Optionshandeln har ökat markant på senare år och detta beror på att investerare vill sprida sina risker. Är optionerna korrekt prissatta eller kan det finnas arbitragemöjligheter? De flesta av investerarna använder sig idag av Black & Scholes formel då de prissätter optioner. I Black & Scholes formel är volatiliteten för aktien okänd och måste uppskattas. I denna uppsats vill jag undersöka om likviditeten har någon effekt vid uppskattning av volatiliteten.

Frågeställningen som denna uppsats är avsedd att besvara är ifall offentlig sektor är tillväxthämmande för en stat, samt om en inkomstgaranti för individerna i en stat är tillväxthämmande. Denna frågeställning besvaras genom konstruerandet av en tillväxtmodell. Det nya elementet, som huvudsakligen är avsett för att klargöra effekterna av de studerade fenomenen, är införlivandet av en variabel som representerar interaktionsfrekvensen hos agenterna i ekonomin. Interaktionsfrekvensen är i sin tur ett resultat av dekommunikationsmedel som står agenterna till buds och hur mycket marknaden är reglerad. Den primära slutsatsen att dra från modellens dynamik är att en offentlig sektor har en negativinverkan på en stats ekonomiska tillväxt, om än validiteten i slutsatsen begränsas på grund av arbetets teoretiska karaktär..

Det gamla pensionssystemet (ATP) gjorde det möjligt för individer som levde och arbetade i Sverige mellan 1920 och 1960 kunde få en hygglig pension, när det pensionerades efter 1960. Av olika anledningar kan man numera inte garantera att det gamla systemet kommer att fungera i längden. Anledningen till detta beror framför allt på att det gamla systemet är inte finansiellt stabilt, inte har någon bra koppling till det samhällsekonomiska utvecklingen samt det försäkringsmässiga innehållet är svagt. Det gamla systemet tar inte häller hänsyn till att livslängden i Sverige har ökat och förväntas fortsätta öka. Förutom detta, vid tillväxt i ekominin förvandlas det gamla systemet successivt till ett nytt system utan koppling till tidigare inkomster.

Ekonomisk teori bygger på antagandet att människor är ekonomiskt rationella trots att modern psykologisk forskning visar på att detta inte är en deskriptiv bild av människors faktiska handlade. Denna studie jämförde ekonomer, matematiker och humanister i början samt i slutet på sin utbildning för att undersöka två hypoteser; Dels om ekonomisk rationalitet är något inlärt som påverkas av normativ ekonomisk utbildning, dels ifall ekonomisk rationalitet snarare beror på graden av matematiska färdigheter. Denna studie påvisade en signifikant interaktionseffekt mellan utbildning och studietid på ett sådant sätt att studenter inom ekonomi och matematik verkar öka sin grad av ekonomisk rationalitet på grund av sin utbildning samtidigt som studenter inom humaniora inte gör det. Detta tyder på att träning i matematiskt tänkande ökar graden av ekonomisk rationalitet..

Uppsatsen ger historiska perspektiv och ekonomiska analyser av samband mellan ekonomisk utveckling och ojämlikhet. Den teoretiska utgångspunkten är två artiklar av Oded Galor och Omer Moav som utarbetat formella modeller för analys av ojämlikhetens inverkan på tillväxten, med betoning på humankapitalets ökade betydelse i ekonomins senare utvecklingsstadier. Den empiriska undersökningen som författarna gör i artikeln ?Das Human- Kapital: A Theory of the Demise of the Class Structure? för England, är mallen för uppsatsen. Resultaten av den empiriska studien för Sverige ligger i linje med Galor och Moavs slutsatser för England men ett särskilt svenskt utvecklingsmönster spåras..

Syftet med studien är att undersöka om det kan skapas fler arbetstillfällen inom forskning och utveckling på den nationella arbetsmarknaden när hela eller delar utav den inhemska produktionen flyttar utomlands. För att undersöka varför företag flyttar sin produktion utomlands har jag tagit mig till hjälp av fem fallföretag. Vidare har jag undersökt vilka länder företagen väljer att flytta till samt de faktorer som påverkar beslutet. Avslutningsvis har jag genom en modifierad version av Romers modell undersökt om fler arbetstillfällen inom forskning och utveckling kan skapas när produktionen flyttar utomlands..

Denna uppsats studerar huruvida internationell diversifiering medför några vinster gentemot att följa en inhemsk strategi. Genom analys av dels sverigefonder och dels globalfonder slås det fast att så är fallet. En internationell strategi medför en lägre risk än en sverigekoncentrerad. Uppsatsen undersöker också fenomenet Home Bias, d.v.s. den snedvridning som innebär att en allt för stor andel av kapitalet placeras i hemlandet.

The aim of this paper is to analyze aid, grouped into sectors, and its effect on growth in developing countries, to find out which type of aid has had the most positive effect on growth. We compiled a regression analysis based on panel data over 81 developing countries from 1975-1999. In our first regression we considered and group countries by institutional quality, in the other we considered and group countries after regional differences. As a measure on institutional quality we used the KKZ-index. The principal aim of this paper was to find out what kind of aid is the most efficient in its influence on growth in LDC?s.

