Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka hur dagspressen gestaltar fritidshemmet och vilken betydelse det har för mÀnniskors bild av fritidshem. Det sker genom en diskursanalys i kombination med en medievetenskaplig metod, dÀr 36 texter granskas pÄ tre olika nivÄer: textnivÄ, interdiskursivt och den sociala praktiken. Resultatet visar att det rÄder en konkurrens mellan olika diskurser dÀr utbildning och omsorg vÀrderas högst samtidigt som rekreation och tillsyn av barnen fÄr mest uppmÀrksamhet i dagspressen. Slutligen vÀcker resultatet frÄgor om hur fritidshemmet ska hantera den konflikt mellan olika perspektiv som studien synliggör. Författaren anser att fritidshemmet behöver vÀlja vilket perspektiv som ska ha huvudfokus för att skapa en tydligare identitet i samhÀllskommunikationen..

Den hÀr studien Àr baserad pÄ diskursteorin av Laclau och Mouffe. Teorin utgÄr ifrÄn det faktum att sprÄk Àr förÀnderligt över tid och att alla begrepp i sig Àr tomma och behöver andra begrepp för att fÄ sin betydelse. Genom att anvÀnda denna teori försöker vi fÄ fram innebörden av begreppet demokrati och synen pÄ hur en demokratisk mÀnniska skall vara i tvÄ lÀroplaner; Lgr 69 och Lpo 94. Genom analysen skall en dominerande diskurs komma fram som representerar olika tidsperioder, dessa jÀmförs och diskuteras senare. I Lgr 69 fÄr begreppet demokrati sin betydelse genom att stÀllas i relation med samhÀllet medan det i Lpo 94 Àr genom individuella vÀrden.

Denna studie syftar till att ur ett pedagogiskt perspektiv se hur svenska Polisens lÀrande i specifika situationer ser ut, dÀr konflikthantering fÄr statuera exempel. För ökad förstÄelse och en tydligare bild av myndigheten presenteras inledningsvis tidigare forskning inom omrÄdet samt ett avsnitt som redogör för polisutbildningen i stort. De teorier som anvÀnds innefattar aspekter som socialiseringsprocesser, en ledsagande diskurs samt den hermeneutiska spiralen. Studien Àr gjord med kvalitativ ansats dÀr sex semistrukturerade intervjuer genomförts. Urvalet av informanter har gjorts utifrÄn deras befattningar inom poliskÄren.

Denna studies syfte Àr att med utgÄngspunkt i den allmÀnna diskursen om likvÀrdighet och dess pragmatiska innebörd, söka belysa spÀnningsfÀlt mellan politiskt fattade beslut och skolans filosofiska, politiska och pedagogiska diskursser. Studien anvÀnder sig av kvalitativa teoretiska och metodologiska utgÄngspunkter. Studiens resultat uppvisar flera bilder av likvÀrdighetens pragmatiska innebörd. I skÀrningspunkten mellan pedagogik, politik och filosofi pÄgÄr olika diskurser om likvÀrdighet. Med stöd i diskursteorin visas att diskurser om ekonomi och politik stÄr överordnatd andra moraletiska diskurser i skolan och att en gemensam norm för likvÀrdighet Àr en myt eftersom pragmatiska sammanhang förÀndrar diskursen om likvÀrdighet till mÄnga olika perspektiv och antaganden..

Den svenska Försvarsmakten fattade 2004 beslut om att söka uppnÄ interoperabilitet med andra nationers försvarsmakter. Som gemensam nomenklatur för samarbetsformerna valdes, med bakgrund av att EU sökte samma lösning, att nyttja de standarder som fanns inom NATO. Den hÀr uppsatsen undersöker i vilken utstrÀckning den svenska försvarsmakten pÄ operativ nivÄ Àr interoperabel idag ? tidigt 2010. En grÀnsöverskridande funktion har valts som undersökningsobjekt, underrÀttelsefunktionen.

