Detta arbete behandlar platsidentitet i relation med ny exploatering. Jag börjar med att beskriva plan exploatering. Jag börjar med att beskriva plan och bygglagen samt medborgardialogen som är ett planverktyg för att engagera människor i planprocessen. Jag går sedan in på detaljplanen över Gasklockorna 3 och 4 i Hjorthagen, en stadsdel i norra Stockholm..

Den här studien undersöker hur förutsättningar för lärande förändras genom digital humanities.Utgångspunkt för lärande hämtas ur designteoretiskt multimodalt perspektiv. Teoretiskutgångspunkt för att uppnå förståelse inom digital humanities är hermeneutisk teori. Studien hargenomförts med den öppna metoden litteraturanalys och analyserar antologin DigitalHumanities Pedagogy: Principles, Practices, Politics. Studien belyser digital humanities utifrånolika kunskapsskapande aktiviteter inom lärande och hur lärande kan främjas genom digitalaverktyg och inlärningsmiljöer. Studien belyser exempel på hur digital humanities ställer nyakrav på undervisning och den lärande samt att digitala öppna universitet med fri tillgång tillmaterial och undervisning, förändrar förutsättningarna för institutioner..

Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka vilken betydelse läsförståelsen har för matematisk problemlösning. Fokus ligger på elevernas läsförståelse av olika typer av texter som behandlar matematik på grundläggande skolnivå. Detta studeras utifrån tre olika undersökningar där läsförståelse granskas i relation till matematisk problemlösning. Den första undersökningen bestod av sju stycken textuppgifter i matematik. Den andra undersökningen bestod av tolv matematiska tal utan text där räkneoperationerna var de samma som i textuppgifterna.

The present study aims to examine how teachers write polemical articles. This genre often occurs in national standardized tests in Swedish schools. The study seeks to analyze argumentative structures in the articles. It also categorizes assessment notes written by the teachers in response to each others? articles, by interpreting response texts.    The examination shows that there is uncertainty among the teachers about how to create structures in argumentative text types.

This thesis comprises a translation from English to Swedish followed by a commentary. The source text (ST) of the translation consists of the second chapter of Made in America (1998), a popularised language history by Bill Bryson. The commentary includes an analysis of the ST and the target text (TT), as well as a discussion of the translation process as a whole, and of the translation strategies applied in order to solve the translation problems of the ST. The theoretical framework of the thesis is based on Toury?s notion of norms (1995), from which the following principle for translating is conceived: to transfer the ST information as faithfully as possible but with the modifications necessary to accommodate the source language competence level of the TT readers, which is estimated to be relatively low.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur kvinnor och män skildras i text. Genom att analysera ord som följer efter hans och hennes i en mängd texter bestående av nyhetsartiklar, insändare och skönlitterär text undersöks om och i så fall vilka skillnader som finns mellan hur kvinnor och män skildras i text. Genom att dela in orden i kategorier har det varit möjligt att studera och synliggöra mönster för hur de båda könen framställs. Uppsatsen har den kritiska diskursanalysen som teoretisk ram vilket möjliggör tolkning utifrån en större samhällelig nivå. Resultatet visar att kvinnor och män i jämförelse med tidigare forskning framställs som mer jämställda, men att påtagliga skillnader trots allt finns.

KARLSTADSUNIVERSITETSociologi ÄMNE: Sociologi, C-kurs.                                HANDLEDARE: Annika Jonsson                                  SAMMANFATTNING: Studiens syfte är att utifrån en intervjustudie med utsatta invandrade kvinnor ta reda på om våldet normaliseras och i så fall i vilken utsträckning i de tre narrativ, utifrån Eva Lundgrens förståelde. I denna kvalitativa studie har tre informanter intervjuats genom en narrativ metod, där de undersöktes enskilt. Intervjuerna har därefter analyserats utifrån den patriarkat teorin samt Lundgrens förståelse av våldets normaliseringsprocess. Resultaten av studien visar att i mina respondenters fall är normaliseringsprocessen inte en helt fungerande teori. Mina respondenter är ursprungligen ifrån ett land där kvinnor och män inte har samma rättigheter, där kvinnan är underordnad mannen.

Denna studie avser att undersöka och analysera fyra verksamma lärares uppfattningar om det vidgade textbegrepp som uttrycks i kursplanen i svenska 2000 och vilken betydelse deras uppfattning om det begreppet får för elevers undervisning i svenskämnet. Studien ska dessutom undersöka och analysera deras uppfattningar om hur ett vidgat textbegrepp kan förstås och relateras gentemot styrdokumenten i svenskämnet. För att fånga fyra lärares uppfattningar om ett vidgat textbegrepp och vilken betydelse deras uppfattning får för deras elevers svenskundervisning, har intervjuer genomförts i grundskolan med fyra lärare i år 6-9. Förhoppningen var att dessa intervjuer skulle ge en bild av verksamma lärares uppfattning om ett vidgat textbegrepp och hur det gestaltas i deras undervisning. Resultatdelen i uppsatsen upplyser om de fyra lärarnas olika uppfattningar om ett vidgat textbegrepp och vilken betydelse det får för elevers undervisning i svenskämnet.The purpose of this study is to examine and analyze the understanding, of four teachers, about the wide text concept as it is put in the Swedish curriculum of 2000, and what meaning their opinion has for their teaching in Swedish arts.

