt arbetsutövande förväntas uppträda som maskinens förlängda arm,söker vi också förstå hur detta kan påverka de nämnda begreppen. Vi utgår ifrån kultur som en social konstruktion, det vill säga det är människorna i organisationen som skapar, vidmakthåller och återskapar kulturen. Vidare ser vi kultur som de gemensamma innebörder och symboler som en grupp människor delar i ett visst sammanhang eller en situation.

Sverigedemokraterna har nu kommit in i riksdagen, nästa steg enligt Jimmie Åkesson är att få 30 % av rösterna! Med anledning av partiets bakgrund och den debatt som florerat kring deras främlingsfientlighet och annat, tycker jag det är angeläget att undersöka vad partiet står för. Syftet med detta arbete är därför att undersöka och besvara frågan:Vilken syn har Sverigedemokraterna på demokrati och de mänskliga rättigheterna, och visar de samma förhållningssätt till demokrati och mänskliga rättigheter i sitt principprogram och valmanifest som i andra dokument?Metoden jag har använt för att göra denna undersökning är olika typer av kvalitativ textanalys, först en enklare diskursanalys för att se vad akademiska teorier har för syn på demokrati och mänskliga rättigheter. Ett antal nyckelbegrepp inom demokrati valdes sedan ut; människosyn, folk-medborgare, stat-nation och kultur-religion, därefter konstruerade jag en modell där jag kunde besvara mina delfrågor genom att i tur och ordning titta på vilken syn på nyckelbegreppen de olika aktörerna hade, genom en aktörscentrerad systematisk textanalys av demokratiteorier och FN:s deklaration och konventioner om de mänskliga rättigheterna. Slutligen gjorde jag en innehållslig textanalys av Sverigedemokraternas principprogram, samt diverse material som jag funnit på deras hemsida, t ex TV-klipp, bloggar mm.Resultatet jag kom fram till är att Sverigedemokraterna inte alltid respekterar de mänskliga rättigheterna, de delar inte den människosyn och syn på kultur, som präglar demokratiteorier och FN.

Organisationskultur präglar individer och grupper på olika plan, medvetna som omedvetna. Studier visar bland annat att vår bild av vad vi klarar av, vår så kallade self-efficacy, påverkas av vilken kultur vi befinner oss i. Syftet med den här studien var att undersöka hur organisationskultur upplevs av medarbetare och hur de upplever att den påverkar deras syn på sig själva och sin förmåga. Sju personer från ett ungt och expansivt företag, vars kulturfilosofi har blivit medialt uppmärksammad och hyllad, intervjuades. Resultatet visade bland annat att gemensamma värderingar och normer, såvida de är identifierbara, gör det lättare för medarbetarna att arbeta i samma riktning och tydliggör företagets förväntningar och ambitioner.

En kulturell infill i Stockholms innerstad som fyller behovet av en samlad plats för visning av och samtal kring mode..

Psykiatrin är ett aktuellt ämne i dagens debatt. Ofta aktualiseras problematiken kring psykiskt sjukas situation efter att något hemskt våldsbrott skett. Medierna rapporterar om anhöriga som förgäves sökt hjälp när de anat att något hemskt kan komma att ske, dock utan respons. Det är lätt att genom medias rapportering få uppfattningen att merparten av psykiskt sjuka är brottsbenägna. Sambandet mellan psykisk sjukdom och våldsbrott är dock enligt statistik inte påtagligt.

Föreningsauktionen är ett lägsta bud företag som stödjer svenskt föreningsliv utan motprestation från föreningarnas sida.Företaget har en för liten kundkrets och med arbetet ville därför undersöka hur företaget kan nå ut till fler potentiella kunder och på så sätt öka trafiken och buden på deras hemsida. Detta genom en marknadskommunikatonsplan. Föreningsauktionen står inför en nationell satsning och i arbetet visas olika alternativ för hur företaget kan använda reklam för att få sin produkt känd på marknaden.I arbetet kan du förutom marknadskommunikaton läsa om konkurrensstrategi samt konsumentbeteende..

Invandrare kommer till Sverige från världens olika hörn med en annan tradition och kultur. Det kan uppstå kommunikationsproblem vid kontakten med de svenska myndigheter, bland annat hälso- och sjukvården. Syftet med denna studie är att undersöka iranska mammors upplevelse av kontakten med BVC samt deras upplevelse av styrkor och brister i kontakt med svenska barnhälsovården. Metoden har en explorativ design med en kvalitativ ansats. Sammanlagt intervjuades sju mammor där samtliga hade iranskt ursprung och persiska som modersmål.