Denna studie behandlar bolags informationssignaler före, i samband med och efter förvÀrv. Med utgÄngspunkt i agent- och signalteorin har informationssignaler som skickats identifierats, dÀr en kvalitativ ansats med tillhörande diskurs- och etnografisk innehÄllsanalys har anvÀnts för att kartlÀgga informationssignalerande mekanismer samt generera en modell för analys av informationssignaler i samband med förvÀrv. Studien uppvisar resultat om varför informationssignaler sÀnds i samband med förvÀrv, dÀr bolag generellt efterstrÀvar att minska informationsasymmetri gentemot sina intressenter, legitimera beslut samt nyttja informationsövertag för att skapa personliga fördelar. Studien bidrar till omrÄdet för informationssignalering, dÀr utfall av förvÀrv pÄverkar omfattningen och innehÄllet som informationssignaler uppvisar..

SammanfattningDenna uppsats undersöker hur skillnader mellan kategorierna ?heterosexuell??bisexuell? och ?homosexuell? konstrueras i ett informationsmaterial riktat till eleveroch lÀrare. Med utgÄngspunkt i diskursteoretikerna Laclau och Mouffes begreppekvivalens och differens analyseras vilka betydelser som kategorierna tillskrivs.Analysen visar hierarkiska strukturer mellan kategorierna som utgörs av enhetero/homo- dikotomi som ger form Ät en heteronormativ diskurs. Resultatendiskuteras i relation till Braidottis nomadiska subjekt och avslöjar en syn pÄ subjektetsom statiskt.Nyckelord: diskursteori, ekvivalenskedjor, identitetskategorier, sprÄk, makt, skillnad,subjekt, sexualitet, performativitet, heteronormativitet..

Denna rapport bestÄr av information och data som har samlats in i syfte att kunna presentera en genomförbar konvertering av linfÀrjan Toras framdrivningssystem, som idag utgörs av dieselelektrisk drift, till brÀnslecellsdrift. Den brÀnslecell som behandlas i rapporten Àr PEMFC och Àr en brÀnslecellstyp som drivs av ren vÀtgas. Resultaten tjÀnar som en informationskÀlla för en potentiell konvertering och presenteras för Trafikverket, som ett alternativ i linje med Sveriges regerings mÄl att reducera mÀngden CO2 utslÀpp pÄ en nationell nivÄ. Informationen i rapporten har insamlats via mail- och telefonkontakt samt ett besök pÄ Tora pÄ plats i Stockholm. Ett genomförande av konverteringen Àr fullt möjligt men mer kostsamt Àn dieseldrift i dagslÀget med avseende pÄ höga brÀnsle- och inköpskostnader utav brÀnsleceller.

Studien Àr en diskursanalys av jÀmlikhet i nordiska styrdokument för grundskolor. Den teoretiska utgÄngspunkten utgörs av Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteori, kompletterad av Judith Butler teori kring könsdikotomin. Genom en kvalitativ textanalys urskiljs diskursiva processer av norm- och gruppbildning i styrdokumenten. Fram trÀder en bild dÀr jÀmlikhet som begrepp och vÀrde skiljer sig mellan de nordiska lÀnderna men ocksÄ stora likheter. Kön Àr en överordnad jÀmlikhetsfrÄga samtidigt som det rÄder en tydlig hierarki mellan de grupper som sÀrskiljs frÄn majoritetsgruppen utifrÄn förestÀllningar om sprÄk och kultur.

År 1999 erkĂ€ndes romerna i Sverige som en av landets fem nationella minoriteter. Sveriges minoritetspolitik syftar till att ge stöd och skydd till minoriteternas sprĂ„k, kultur och traditioner, vilket ska ske genom olika instanser i samhĂ€llet. Den hĂ€r uppsatsen fokuserar pĂ„ om Sveriges minoritetspolitik gĂ€llande romer Ă€r ett fall av handling eller hyckleri. För att undersöka frĂ„gestĂ€llningen har vi fokuserat pĂ„ relationen mellan romer och utbildning inom omrĂ„dena resurser, frekvens och information.Med hjĂ€lp av huvudsakligen intervjuer av informantkaraktĂ€r har vi analyserat vilket av begreppen handling eller hyckleri som minoritetspolitiken Ă€r ett fall av. VĂ„rt resultat Ă€r att minoritetspolitiken kan betecknas som ett fall av hyckleri, dĂ„ romerna inte behandlas som en nationell minoritet pĂ„ utbildningsomrĂ„det..