I mitt examensarbete har jag studerat hur klarspråk samt text och bild i samverkan kan öka läsbarhet, läslighet och läsvärdet i myndighetstexter. I denna studie har jag avgränsat mig till att analysera Valmyndighetens broschyr Valet i fickformat, som är den enda informationen som från myndigheten som förklarar hur valet går till. Syftet med studien är att skapa förbättrad information till förstagångsväljare, som också hade lägst valdeltagande i Sverige under riksdagsvalet 2010. I studien har jag genomfört två olika metoder; en textanalys och en semistrukturerad fokusgrupp. Syftet med textanalysen var att få en helhetsbild kring hur Valmyndigheten utformat tidigare material vad gäller målgrupp, kontext, språkligt bruk, text och bild i samverkan samt den grafiska formen. Detta för att ta reda på vad som har fungerat bra/mindre bra med Valmyndighetens befintliga information, för att i sin tur skapa förbättrad information som ökar läsbarhet, läslighet och läsvärde hos målgruppen förstagångsväljare.

Developing good reading skills is crucial for all pupils in school, and the reading bookis a tool for achieving that. Pupils are entitled to good reading instruction, regardless ofwhich reading level they are at, and regardless of the level of the reader they have beengiven. The aim of the study is to examine a particular teaching material and describe thedifferences that exist between a simpler and a more difficult variant of the same reader.The study is a textual analysis focused on the two readers for grade 2 from the materialDiamantjakten (The Diamond Hunt). The study shows that the two books display greatdifferences. Reading the simpler book involves a smaller amount of text, fewerdescriptive expressions, and a smaller number of words, but it does make demands onthe reader?s ability to read between the lines.

Utgångspunkten för denna studie är att arbete och studier är och förblir en stor del av människors identitet. Idag är arbetslösheten bland unga hög och inte alla väljer att studera vidare efter avslutad grundskola. Vi ämnar undersöka hur unga vuxna, genom narrativ, skapar sin identitet i en position mellan skola och arbete, samt undersöka hur dessa narrativ kan analyseras och förstås utifrån rådande diskurser i dagens senmoderna samhälle. Frågorna denna studie har för avsikt att besvara är: Hur talar unga vuxna mellan skola och arbete om sin identitet? Vilka faktorer påverkar den identitetsskapande processen i detta mellanrum? Hur kan de identitetsskapande narrativen förstås utifrån det senmoderna samhället och rådande diskurser? Metoden är kvalitativ i form av livsberättelseintervjuer av åtta unga vuxna i åldrarna 20-29 år som samtliga befinner sig, eller fram till ganska nyligen befunnit sig, mellan skola och arbete.

This essay analyses the act of reading August Strindberg?s novel En dåres försvarstal (A Madman?s defence). It reveals the writer?s motif and purpose with the text and it shows how a certain interpretation of the text is crucial for the writer?s intentions to become reality. But it also shows how this interpretation is threaten by several, both intertextual and extratextual, thematically and structural, factors.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur attityder till svordomar och bruket av svordomar i tal och i text ser ut bland studenter på en högskola i Mellansverige.Metoden i denna uppsats är en datainsamling som sker genom en kvalitativ enkätundersökning där studenter på en högskola i Mellansverige besvarar ett antal frågor om svordomar. Deras kön, ålder och program/kurs tas i beaktning så att det går att dela upp data och gå djupare bland annat för att undersöka skillnader mellan män och kvinnors svar. Resultatet redovisas kvantitativt.Det var 32 stycken studenter som fyllde i enkäten vid högskolan i Mellansverige. 10 stycken var män och 22 stycken var kvinnor. Resultatet visar att studenterna tycker att svordomar är okej och de använder alla svordomar i tal och många också i text.

Genom kvalitativa intervjuer med en klasslärare, en speciallärare samt fyra elever har syftet med denna studie varit att undersöka på vilket sätt skapande i bild och illustration till text kan verka som stöd och motivation i språkliga lärprocesser samt om elevernas uppfattningar skiljer sig åt på grund av deras olika språkförmågor. Ambitionen har också varit att synliggöra goda inlärningsstrategier med skapande i bild och illustration som verktyg samt på vilket sätt dessa strategier kan utveckla den språkliga förmågan hos eleven med dyslexi. Elever med dyslexi är i behov av multisensoriska lärprocesser för gynnsam språkutveckling. Det framkommer i studien att pedagogerna tycker det är betydelsefullt att eleverna använder sig av skapande i bild och illustration för att komma åt sin metakognition. Även eleverna upplever detta viktigt, särskilt eleven med dyslexi.

Denna hermeneutiskt fenomenologiska studie har syftet att undersöka dramas potential som matematikdidaktiskt verktyg, dess möjligheter och begränsningar. Forskningsfrågorna är: Vilka är fördelarna respektive nackdelarna med att använda drama som matematikdidaktiskt verktyg? och Vad krävs för att ett lärande i matematik ska ske, med drama som didaktiskt verktyg? Intervju och fokussamtal med erfarna pedagoger genomfördes och analyserades utifrån sociokulturell teori. Resultatet, delvis redovisat som narrativ, visar på många fördelar: drama befäster kunskaperna, ökar motivationen att lära, gör eleverna aktiva och ger ett vidgat perspektiv på matematik. Gestaltandet, experimenterandet och de matematiska samtal som följer i kölvattnet av dramas lyssnande förhållningssätt, ger en djupare och rikare förståelse för matematik och reflektionen binder ihop de olika sätten att förstå.