I den här uppsatsen görs en jämförelse mellan tre aktörer i svensk miljöpolitik, den svenska staten, miljöorganisationen Svenska Naturskyddsföreningen (SNF) och intresseorganisationen Svenskt Näringsliv (SN). Syftet med jämförelsen är att undersöka hur de skiljer sig åt eller om de i huvudsak har samma syn på hanteringen av miljöfrågan och speciellt i synen på om det finns en konflikt mellan tillväxt och miljö. Som teoretisk ram används ekologisk modernisering, en teori som karaktäriseras av att konflikten mellan tillväxt och miljö ses som upphävd och den anses vara en lovande strategi för att hantera miljöproblemen. Metoden, som har använts i uppsatsen är diskursanalys av olika texter som producerats av aktörerna i nutid. Hos varje aktör har både dokument rörande klimatfrågan som representerar globala hållbarhetsfrågor och dokument rörande allmän, nationell miljövård valts ut, för att även skillnaden mellan olika frågor ska kunna studeras.

Mot bakgrund av skolans demokratiska uppdrag är syftet med följande uppsats att problematisera normativ svenskhet inom skolan. Syftet uppnås genom att diskutera kulturell representativitet utifrån några elevers utsagor om skolans praktiker gällande traditioner, med fokus på jul- och luciafirande samt skolavslutningar. Uppsatsen bygger på en kvalitativ intervjuundersökning med sex niondeklassare med ickekristen bakgrund. Elevernas uttalanden om skolans praktiker analyseras i förhållande till aktuella teoribildningar om kultur. Enligt intervjupersonerna uppmärksammas kristna traditioner, men exempelvis inte muslimska eller judiska på deras skola, något som hos flertalet personer uttrycks som upphov till utanförskap.

Syftet med uppsatsen är att identifiera vilka kritiska faktorer som bidrar till framgång i integrationen av en organisation i ett förvärvsförlopp, då ett litet ägarlett företag blir uppköpt av en börsnoterad koncern. Med utgångspunkt i en hermeneutisk kunskapssyn har vi använt oss av en kvalitativ forskningsdesign och fallstudie som forskningsstrategi. Intervjuer och sekundära källor så som hemsidor, årsredovisning och resultaträkningar har legat till grund för vår insamling av data. Empiriska primärdata samlades in under intervjuer med VD och personal på det uppköpta fallföretaget samt med uppköparens representant. Data från hemsidor och rapporter, ligger även dessa till grund för vår redogörelse av förvärvsförloppet, vilket är tolkad genom teorin i en kronologisk tematik.

This study is focused on some individuals' experience of the concept of culture in their everyday life. Some questions about culture were asked to some persons living in a small village in the isle of Gotland and some persons in the capital of Sweden, Stockholm, in the autumn in 2007 in a field study.The study showed that peopele tend to shape their own life world in the continuous activity in their near surroundings, in the garden and in reading literature and listening to music. There were some differences in the life world depending on where they lived,  in the country side or in town. Urban life has more offers as to popera and theatres but negatively more violence and stress.A study of literature on the ethnological concept of culture is included. The answers of the individuals also led to different topics such as nostalgia, mind, fear, feelings, body and soul which were enlightened by scientist from the respective fields..

The Swedish government published their current proposition concerning cultural politics,Tid för kultur in 2009. Due to this proposition, culture is considered a basic human right we all deserve to be provided with. It contained goals and guidelines for how to enable culture to all citizens, to integrate and enrich the state, the county councils? and municipalities? work with diversity and multi culture in their culture-based institutes. However, there seems to be a lack of strategies in the issue of how to provide our nondependent elderly, suffering age related handicaps and diseases, with this proclaimed necessity.In recent years, there has been a lot of research proving the link between human wellbeing and a stimulating environment.

MISA är ett företag som i sin dagliga verksamhet erbjuder arbetsinriktad sysselsättning för människor med funktionshinder. På grund av sin ideologiska bakgrund och sin platta struktur har det växt fram ett intresse av att veta mer om sin organisation. Syftet med uppsatsen är därför att beskriva och identifiera företagskulturen och ledarskapet för att sedan förstå deras relation till varandra. För att uppfylla syftet och besvara frågeställningarna har en kvalitativ fallstudie genomförts i form av intervjuer och en litteraturstudie i ämnet kultur.Teorin har spelat en stor roll för att både förstå och rama in företagets kultur. Uppsatsen använder sig både av klassiker som Weber och den omskrivna kulturteoretikern Schein samt nyare författare inom ämnena kultur och ledarskap.Studiens resultat gav en omfattande bild av företagets kulturuttryck och vad i företagets agerande och uttalanden som framstår som viktiga.