Denna uppsats har undersökt hur totalitära ideologier framställs inom läroböcker i samhällskunskap för gymnasiet. Metoden som har utgjort grunden för analysen har varit Faircloughs kritiska diskursanalys som genomsyrats av ett poststrukturalistiskt perspektiv. Materialet har varit tre stycken samhällsböcker riktade mot kursen Samhällskunskap 1B. Olika avgränsningar som definition på totalitarism har gjorts och avgränsningar mot andra ämnen för att kunna konkretisera undersökningsfältet. Uppsatsen har kunnat blottlägga att läroböckerna behandlar tre totalitära ideologier, socialism (kommunism), fascism och Nationalsocialism.

Syftet med undersökningen har varit att kartlägga de viktigaste nationalsocialistiska rörelserna i Sverige mellan åren 1924 - 1950. Tonvikten i undersökningen har lagts på åren 1930 ? 1936 då Nationalsocialismen i Sverige anses ha haft sin höjdpunkt. De frågeställningar som besvarats är följande. Hur såg partibildningarna och deras aktiviteter ut och vilka personer låg bakom dessa? Vilka politiska krav på samhället ställde de nationalsocialistiska partierna? Hur mycket respektive litet inflytande fick nationalsocialisterna i samhället och varför? Vilken påverkan hade nationalsocialisterna på riksdagsdebatten? Vilket politiskt- och samhälleligt klimat rådde under den tid då nationalsocialisterna hade sin höjdpunkt? Vilken syn hade statsmakten på nationalsocialisterna och vilka åtgärder vidtogs mot dem? Metoden har varit att genom kvalitativa litteraturstudier och kompletterande arkivundersökningar fullgöra syftet och besvara ovanstående frågeställningar.

According to the widespread concept of deception, deception is to intentionally cause someone to acquire or continue to have a false belief.  This paper refutes this notion and argues for a definition of deception based on a view that deception is the misuse of communication with the purpose to achieve a further end; an end that, is believed, can?t be reached without the misuse of communication. It is shown that this new definition can handle cases that earlier definitions could not handle without leading to absurd pragmatic consequences. In addition, the proposed definition makes it possible to properly distinguish between deception and attempted deception..

The thesis treats how the German public libraries originated and how they were affected by the Nazi era. It deals with how the library system began to cover the whole nation, and describes the struggle between public libraries and commercial and religious ditto. It also treats the weedings out and what happened to the staff and the stocks between 1933 and 1945.Furthermore it gives a picture of what books one could find in a German public library,and how these volumes were catalogued and classified. Moreover it describes how thelibraries managed during the Second World War, and ends by giving some topics fordiscussion and asks questions that additional research might be able to answer..

Uppsatsens syfte är att analysera den frikyrklig gränsdragning i förhållande till nazismen med hjälp av sociologisk teori om gruppidentitet. På grund av att synen på judarna är avgörande för nazismen behandlas synen på judarna både avskilt från, och tillsammans med nazismen. De övergripande frågor som behandlar syftet ur detta dubbla perspektiv är: 1. Drar respektive samfund/rörelse/åsikt en gräns mot den tyska nazismen och judarna under 1933-1945? Om ja, var dras den? 2.

Syftet med denna studie är att undersöka hur kvinnan som könsidentitet konstrueras och förändras inom den nationalsocialistiska diskursen under sjuttio års tid. Uppsatsen är en komparativ studie av den nationalsocialistiska rörelsen i Sverige under 1930-talet och 2000-talet och dess syn på kvinnan. Grunden för uppsatsen och dess analys utgörs av främst tidningsartiklar från rörelsens tidskrifter från de båda tidsperioderna. I analysen av den nationalsocialistiska diskursen har jag använt diskursanalysen. Bakgrunden till uppsatsen är att synliggöra kvinnan och dess agentskap inom den nationalsocialistiska rörelsen, vilket historisk forskning oftast döljer.

I denna studie utreds hur Kyrkliga Folkpartiet och Kyrkliga Förbundet för Evangelisk Lutheransk Tro, via sina organ Göteborgs Stifts-Tidning och Kyrka och Folk såg på Nationalsocialismen och judarna under perioden 1933-45. Fem stycken specifika händelser under perioden har valts ut och utgör de tidsperioder varifrån underlaget till studien hämtats. Studien börjar med att ge en bakgrundsbeskrivning och därefter förflyttas fokus till vad de två grupperna förmedlade för ståndpunkter. Studien visar på en komplicerad bild där Göteborgs Stifts-Tidning var klart positiva till Nationalsocialismen på det politiska planet, medan man var kritiskt till dess inblandning i den tyska kyrkostriden. Däremot hade man inte samma inställning då det gällde den norska kyrkostriden.

