Sök:

Sökresultat:

458 Uppsatser om Nationalekonomi - Sida 2 av 31

Föräldrars fördelning av kvarlåtenskap - föreligger rättvisa eller kompensation

Huvudpunkten i denna studie tar fasta på föräldrars agerande vid fördelning av sin kvarlåtenskap. Ett nytt svenskt datamaterial har insamlats på avlidna individer inom Stockholm län under året 2004 för att undersöka hur beteendemönstret bland dessa föräldrar förhåller sig. Tonvikt läggs vid förekomsten av en rättvis fördelning eller ett kompensatoriskt beteende. Resultaten indikerar på en väl utbredd lika fördelning mellan arvingarna oavsett kön, åldersspridning eller antal. Något som visar sig ha en negativ inverkan på en rättvis fördelning är storleken på boets behållning..

Elcertifikatsystemet: konsekvensen av att undanta den elintensiva industrin från kvotplikt

Elcertifikatsystemet infördes i Sverige 2003 med syfte att stödja produktionen av förnyelsebar el. En funktion i systemet är kvotplikten vilken anger hur stor andel av konsumenternas elförbruknings som ska utgöras av förnyelsebar el. Vid införandet av systemet beslutades att industri som har en elintensiv tillverkningsprocess skulle undantas från kvotplikten. Syftet med uppsatsen var att studera detta undantag för att värdera vad det fått för konsekvenser. Beräkningar visade att de kvotpliktiga konsumenterna kommer subventionera den elintensiva industrin med 1,1 miljarder kronor år 2010..

Design - Ett verktyg för affärsutveckling

SammanfattningKandidatuppsats i Nationalekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet.Nationalekonomi, NAC 346, Vårterminen 2006Författare: Christina Nilsson och Helena StareHandledare: Håkan Locking och Klas SandénTitel: Hur kommer det sig att de verkställande direktörerna har så hög lön? ? Ett empiriskt test av tre teorierBackgrund: Verkställande direktörers ersättning har länge gett upphov till debatter runt om i världen. Detta eftersom deras lön ökar allt mer och skapar en allt större klyfta till de övriga anställda. I Sverige år 2000 tjänade näringslivets toppchefer 46,4 gånger mer än industriarbetaren.Syfte: Att kontrollera om någon av de tre teorierna, neoklassiska teorin, turneringsteorin samt agentteorin, kan ge någon förklaring till varför löneersättning är så hög som den är. De vi undersökte i denna uppsats var följande hypoteser: Hypotes A: En verkställande direktörs ersättning varierar med 1) företagets storlek, 2) företagets prestation, 3) den verkställande direktörens ålder, 4) den verkställande direktörens utbildning, samt 5) den verkställande direktörens anställningslängd i företaget.

Hedgefonder i Sverige och utlandet - Vad händer i bear market?

Uppsatsen beskriver vad hedgefonder är och undersöker likheter och skillnader mellan svenska och utländska hedgefonder under perioden 2002-2006. Därefter jämförs amerikanska hedgefonder med index samt riskfria tillgångar under perioden 2000-2003 med syftet att undersöka vad som händer med hedgefonder under en period när börsen sjönk..

Finns det risk för att Sverige går in i en ny fastighets- och bankkris?

The purpose of this thesis is to investigate if there is a risk that Sweden will go in to crises at the house market and in the bank sector. The Swedish house prices have in the last years growth very high and quickly and are now over the development in the beginning of 1990. The method I use to investigate this is a multiple regression model. I follow a regression that both OECD and the Swedish Riksbank use. The difference between my analyse and theirs is that we use different periods..

Hur kommer det sig att de verkställande direktörerna har så höga löner? : Ett empiriskt test av tre teorier

SammanfattningKandidatuppsats i Nationalekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet.Nationalekonomi, NAC 346, Vårterminen 2006Författare: Christina Nilsson och Helena StareHandledare: Håkan Locking och Klas SandénTitel: Hur kommer det sig att de verkställande direktörerna har så hög lön? ? Ett empiriskt test av tre teorierBackgrund: Verkställande direktörers ersättning har länge gett upphov till debatter runt om i världen. Detta eftersom deras lön ökar allt mer och skapar en allt större klyfta till de övriga anställda. I Sverige år 2000 tjänade näringslivets toppchefer 46,4 gånger mer än industriarbetaren.Syfte: Att kontrollera om någon av de tre teorierna, neoklassiska teorin, turneringsteorin samt agentteorin, kan ge någon förklaring till varför löneersättning är så hög som den är. De vi undersökte i denna uppsats var följande hypoteser: Hypotes A: En verkställande direktörs ersättning varierar med 1) företagets storlek, 2) företagets prestation, 3) den verkställande direktörens ålder, 4) den verkställande direktörens utbildning, samt 5) den verkställande direktörens anställningslängd i företaget.

Luftfartsverket En finansieringsanalys

Staten bedriver verksamhet i både bolagsform och i affärsverksform. Ett av affärsverken utgörs av Luftfartsverket, dessa är helt självfinansierade och får således inga anslag från staten. detta medför problem när flygresenärer drabbas av avgifter som läggs på priset för flygbiljetter. Följden av detta blir att priset på biljetter hamnar på en samhällsekonomiskt omotiverat hög nivå. För att lindra dessa problem föreslås det i denna uppsats att Luftfartsverket bör delas upp i tre separata delar.

Semestereffekter på Stockholmsbörsen

Syftet med denna uppsats är att ytreda huruvida det existerar en semestereffekt på den svenska aktiemarknaden. Författarna har studerat Stockholmsbörsen via Affärsvärldens generalindex med perioden 1990-2005 som grund. Via en referensperiod har det påvisats att denna effekt tycks ha uppkommit under de senaste 20 åren. Anledningarna till detta tros främst bero på ett tilltagande intresse för aktiehandel och den påtagligt förbättrade infrastrukturen kring denna..