Abstract During the last 15 years, the former ?really existing socialist? economies have undertaken an extensive transition process. In this paper the development, measured as GDP growth, is analyzed using variables for economic policy. The analysis is both theoretical, taking as starting point current positions in academia, and econometrical with the linear regression model. We show that while economic policy variables of inflation, economic freedom and institutional quality affect economic growth, the results are not only the ones predicted by the theory.

The Vaxholm conflict was initiated when the Swedish Trade Union for Construction Workers shut down a construction site in order to prevent a Latvian construction company to build a school after the two parties had failed to agree upon a collective agreement in compliance with Swedish regulations. An emotional public debate followed that resulted in a discussion of the proposal for the Services Directive of the EU, based upon the country-of-origin principle. In this thesis we will analyze whether the country-of-origin principle or the country-of-destination principle is best suited to capture the gains-of-trade that the common market hoards and improve welfare within the EU. We conclude that the country-of-origin principle is the more apt of the two, though it leads to some short-run costs such as structural unemployment. But these will be more than outweighed by the gains in aggregate welfare for the EU in the long run..

Denna uppsats behandlar det kommunala utjämningssystemet. Dagens system består av en inkomstutjämningsdel, kostnadsutjämningsdel, ett strukturbidrag och en regleringspost, som antingen kan bli bidrag eller avgift beroende på hur mycket pengar staten anslår till systemet. Till detta har använts teorin om konkurrensproblemet, olika teorier om vad kommunerna bör göra, varför kommunerna bör finnas och hur de skall finansiera verksamheten. Två kommuner har valts ut, Vellinge och Trelleborg, för att i två fallstudier studera effekten av systemet för den enskilda kommunen. Slutsatsen är att i dagsläget behövs utjämningssystemet för annars träder konkurrensproblemet till.

I denna uppsats diskuteras sambandet mellan risk, marknadseffektivitet och volatilitet. En studie görs för att se om volatiliteten (kursrörligheten) har ökat i enskilda aktier under tidsperioden 1988-1999. Vidare behandlas vilka faktorer som kan ge upphov till volatilitetsförändringar, vilka konsekvenser en förändrad volatilitet får för olika typer av investerare samt om utvecklingen är förenlig med EMH (den effektiva marknadshypotesen).Studier av volatilitet är intressanta p g a den risk som uppstår för olika marknadsaktörer vid en ökad volatilitet. Uppstår felvärderingar på aktiemarknaden finns även risk för att kapital fördelas på ett sätt som inte är optimalt. I stora drag kan man definiera begreppet volatilitet som ett mått på hur stor osäkerheten är inför den framtida kursutvecklingen för en aktie.

Uppsatsen analyserar nyintroduktionerna på Stockholmsbörsen mellan 1992 och 1995 och deras prissättning och värdeutveckling på 10 års sikt i syfte att undersöka hur kapitalmarknaden historiskt sett har lyckats med att marknadsprissätta företag som har sökt sig till börsen. Central för analysen är hypotesen om informationseffektivitet vid prissättningen av nyintroduktioner och den därav följande värdeutvecklingen. Resultaten påvisar inga systematiska avvikelser ifrån de förväntade avkastningarna enligt CAPM. Informationen om nyintroduktion i kombination med egenskapar som MV, P/B, betavärden, börsklimat under introduktionsåret eller branschtillhörighet räcker inte för att framgångsrikt tillämpa aktiva handelsstrategier som realiserar signifikanta överavkastningar under något av de 10 åren som följer på nyintroduktionen eller över hela livslängden upp till 10 år..

I denna uppsats undersöks om marknadsrisken och storleken på företagen har en betydelse på investerarnas placeringshorisonter samt om vårt innehav i testportföljen är representativ för den genomsnittliga investeraren. Studieperioden som undersöks sträcker från början av 1999 fram till slutet av 2003. Resultaten konstaterar att marknadsrisken har högst signifikans betydelse där högre risk föranleder till kortare investeringsperiod medan effekterna från börsvärdet indikerar att en investering i storföretag leder till att innehavsperioden blir längre dock med en svagare betydelse för denna variabel. Dessutom visas att vårt aktieinnehav är karakteristisk för den genomsnittliga investeraren och att investeraren har varit riskundvikare och kan således inte beskyllas för kortsiktigheten på aktiemarknaden..

Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka om det empiriskt går att påvisa lönsamhet i det nya pensionssystemet dvs. premiepensionen. Med andra ord vill vi undersöka lönsamheten med ett aktivt pensionssparande enligt ekonomisk vedertagen teori. Undersökningsdata omfattar samtliga 854 pensionsfonder som funnits från starten 2000-11-02 till 2004-12-30. Vi har utifrån historisk data tagit fram den lägsta variansfonden för att använda den som riskfri fond i Sharpekvoten.