Att växa upp i en miljö där två eller flera språk talas blir allt vanligare. Dock finns det begränsade kunskaper om hur språket hos flerspråkiga barn med misstänkt språkstörning bör bedömas. Denna studie utforskade den narrativa förmågan hos en grupp flerspråkiga barn i Sverige med typisk språkutveckling. Detta skedde inom ramen för projektet COST IS0804. Tjugo barn mellan 5:9 och 7:6 år som talade svenska och engelska fick berätta sagor till två bildserier samt besvara ett antal förståelsefrågor om bilderna.

Jag har undersökt en socialtjänst i Västra Götaland. På den socialtjänsten har ledningen implementerat en utbildning i systemisk/narrativ metod. De började med denna utbildningsreform 2003. Utbildningen erbjuds socialsekreterare som är fast anställda, utbildningen är på två år. Syftet med utbildningen är att socialsekreterarna skall gå från ett problemfokuserat synsättet som är att begränsa och få negativa föreställningar om klienten till att utveckla ett systemiskt/narrativa synsättet som understryker öppna frågor, samskapande och sammanhang och därigenom skall klientens vilja och röst förtydligas och en god relation till denne utvecklas.

Denna studies huvudsyfte är att undersöka vilka strategier några svenska skolbarn använder sig av i sitt bildskapande samt att ta reda på vad de vill säga med sina bilder. I min litteraturdel redogör jag för olika sätt att se på och tolka barns bilder. De inriktningar som jag presenterar är: stadieteorier, den processinriktade ansatsen, den sociokulturella ansatsen samt den narrativa modellen. Dessa presenterar jag för att ge en bakgrund och förståelse för den modell som jag i huvudsak kommer att använda mig av i min studie, nämligen den narrativa modellen. Denna innebär att man tittar på bildens form som ett resultat av bildens innehåll, vad barnen vill berätta med sina bilder.

Projektet Precious utforskar narrativa lagningar av artefakter. I arbetet diskuteras människans komplexa förhållande till artefakter. Komplexiteten som behandlas i arbetet är fokuserad kring att artefakter förutom rent praktiska funktioner; även fungerar som verktyg i den sociala interaktionen människor emellan. Industrialism i kombination med bland annat den fria marknadsekonomin har särskilt efter Andra Världskriget bringat välfärd och accelererande konsumtionstempo i det moderna västsamhället. Konsumtionsvanorna är numera mer sammanlänkade med varumärken och social status än behovet av praktisk funktion.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Bebyggelseantikvariskt program15 hpInstitutionen för kulturvårdGöteborgs universitet2012:15.

Arbetet är en studie om hur sju högstadielärare i Skåne tolkar och arbetar med begreppet historiemedvetande. Genom den nya kursplanens betoning på historiemedvetande i det övergripande syftet tycker vi det är intressant att studera lärares tillvägagångssätt då de vill fördjupa elevernas historiemedvetande. Lärare, kursplan och läroböcker uppvisar överlag en eurocentrisk bild av historien vilket leder oss in i frågan kring hur lärare kan arbeta med att utveckla och fördjupa historiemedvetandet hos alla elever i det mångkulturella klassrummet. När elever med en icke europeisk historiekultur inte får sin historia åskådliggjord i skolan finns risken att deras historiemedvetande inte utvecklas och fördjupas. Vi vill med undersökningen också ställa frågan ifall narrativ historia kan vara en metod att utveckla historiemedvetandet hos alla elever.

Att växa upp i en miljö där två eller flera språk talas blir allt vanligare. Dock finns det begränsade kunskaper om hur språket hos flerspråkiga barn med misstänkt språkstörning bör bedömas. Denna studie utforskade den narrativa förmågan hos en grupp flerspråkiga barn i Sverige med typisk språkutveckling. Detta skedde inom ramen för projektet COST IS0804. Tjugo barn mellan 5:9 och 7:6 år som talade svenska och engelska fick berätta sagor till två bildserier samt besvara ett antal förståelsefrågor om bilderna.

Studiens övergripande syfte är att undersöka hur skolproblem och elevens aktörsroll gestaltas med hjälp av olika språkliga mönster i rapporter från skolinspektionen i en kommun. Undersökningen är upplagd som en fallstudiedesign, där den teoretiska utgångspunkten är socialkonstruktionism. Empirin består av 33 skolrapporter från utbildningsinspektionen genomförda under 2005 i en kommun. Varje rapport omfattar ca 10 sidor, en sammanfattande beskrivning och en mer ingående redogörelse av den enskilda skolan. I studien genomfördes två kvalitativa textanalyser: en tematisk innehållsanalys av rapporternas sammanfattning och en narrativ analys av den mer ingående beskrivningen av skolan. Innehållsanalysen visade att skolproblemet gestaltades implicit eller explicit inom ramen för följande teman: måluppfyllelse, undervisning, samverkan, organisation och skolmiljö.

