Den här uppsatsen analyserar nationalistiska och sociocentriska uttryck i svenska skolsångböcker under 1900-talet. Med hjälp av kanonbegreppet, innefattande kringgärdande aktiviteter, analyseras sångböckernas innehåll som uttryck av olika typer av nationalism: politisk nationalism, kulturell nationalism och folkhemsnationalism. Även synen på andra kulturer fungerar i sångböckerna som ett sätt att upphöja den egna kulturen och nationen på..

The aim of this study is to analyze the change of Basque nationalism during the last ten years and discuss how the main nationalist party (PNV) tries to impose "we"- feelings and support for its cause. Theories of nationalism and national identity are used in the analysis.A textual analysis of PNV:s unofficial documents is discussed and compared with a discourse analysis of its official documents. Although the unofficial documents deal with similar view of basic political/territorial ambitions, language and identification, there are some differences in the latest documents regarding the view of who is defined as Basque and also to the detoriated relation to Spain. Although references are made to the regard that the Basque Country is for everyone, the persistence of emphasizing the uniqueness and myths of the Basque culture signals a different matter. The discourse analysis of the official documents supports this claim and although they contain an ambiguous relation to Spain it is clear that Basque nationalism has been radicalized.

This study focuses on nationalism in Central and Eastern Europe. Anchored in theories that this region historically has been characterized by a nationalism that is based on the ethnic group rather than on liberal or civic concepts, it is the purpose of this study to explore whether these theories still apply in recent times when the region has been liberalized, for example manifested in the entry to the European Union. The research question has been tested through analysis of the constitutions of a number of Central and Eastern European countries in order to investigate what type of nationalism that the states have codified in their basic political documents. The results show that some of the states give expression to the historical ethnic nationalism in their constitutions, which indicates that the theories still are relevant..

This thesis examines the National Heritage Board in Sweden and the way they look upon themselves, the surrounding world and their mission. Methodologically it?s a discourse analysis based on poststructuralist and social constructionist thoughts. This means, simplified, that nothing is taken for granted and that power relations and ideology always matters. There is no true or distinct heritage.

This thesis is concerned with how identity is connected to historical writings and what normsshapes the perspectives of history. The purpose of this study is to investigate the possibilitiesfor identification offered in history books used for history teaching. This study is concernedwith what role the nation plays and how it shapes the conception of history, with the hope ofcounteracting negative attitudes towards those not being identified as ?Swedish? in the historytelling.The study was conducted through discourse analysis. The material for this analysis consistedof three history books directed towards 4-6th graders.The study shows how identity is created through putting ?us? against ?them?.

The purpose of this thesis is to examine the role of nationalism in the former Yugoslavia conflicts, with focus on the most involved parts: Serbia, Croatia and Bosnia and Herzegovina. The conflict was characterized by extensive ethnic cleansing between all ethnic groups (Muslims, Croats and Serbs). This study looks at three different nationalism theories formulated by Ernest Gellner, Benedict Anderson and Thomas Hylland Eriksen through a case study of former Yugoslavia. When the president of former Yugoslavia, Josip Broz Tito died and the communism in Europe was brought to an end Yugoslavia went towards its disintegration. This is when nationalism and ethnic separatism begins.

AbstractMedia presents hate crimes and nationalism as phenomenon that has increased both internationally and nationally in recent years. Further media largely pair these phenomenon together. The groups mostly exposed to hate and nationalism are people of different ethnic origin and LGBTQ (lesbian, gay, bi, trans and queer) people. In Sweden's general election in 2010 a RHP-party, Sweden Democrats, made it in to Parliament. The purpose of this study was to examine how hate crimes and nationalism, in the form of the Sweden Democrats, has increased in Sweden and if there was any link between them.

The aim of this study is to provide an investigation of an ?old? political phenomenon that over the recent years has enjoyed a considerable revival across Europe. This study about nationalism is mainly based on empirical second hand source material from literature and articles providing us with both a historical as well as a contemporary insight in this ideology. This study shows us the complexity and the difficulties that the academia is facing regarding nationalism due to the dynamic nature of the ideology, in the sense that it simply means different things to different peoples in different cultures across different points in time. The study is conducted by using a phenomenological, qualitative and inductive method of gathering and interpreting information.  A handful of books have formed the foundation through the gathering of relevant empirical information, along with articles from both scientific publications as well as the mainstream media. The data have been studied and laid out to make key points regarding nationalism and the theory behind it clear for the reader.

There have been various results in research focused on why people are attracted to religion and religious movements. This is also the case with the reasons why people are attracted to far?right nationalist movements. The focus of this thesis is to analyze British National Party?s political documents after nationalistic quasi-religious elements.If nationalism was to be seen as a form of religion or as a substitute for religion the result could be a better understanding of why people are attracted to nationalist movements in general, and also to far-right movements.