EU:s utvidgning mot öst och social turism i Sverige

Uppsatsen undersöker huruvida den sociala turismen har ökat eller minskat i Sverige sedan utvidgningen av EU, med fokus på utvidgningen år 2004. Samordningen av de europeiska medlemsstaterna och deras respektive socialförsäkringssystem innebär att individer som rör sig inom EU inte ska förlora sin sociala trygghet. Undersökningar visar dock på att intresset för de svenska socialförsäkringarna inte är så stort som befarat..

Vart tog träden vägen? : En uppsats om stormen Gudruns påverkan på skogsindustrins distributionssystem

SammanfattningKandidatuppsats i Nationalekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet.Nationalekonomi, NAC 346, Vårterminen 2006Författare: Christina Nilsson och Helena StareHandledare: Håkan Locking och Klas SandénTitel: Hur kommer det sig att de verkställande direktörerna har så hög lön? ? Ett empiriskt test av tre teorierBackgrund: Verkställande direktörers ersättning har länge gett upphov till debatter runt om i världen. Detta eftersom deras lön ökar allt mer och skapar en allt större klyfta till de övriga anställda. I Sverige år 2000 tjänade näringslivets toppchefer 46,4 gånger mer än industriarbetaren.Syfte: Att kontrollera om någon av de tre teorierna, neoklassiska teorin, turneringsteorin samt agentteorin, kan ge någon förklaring till varför löneersättning är så hög som den är. De vi undersökte i denna uppsats var följande hypoteser: Hypotes A: En verkställande direktörs ersättning varierar med 1) företagets storlek, 2) företagets prestation, 3) den verkställande direktörens ålder, 4) den verkställande direktörens utbildning, samt 5) den verkställande direktörens anställningslängd i företaget.

Entreprenörskapets Betydelse för Forskning och Tillväxt

I ett bredare perspektiv är uppsatsen ett försök att uppmärksamma den i Nationalekonomiska sammanhang negligerade entreprenören. Uppsatsen vidareutvecklar Claudio Michelaccis matchningsfunktion där teknologisk tillväxt får konstant avkastning om allokeringen till forskning och entreprenörskap är genomtänkt, något han finner stöd för i USA. Uppsatsen testar samma funktion på 23 industriländer och finner ett tämligen gott stöd för hans antagande..

BASEL III : En studie om baselregelverkets påverkan på den svenska banksektorn

Titel: Basel III ? En studie om baselregelverkets påverkan på den svenska banksektorn Nivå: D-nivå (30 Högskolepoäng) inom ämnet företagsekonomi Författare: Nour Reda 891029-xxxx, Johan Laryd 850131-xxxx Handledare: Per-Olof Bjuggren, Professor inom Nationalekonomi; Economics, Finance and Statistics, Internationella Handelshögskolan.Louise Nordström, Doktorand inom Nationalekonomi; Economics, Finance and Statistics, Internationella Handelshögskolan. Datum: Jönköping, Maj 2011 Frågeställningar: (i) Vilka behov finns för att det befintliga regelverket skall kompletteras? (ii) Hur kommer införandet av Basel III ändra kostnadsfördelningen mellan banken och dess kunder? (iii) Kommer införandet av Basel III leda till en stabilare finansiell marknad? Syfte: Det övergripande syftet med denna studie är att beskriva och undersöka Basel III:s påverkan på den svenska banksektorn. Metod: Författarna har inom studien använt en kvalitativ metod med en deduktiv ansats som tillvägagångssätt. De intervjufrågor som vi tagit fram har grundats på studiens tre frågeställningar. Respondenterna som intervjuats är personer som är ansvariga eller delaktiga i arbetet mot införandet av Basel III. Det har lämnats stort utrymme för respondenterna att kunna föra sina egna diskussioner för att vidare mynna till väldefinierade resultat. Resultat Resultatet av denna studie visar att de svenska storbankerna är positivt inställda mot införandet av Basel III och tror att det nya regelverket kommer bidra till en stabilare finansiell marknad.

Produktivitet, tillväxt och rättvisa - En studie om landreformen i Västbengalen, Indien

Landreformen i Västbengalen, Indien, påverkade inte bara produktiviteten utan även de sociala relationerna inom staten. Decentraliseringen av den politiska makten är även den starkt kopplat till denna diskussion. Denna uppsats diskuterar detta och försöker analysera vad som var så unikt med just Västbengalens reformförsök. Blev resultatet det väntade och i så fall varför?.

Påverkan på TED- spread under den nuvarande finansiella krisen

The purpose of this essay is to test for significance between TED- spread and four different macrovariables, housing prices, Federal funds rate, Asset Backes Securities and mortgage volume. Multiple regression has been used to search for significance between the dependent and the four independent variables. Our data consist of quarterly reports from January 1998 to June 2008. Our conclusion is that all of the four variables show a significant relation with TED- spread. The model explains 76 percent of the variation in TED- spread..

Hur har EU-utvidgningen den 1 Maj 2004 påverkat logistikföretagens strategi i Sydöstra Sverige?

Syftet med denna uppsats är att beskriva hur företag i logistikkedjan, rederi ? hamn ? åkeri, förberett sig inför de nya länderna, Lettland, Litauen och Polens inträde i den Europeiska Unionen den 1 maj 2004. Vi har även valt att undersöka vilka omvärldsanalysmetoder företagen använder sig utav, hur de i så fall tillämpar dessa och ge eventuella förslag på omvärldsanalysmetoder..

<- Föregående sida 2 Nästa sida ->