Syftet med min studie har varit att analysera svensk nationell identitetsprocess baserad på mediematerial rörande dispyten som i media kom att gå under namnet Kubakonflikten. Medieanalysen bygger på en totalundersökning av ett femtiotal artiklar under en tvåmånadersperiod våren 2007. Resultatet har påvisat hur svensk identitet produceras i relation till kubanen genom att tillskriva denne en stereotypisk karaktär vilken framställs som svensk identitets motpol. Centrala begrepp vilka genomsyrar svensk identitet har visat sig vara förnuft, modernitet och demokrati. Således verkade konflikten stärkande för en svensk identitet samtidigt som denna förflyttas mot en gemensam västerländsk identitet.

Ordet jude är i Sverige ett värdeladdat ord. Med arvet och karaktären följer en tung historia, en historia som en jude inte kan välja bort. Identiteten består av en blandning av det svenska och det judiska. Genom att hjälpa unga att finna en starkare judisk identitet ska de stå emot antisemitiska påhopp och vit-makt propaganda..

Syftet med studien a?r att skaffa kunskap om och bidra med en sto?rre fo?rsta?else om ska?gg som socialt fenomen i Sverige. Med fokus pa? ska?gg som utseendeattribut och manlighetssymbol se hur ma?nnen fo?rha?ller sig till dynamiken kring maskulinitets-och femininitetsprocesser. Hur pa?verkas ma?nnens identitetsskapande och vilken roll spelar ska?gget? Uppsatsen bygger pa? en kvalitativ metod da?r tio ska?ggiga ma?n intervjuades.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur elever använder sitt historiemedvetande för att reflektera över sin identitet samt undersöka om eleverna uppfattar sig själva som historiska personer, det vill säga att de är delar av och aktörer i framtidens historia. Empirin insamlades med hjälp av enkätundersökning som var utformad för att få kvalitativa svar. Undersökningen utfördes i två femteklasser på samma skola. Undersökningen kom fram till att elever i stor utsträckning använder sin historiska referensram i en diskussion om ?vem är jag??.

Syftet med denna uppsats är att undersöka föräldrarnas förhållningssätt till barnkläder. För att få svar på syftet genomfördes den kvalitativa forskningsmetodens intervjuer och deltagande observation. Intervjuerna har gjorts med fyra föräldrar och observationerna gjordes under två dagar på en förskola. Frågorna som ska besvaras är hur föräldrarna förhåller sig till dagens barnmode och hur de förhåller sig till kläder som identitet. Analysen av det empiriska materialet är gjord av olika begrepp såsom mode och identitet.

The purpose of this essay has been to explore Alexander the Great from two different perspectives in Greece. The village Proti Serron represents the local area and the national area named Macedonia represents the second perspective. Oral history has been used as a method in addition to literature and trips to museums and archaeological places.As a guideline for the essay and its contents a stereotyped schedule has been created. This schedule is presented below, and it is also possible to read it backwards.The villagers who identify themselves with Alexander the Great from their local area Proti Serron which is a part of the national area named Macedonia.This study proves that the villagers who has been interviewed, identify themselves with the place they live in as well as its history and that they feel that it is their duty to pass this knowledge forward. Alexander the Great is described as intelligent, humble, a man of strength and courage as well as a strategist and sovereign.

Syftet med föreliggande studie är att utifrån ett individperspektiv erhålla djupare förståelse och ökad insikt inom ramen för mäns identitetskapande på en kvinnodominerad arbetsplats. Studien utgick från en kvalitativ metod med en tematisk, semistrukturerad intervjuguide. Urvalet utgjordes av fyra män som jobbar på ett sjukhus i Halmstad. Resultatet visar att männens identitet är flyktig och att den är situationsbunden. Resultatet påvisar även hur en identitet är bunden till olika slags sociala relationer.Resultatet analyseras utifrån George Herbert Mead, Sigmund Freud, Erwig Goffman, William James samt Gregory Stone.

Sammanfattning Under de senaste decennierna har de politiska kampanjerna blivit alltmer professionella och de politiska partierna bör därför likt företagen förlita sig på etablerade marknadsföringsteorier. När politiska partier ska påverka sina väljare är sambandet mellan organisationsidentitet och image viktigt då identiteten ska återspeglas i den image som väljarna har av partiet. Centerpartiet tappade i väljarstöd i det senaste riksdagsvalet 2010 och är ett parti som haft anledning att analysera och reflektera över sin identitet och image. Tidigare var Centerpartiet ett utpräglat landsbygdsparti medan de numera, i en högre utsträckning än förut, vill identifiera sig med städerna och de väljare som finns där. Centerpartiet har även under den senaste mandatperioden kompromissat i politiska frågor som var och är viktiga för partiet, partiets medlemmar och väljarna.