HÄllbar utveckling har sedan Ätminstone 20 Är tillbaka varit ett mÄl för miljöpolitiken i Sverige dÀr begreppet ofta tolkats utifrÄn den ekologiskadimensionen. PÄ nationell nivÄ bestÀmmer regering och riksdag inriktningen för miljöpolitiken och nationella myndigheter samordnar och följerupp arbetet. PÄ den regionala nivÄn svarar lÀnsstyrelserna för samordning, samverkan och uppföljning dÀr arbetet anpassas efter lÀnetsförutsÀttningar. PÄ den lokala nivÄn ska kommuner översÀtta nationella mÄl till lokala mÄl och ÄtgÀrder. Det handlar alltsÄ om att myndigheter pÄnationell, regional och lokal nivÄ ska implementera viktiga politiska beslut.

FrÄn massmedia presenteras skoldebatten och som blivande lÀrare Àr vi nÄgra av de i samhÀllet som i framtiden kommer beröras av den. Det Àr dÀrför aktuellt att titta pÄ hur den ser ut. Vilka aktörer Àr det som pratar om skolans kvalitet och lÀrarnas kompetens, och hur argumenterar de för att förbÀttra Sveriges skolresultat. Medias roll Àr av betydelse eftersom vi grundar en uppfattning om skolan utifrÄn media. Viktigt för vÄr undersökning har varit hur sprÄket ger betydelse och konstruerar gemensamma förestÀllningar om skolan.

Sociala rörelser som utmanar den rÄdande ordningens etablerade vÀrden och mÄlsÀttningar formeras stÀndigt, och utverkar nya kamper, pÄ den samhÀlleliga arenan. Allt för ofta ses dessa rörelser som nÄgot hotande, som uttryck för irrationella utbrott av affekt, snarare Àn som symptom pÄ grundlÀggande samhÀlleliga konflikter och kontradiktioner, vars artikuleringar bör förstÄs i relation till samhÀllet som en helhet, och till dess dominerande diskurser. Och allt för sÀllan ses vÀrdet i den kunskap som skapas inom dessa rörelser, en kunskap som ofta brukar komma samhÀllet till del, men Àven förskjuta de grÀnsdragningar som konstituerar kunskapen, makten och vetandet.UtifrÄn ett studium av Förbundet Kommunist, en liten organisation inom den svenska revolutionÀra 70-talsvÀnster som hade sina rötter i 60-talets studentuppror, den sÄ kallade bokstavsvÀnstern, diskuteras dels, pÄ ett mer generellt plan, hur man kan förstÄ fenomenet sociala rörelser, utifrÄn teorier som stÄr i relation till en marxistisk problematik (med teoretiker som Antonio Gramsci, Louis Althusser, samt Chantal Mouffe och Ernesto Laclau). Dels diskuteras och undersöks hur denna organisations artikuleringar kan förstÄs, i sin historiska, sociala och diskursiva kontext, utifrÄn en symbolorienterad kulturanalys. FrÀmst fokuseras pÄ den leninistiska diskurs som organisationen verkade inom, samt den "proletarisering" som organisationens medlemmar företog.

Följande studie Àr kvalitativ och hermeneutisk och syftar till att, ur ett postkolonialt perspektiv, undersöka hur kvinnor inom islam portrÀtteras i religionskunskapsböcker för gymnasiet. De lÀroböcker som utgör studiens material Àr alla skrivna under 2000-talet. Uppsatsens bakgrund ger en historisk överblick över mötet mellan vÀstvÀrlden och islam. Begrepp som postkolonialism, orientalism och feministisk postkolonial diskurs behandlas i uppsatsens teoretiska bakgrund. Studiens resultat har visat att postkoloniala förestÀllningar i allra högsta grad Àr levande i lÀroböckerna muslimska kvinnoportrÀtt.

Studiens huvudsyfte var att se om ungdomars psykiska vÀlbefinnande, definierad som frÄnvaro av psykosomatiska besvÀr, varierar med deltagande i fritidsaktiviteter, Älder och kön. Tidigare studier har visat pÄ samband mellan vardagsstress och psykologiska avvikelser, uppdelat i form av externaliserat (t.ex. aggressivitet) och internaliserat (t.ex. somatiska besvÀr) beteende. Ett urval pÄ 746 elever frÄn Ärskurs 7, 8 och 9 frÄn en nationell undersökning anvÀndes för att undersöka relationen mellan psykosomatiska besvÀr och deltagande i fritidsaktiviteter.