Under 1930-talet och fram till andra världskrigets slut framträdde auktoritära ideologier i det politiska livet i Sverige och Norrbotten. Syftet med denna uppsats är att granska dessa ideologiers utbredning och väljarstöd, med tyngdpunkt på Nationalsocialismen, i Sverige i stort och sedan i Norrbotten och i Piteåbygden under denna tid. Jag granskar även kommunismens utbredning i Sverige samt undersöker hur stort stöd de hade bland väljarkåren i Norrbotten och i Piteåbygden. Jag har räknat antalet medlemmar/anhängare av Nationalsocialismen i Norrbotten som finns registrerade i medlemslistor och partimatriklar och jämfört dessa siffror med Sverige i stort vid denna tid. Detta kan dock bara ge en övergripande bild av antalet medlemmar då det inte finns några fullständiga matriklar över partimedlemmar, med undantag för ett parti, utan endast listor på de "obligatoriska" jul- och nyårshälsningar som anhängarna skickade in till partiernas tidningar för att visa sitt stöd.

The purpose of this study is to examine the effect the Nazi threat had on the swedish labour movement between 1932 and 1939 and to enrich what kind of pre-understanding they had about the fall of the Weimar Republic and the upcoming and effects of the Third Reich.Brought by the development in Germany, a debate and struggle took place in the Social Democratic journal Tiden over the meaning of concepts and there ability, in the hands of demagogs, to overthrow democratic structures. The concept of socialism and its concepts attribute play a major part in this investigation. By establishing fields of tension such as - nation vs internationalism, socialism in theory and in practice, political democracy vs evolved democracy and the diverse principles of neutrality, the first principle meaning the defending of national boarders, the other meaning not only defending your own country but taking an active part in defending democracy in the world - I was able to observe the movement and change of concepts within this fields. The result showing that the concept of socialism and near related attributes, in the hands of national socialists had undertaken a wast change of meaning, which applied in the Swedish debate threatened to undermine the power and force of the Social Democrats applied in the political discourse in Sweden. To defend itself and strengthening the Social Democratic hegemony as well as maintaining the goal of evolved democratic expansion, they were forced to win the confidence and votes of the middle class.

Nationalsocialisterna i Sverige hade under 1930-talet sitt största och effektivaste medieorgan i tidningen Den Svenske Nationalsocialisten (DSN) och genom tidningen använde de sig av mediestrategier för att föra fram sina budskap till det svenska folket. I uppsatsen undersöker vi vad för sorts mediestrategier det handlade om och hur de svenska nationalsocialisterna arbetade för att bli hörda och skapa en opinionsbildning. Vi har analyserat 11 nummer från DSN med hjälp av retoriska begrepp i en kvalitativ innehållsanalys för att få svaret på de frågorna.Vi har i uppsatsen använt oss av Elizabeth Perses och Peter Goldings modeller över medieeffekter. Perse är medieforskare med en grund i uses and gratifications- området medan Golding är en professor i sociologi som skrivit flera böcker om politisk kommunikation och masskommunikation. Vårt material är hämtat i partiets egen tidskrift och huvudsakliga politiska organ:Den Svenske Nationalsocialisten ? vilken vi analyserat för att på så sätt lyfta fram vilka mediestrategier som partiet använde sig av.

Genom att använda folktro och religion skapade den Japanska regimen under två eror, Meji och Showa, ett instrument för att tygla folket och ge obehindrad makt till toppskiktet i samhället. Man underströk kejsarfamiljens gudomliga arv som släkting till dem mäktigaste kamin i gudavärlden solgudinnan Amaterasu. Som släkting till henne var han att betrakta som gud och fick aldrig ifrågasättas. Det Japanska folket var inte heller vilket folk som helst utan ett härskarfolk som även det hade gudomlig härkomst. När folket sedan genom mängder av propaganda från skolväsendet upp igenom hela samhället indoktrinerats om sin och kejsarens överhöghet var det dags att visa resten av världen sin gudomlighet.