The aim of this master?s thesis is to analyse the construction of European identity in three ofcontemporary EU initiated projects for the digitisation of collections from museums, archives, andlibraries. The source material consists of the web pages of the projects Minerva, MICHAEL, andEuropeana, as well as some other policy documents on digitisation and access from EU authorities.Theories on nationalism and construction of heritage are used as an overall context to the problem.After a brief description of the mentioned projects, the author undertakes an analysis of theways that the concept of ?European heritage? is depicted in the source material. The result is thefollowing: normally, the true European heritage is considered being united even though it isdiveded culturally, historically and linguistically.

Intentionen med detta arbete är att uppmärksamma citizenship education som blivit allt mer betydande när det gäller skapandet av nationell enighet/identitet i Kenya. Mer specifikt innebär det att arbetets syfte var att undersöka hur utvalda kenyanska gymnasielärare arbetar med att förmedla kunskapen om citizenship education för att skapa nationell identitet och vilket innehåll som presenteras. Bifrågan blir om lärarna därefter uppmanar eleverna på något sätt att praktisera den kunskap som förmedlas i skolan om demokratiska rättigheter i samhället. För att besvara undersökningens frågeställningar har jag granskat dokument, i form av litteratur och databaser samt genomfört intervjuer, vilka sedan har analyserats. Respondenterna i intervjuerna har fått svara på likvärdiga frågor och ämnesområden där sedan dessa har satts i kontrast mot varandra för att frambringa eventuella differenser.

Denna uppsats behandlar lärarkårens nationalismunder perioden 1882-1914. Dess syfte är att undersöka hur lärarkåren underdenna period ansåg att man bäst förmedlade nationell fostran och vad dennafostran borde innebära. Med hjälp av den tidigare forskningen på området somofta behandlar skolans roll och funktion inom nationalistisk fostran så har jagtagit mig an att undersöka hur lärarkåren själva uttryckt denna sin roll ochuppgift genom sitt dåtida fackorgan SvenskLäraretidning. De teorier som jag stöder mig på har framföralltpresenterats av författarna Eric Hobsbawm och Herbert Tingsten. Den förre harbeskrivit ingående hur nationalism, patriotism och fosterlandskärlek bildas ochvad de stöder sig på, den senare har mer ingående beskrivit processen i Sverigeoch i förhållande till skolväsendet.

Syftet med uppsatsen är att reda ut om det finns ett samband mellan religiös åskådning, nationalitet och etnicitet i Bosnien och Hercegovina och hur sex personer från landet påverkas av detta samband. Meningen är att undersöka intervjupersonernas identitet i jämförelse med begreppen religion, nationalitet och etnicitet. För att reda ut detta problem har sex intervjuer gjorts och fokus har varit på deras känslor och åsikter kring deras egen tillhörighet. Den teoretiska bakgrunden till uppsatsen utåtgår från Peter L Bergers socialisationsteori och Gellners definition av begreppet nationalism och etnicitet. Den tredje teorin utgår från socialpsykologen Mead, som förklarar hur människors identitet skapas.

Den här uppsatsen är en undersökning av hur nationell identitet har framställts i tre populära, svenska filmer: Sällskapsresan (1980), Änglagård (1992) och Jalla! Jalla! (2000).De teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för uppsatsen är begreppet nationalism och då främst Benedict Andersons tankar om nationen som den föreställda gemenskapen, begreppet nationell film främst utifrån Andrew Higsons definition, samt svensk etnologiforskning och vad som på det området, genom historien har sagts om nationella identiteter och framförallt svenskhet.Med hjälp av etnologiforskningen genomförs näranalyser av ovan nämnda filmer som besvara frågan om hur svenskheten framställs och stereotypiseras i dessa, samt hur dessa bilder av svensk identitet ser ut i förhållande till den bild etnologiforskarna framhåller och har framhållit genom åren.Då de utvalda filmerna är tre mycket populära filmer med höga besökssiffror på biograferna, är ytterligare ett syfte med uppsatsen att diskutera något kring hur filmerna och dess framställning av svenskheten har mottagits av svenska folket, såväl publik som kritiker. Detta görs med hjälp av ett urval filmrecensioner samt kommentarer från filmskaparna själva.I slutdiskussionen argumenteras för att de tre filmerna innehåller liknande framställningar av svenskheten som också förefaller stämma väl överrens med såväl etnologernas teorier som svenskarnas uppfattning om sig själva och sitt land. Men också att filmerna inte innehåller annat än stereotypa och romantiserade bilder av svensk identitet som bidrar till skapandet och bevarandet av föreställda gemenskaper..

Den här uppsatsens syfte är att undersöka om främlingsfientlighet är olika stark i staden och på landsbygden. Vi tittar även på effekten av nationalism, om det kan förklara den eventuella skillnaden mellan stad och landsbygd. Vi har använt oss utav teorier så som kontakthypotesen, grupphotsteorin, det minimala paradigmet och grupprelationer. För att besvara vårt syfte har vi använt oss utav ISSP datamaterial från 2003 ? National Identity II, vi har valt att använda datamaterialet för Sverige och Norge.