Hasan di Tiro och organisationen Acheh Sumatra National Liberation Front (ASNLF) har varit den drivande kraften i kampen för ett självständigt Acheh, som sedan 1949 varit en del av Indonesien. Deras främsta argument är att när den forna nederländska kolonin upplöstes överläts Acheh till den konstruerade nationen Indonesien, ett land utan några som helst historiska eller kulturella band med Acheh. Syftet med denna uppsats är att utföra en narrativanalys på den dagbok Hasan di Tiro skrev 1976-79 mitt under den pågående frihetskampen. Vi analyserar vilka kognitiva och ideologiska uppfattningar som ligger till grund för konstruktionen av en achehnesisk fiendebild, samt hur di Tiro refererar till Indonesien som "den Andre" i sin narrativa diskurs. Vår analys visar att fiendebilden om Indonesien bygger på en stark förankring i Achehs historiska uppfattning från kolonialtiden, samt på ett resonemang där fienden avhumaniseras och sätts i en underlägsen position i kontrast till den egna identiteten..

Syftet med detta examensarbete har varit att få en större kunskap om den musikaliska gestaltningen av karaktärer i film, samt att få en utökad kunskap om filmmusik generellt. Uppsatsen inleds med en kort skildring av filmmusikens historia samt en redogörelse för den tidigare forskning som berör ämnet. Därefter har en funktionell analysmetod, baserad i en kategorisering av filmmusikens olika berättarfunktioner, presenterats. Analysen är grundad i två frågeställningar och dess syfte har varit att ta reda på musikens narrativa funktion i film och de eventuella mönster som kunnat urskiljas i det musikaliska berättandet. Fyra olika scener ur fyra filmer har analyserats, alla med den gemensamma nämnaren att de gestaltar ett eller flera mord.Vidare har analysen sammanfattats.

Uppsatsens syfte är att visa hur Jean Rhys i sin roman Sargassohavet ifrågasätter de narrativa strategier och diskurser som avgör vilka romanpersoner och perspektiv som får komma till uttryck. Rhys gör detta bland annat genom att placera en icke-västerländsk kvinna, som dessutom påstås vara galen, i protagonistens position. På så vis legitimeras romanpersonens perspektiv och detta är ett sätt att låta den Andras röst få komma till uttryck, från det fria subjektets position.Rhys lyfter också fram att det alltid finns fler än en sida av en berättelse. Den mångstämmighet som kännetecknar romanen visar att en berättelse kan framföras från flera olika perspektiv; genom att utrymme ges åt flera röster försvåras en reducerande läsart av romanpersonerna. Romanens polyfoni är också ett sätt att belysa de olika positionerna i de konflikter som strukturerar romanen, exempelvis konflikten mellan det västerländska och det icke-västerländska, mellan kvinnor och män och mellan rationalitet och fantasi..

Syftet med denna uppsats är att analysera filmen Waking Life (Richard Linklater, 2001) utifrån David Bordwells narratologiska perceptionsteorier för att tydliggöra filmens narrativa konstruktion på ett kognitivt plan.På senare år har det kommit allt fler filmer som utmanar åskådaren med ett experimentellt berättelseformat. Waking Life tillhör den gruppen men lämnar också extra rum för åskådarens egna tolkningar.Genom ett fokus på filmens protagonist och dennes öde så riktar uppsatsens näranalys in sig på filmens underliggande berättelse, som i filmen döljer sig och samtidigt blandas med filmens filosofiskt inriktade innehåll.Näranalysen anknyter ständigt till Bordwells teorier som också visar sig vara väl användbara för en grundläggande linjär analys, men uppmärksammar samtidigt vissa av teorins brister. Sammanfattningsvis förtydligar uppsatsen detta genom att peka på vikten av åskådarens medvetenhet om vem eller vilka det är som egentligen berättar en film. Här är Waking Life med sitt experimentella narrativa upplägg och känslan av ett högst personligt berättande ett passande exempel..

Hur skapar man en berättarstil med högt tempo? I det här gestaltande arbetet skapar jag ett manus för finländsk tv, utgående från manusanalyser och narrativa teorier. Det färdiga manuset använder sig av berättartekniker såsom Freytags pyramid och det sätt som jag försökt anpassa tekniken för att passa in i min egen berättarstil..

Den här undersökningen handlar om hur flickor respektive pojkar i en årskurs fem använder värderande uttryck i sina narrativa texter. 22 elevtexter, 11 skrivna av flickor och 11 skrivna av pojkar, har analyserats enligt Appraisal framework. Jag har undersökt hur många och vilka typer av värderande uttryck eleverna använder och även hur de har fördelat uttrycken över texterna i förhållande till den narrativa berättelsestrukturen. Resultaten visar att flickorna använder värderande uttryck i större utsträckning än pojkarna. Fördelningen över de olika typerna av värderande uttryck liksom fördelningen av uttrycken över texten är dock ganska likartad för flickorna och pojkarna.This study concerns the use of evaluation in narrative texts written by pupils in fifth grade.

Syftet med denna studie var att lyfta fram och försöka förstå lekarbetspedagogers kunskap, förhållningssätt och erfarenheter som genom lekarbete påverkar barns hälsoresurser. I bakgrunden presenteras lekens betydelse för barns hälsa och utveckling, samt pedagogisk grundsyn som är av betydelse för uppfattningar om lekens pedagogiska värde. Undersökningen genomfördes enligt den narrativa traditionen. Metoden som använts är intervjuer där berättelse står i fokus. Urvalsgruppen bestod av fyra lekarbetspedagoger med olika erfarenhet inom praktiskt lekarbete.