The purpose of this essay, entitled ?Heja Sverige! Heia Norge?, was to study the difference in nationalistic tendencies between Swedish and Norwegian news coverage of the 2015 FIS Nordic World Ski Championships in Falun, Sweden, which took place between 18 February and 1 March 2015. It was the fourth time the event took place in Falun, previous games having been held in 1954, 1974 and 1993.I performed a critical discourse analysis of a total of twelve articles split over two race days ? one where Swedish athletes outperformed Norwegian athletes and vice versa. I did this order to study if the news coverage in each of the two countries? most promininent sports papers; Sportbladet in Sweden and VG Sport in Norway, was charaterized by a nationalistic discourse, as well as comparing the two to find similarities and differences between them.Having based my analysis on theories and previous research regarding media events, nationalism, national identities, ?us and them?, imagined communities et cetera, I came to the conclusion that a nationalistic discourse is, without a doubt, present in the news coverage ? something very unique for sports journalism as a genre.

Stil och identitet är två viktiga begrepp i ungdomars utveckling. I dagens samhälle har ungdomsperioden blivit längre och det är viktigare än någonsin att uttrycka sin personliga stil och på så sätt visa vem man är. I identitetsarbetet söker man tillhörighet till vissa grupper samtidigt som man vill särskilja sig från andra. I och med detta så skapas olika stilar där kläder, musik, fritidsintressen och kompisar är viktiga identitetsmarkörer.Detta ämnesområde intresserar mig mycket och jag har således valt att undersöka vad stil innebär för ett antal flickor i tonåren och hur de anser att de och andra individer i deras omgivning uttrycker sin stil. Vidare har jag valt att undersöka förhållandet mellan stil och identitet.Min metod innefattar litteraturstudier samt intervjuer med sex flickor i år 8.

Varje år ställs ca 7000 bröstcancer diagnoser i Sverige. 70 till 80 % överlever tio år efter sjukdomsdebuten. Behandlingar och biverkningar leder till förändringar i livet för de cancerdrabbade kvinnorna. Dessa förändringar kan vara både yttre och inre och kan leda till upplevelser av förändrad identitet. Studiens syfte är att beskriva identitetsförändringar hos kvinnor med en bröstcancerdiagnos.

Bakgrund Studien tar sin utgångspunkt i samhället Dalsjöfors och Idrottsföreningen Dalsjöfors GoIF. Syfte Denna studie fokuserar på tioåriga flickor och deras upplevelse av identitet. Syftet är att undersöka och beskriva hur unga flickors identitet formas och influeras genom möte och relationer till boendeorten, fritidsaktiviteten och media. Övergripandefrågeställning Hur skapar unga flickor sin identitet? Metod Undersökningen är kvalitativ i sin karaktär och genomfördes med hjälp av metodtriangulering. De metoder som använts är observationer, en fokusgrupp med åtta flickor i tioårsåldern, samt intervjuer med fyra av flickornas föräldrar.

Undersökningens syfte var att öka kunskapen samt förståelsen för kognitiva bedömningar vid fiktiva med multidimensionell problematik, där en väsentlig faktor är sexuell identitet hos socionomstuderande på Socialhögskolan på Stockholms Universitet. Frågeställningen var; Hur bedömer ett urval av socionomstudenter fiktiva klientfall med multidimensionell problematik där en avgörande faktor är sexuell identitet? För att besvara frågeställningen användes en mixad design, bestående av en kvantitativ och en kvalitativ del. Tre klasser på socionomlinjen besvarade enkäterna. Intervjupersonerna för den kvalitativa delen värvades genom en intresseanmälan i de kvantitativa enkäterna.

Den här studien av en grupp ungdomar med utländsk bakgrund försöker skapa förståelse för, och beskriva, deras identiteter, och tankar om vardagen i Sverige. Huvudfrågorna är: Hur definierar de kultur och identitet? Vad har de för tankar om identitet? Hur klarar de av situationen i den nya kulturella miljön? Studie bygger på öppna, halvstrukturerade intervjuer i samtalsform med sju unga manliga och kvinnliga invandrare, två män och fem kvinnor. Deras berättelser växlade mellan de för dem välkända vanorna och de nya som de möter här. Denna lärandeprocess upplevdes svår att hantera och acceptera, men de har inte några andra val då de vill känna sig inkluderade i den nya kontexten.

Studiens syfte är att söka samband mellan studenters identitet och utbildningsområde, vidare att studera vilka faktorer som inverkar såsom personliga egenskaper, socioekonomisk bakgrund, värderingar, härkomst och genus. För att täcka detta syfte har studien följande forskningsfrågeställning: Hur ser ett eventuellt samband ut mellan studenters identitet och utbildning?Undersökningen utgår från en kvantitativ metod där en webbenkät e-postats till studenter på fyra olika utbildningar på Göteborgs Universitet. Resultaten tolkas först på ett kvantitativt synsätt, där resultatet visualiseras i diagram och tabeller. Vad dessa diagram och tabeller visar tolkas och analyseras sedan utifrån en mer kvalitativ analysmetod där författarna utgår från ett socialpsykologiskt perspektiv, med fokus på Henri Tajfels teori om social identitet.Resultatet i undersökningen visar på ett samband mellan utbildning och identitet.