I det moderna samhället, som tydligt präglats av de senaste årtiondenas närmast explosiva utveckling av den digitala världen, kämpar myndigheter som Försvarsmakten allt mer med sin kommunikation och möjligheten att sprida sina egna narrativ.Framför allt har framväxten av de sociala medierna och deras särställning som informationsspridare påverkat hur myndigheter idag kommunicerar med allmänheten. Mot bakgrund av detta ställs frågan huruvida svenska försvars- och säkerhetspolitiska bloggara bör ses som utmanare till, eller en tillgång för, Försvarsmakten i dess strävan att kommunicera med medborgarna.Studien tar sin grund i en kvalitativ innehållsanalys, kompletterat av en kvantitativ analys, av blogginlägg publicerade under en sex veckor lång tidsperiod under våren 2014 av två oberoende svenska försvarspolitiska bloggare, Wiseman's Wisdoms och Skipper. Dessa analyseras utifrån tre gemensamma nämnare, tidsfokus, samhällsreform och försvarsmaktsperspektiv, deducerade från Försvarsmaktens dokument  Direktiv för Försvarsmaktens strategiska kommunikation 2013:1 samt  PM Försvarsmaktens Centrala budskap och talepunkter.Resultatet av studien visar att de båda bloggarna generellt förhåller sig väl till Försvarsmakten med utgångspunkt i de identifierade gemensamma nämnarna. Vidare konstateras att dessa utgör ett tydligt stöd för Försvarsmakten i den försvarspolitiska debatten. Studien avslutas med en diskussion om vad som kan vara de bakomliggande orsakerna till resultaten och vad konsekvenserna av de samma kan bli..

Den här undersökningen handlar om hur flickor respektive pojkar i en årskurs fem använder värderande uttryck i sina narrativa texter. 22 elevtexter, 11 skrivna av flickor och 11 skrivna av pojkar, har analyserats enligt Appraisal framework. Jag har undersökt hur många och vilka typer av värderande uttryck eleverna använder och även hur de har fördelat uttrycken över texterna i förhållande till den narrativa berättelsestrukturen. Resultaten visar att flickorna använder värderande uttryck i större utsträckning än pojkarna. Fördelningen över de olika typerna av värderande uttryck liksom fördelningen av uttrycken över texten är dock ganska likartad för flickorna och pojkarna.This study concerns the use of evaluation in narrative texts written by pupils in fifth grade.

Studien handlar om förskolepersonalens kunskap om genus och jämställdhet inom den pedagogiska verksamheten. Bakgrunden tar upp några av studiens centrala begrepp. Därefter beskrivs hur förskolans pedagogiska verksamhet och hur omgivningen i övrigt påverkar barnens identitetsskapande samt hur förskolepersonal kan använda kompensatorisk påverkan för ökad jämställdhet. Den berättar vilka mål läroplanerna och skollagen formulerar angående jämställdhet samt hur förändringar i lärares tankesätt påverkas och påverkar. Metoden som använts är narrativ, kvalitativa intervjuer som analyseras och redovisas som pedagogiska berättelser.

Genom en komparativ diskursanalys undersöks i uppsatsen hur media gestaltat två olika humanitära katastrofer. Analysen baseras på ett urval av ledarartiklar som skildrat de båda händelserna. Genom det diskursanalytiska angreppssättet förs mycket textnära resonemang om vad texterna uttrycker. Fokus ligger på hur de olika händelserna omtalas, på vilket sätt händelserna byggs upp och vad de gestaltar. Jämförelsen av två olika händelser är till för att tydligare kunna visa på olika sätt att gestalta händelser samt att studera vilka olika utfall de olika skildringarna kan få.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur filmerna Pirates of the Caribbean ? Svarta pärlans förbannelse och Pirates of the Caribbean ? Död mans kista förhåller sig till de rådande patriarkala normerna. Uppsatsen bygger på teorier kring patriarkatets upprätthållande i form av Yvonne Hirdmans genussystem, R. W. Connells maskulinitetsteori samt vår egen teori om hegemonisk femininitet baserad på Fanny Ambjörnssons femininitetsdiskussioner.Vårt material består av filmerna Pirates of the Caribbean ? Svarta pärlans förbannelse och Pirates of the Caribbean ? Död mans kista, vi har även gjort en djupare analys av fem scener.

Schizofreni är en allvarlig och svår sjukdom, där symtomen kan yttra sig på många olika sätt. En människa med sjukdomen schizofreni har emellanåt en mycket störd verklighetsuppfattning och saknar ofta sjukdomsinsikt. Deras beteende kan upplevas som både skrämmande och obegripligt av sjukvårdspersonal och omgivning. Detta kan leda till ett avståndstagande från denna patientgrupp, vilket i sin tur kan leda till en bristfällig vård med vårdlidande som följd. Syftet är att belysa hur människor med sjukdomen schizofreni upplever sin livsvärld och därigenom synliggöra kunskaper som allmänsjuksköterskan behöver för att möjliggöra en god vård.

Inledning: Humor, glädje och skratt har varit lika framträdande i det mänskliga livet som i litteraturen, teatern och konsten sedan civilisationens begynnelse, precis som sorgen och det tragiska. Detsamma kan dock inte sägas om psykoterapin. Uppmärksamheten på humorns funktion i terapeutisk behandling har varit ytterst begränsad.Frågeställningar: Vilken betydelse har humor när den uttrycks i den psykoterapeutiska kontexten och processen?Metod: Studie är kvalitativ. Fem psykoterapeuter intervjuades med hjälp av semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades och tolkats utifrån en fenomenologisk hermeneutisk ansats.Resultat: Humor i terapi kan öppna upp tillvaron, ge en känsla av gemenskap, erbjuda förhållningssätt till döden samt skänka insikt.

AbstractSyftet med denna uppsats är att undersöka hur bilden av ?moderskapet? gestaltas i den amerikanska TV-serien ?United States of Tara?. De frågor som ligger till grund för undersökningen är: hur skapas och definieras identiteten av modern i serien ?United States of Tara?? Hur konstrueras relationen mellan modern och de andra familjemedlemmarna i serien? Hur förändras framställningen av den kvinnliga huvudpersonen Tara från det första till det sista avsnittet?Analysen utgår från en metod för analys av TV-program som presenteras i boken ?How to Study Television? (1995) av Keith Selby & Ron Cowdery, med fokus på begreppen narrativ och konstruktion.Materialet består av första säsongens första avsnitt och sista säsongens sista avsnitt av serien ?United States of Tara?.De teoretiska utgångspunkterna som ligger till grund för undersökningen är en teoriblandning av begrepp som: representation, performativitet, identitet, identitetsordningar samt Rosalind Gills teorier kring den postfeministiska kvinnan.Resultatet visar på att i serien ?United States of Tara? presenteras en ovanlig bild av modern, en outsider-moder som, i enlighet med den postfeministiska synen på kvinnan, genomgår en tydlig förändring under seriens gång från en svag och förvirrad kvinna till en självsäker person. .

Hörselskadades riksförbund hävdar att en stor del av hörselskadade barn och ungdomar misslyckas i skolan idag. Det är vanligt förekommande att hörselskadade elever ska integreras i hörande klass. Trots detta finns det speciella hörselklasser för hörselskadade elever.Syftet med studien är att undersöka två hörselskadade elevers erfarenheter av att vara integrerade i hörande klass samt deras erfarenheter av skolsituationen i hörselklass. Fokus ligger på sociala- och lärandeaspekter. Studiens mål är att få fram positiva samt negativa konsekvenser för den hörselskadade eleven av att gå i de två skolformerna, så som de själva uttrycker det.Studien använder sig av livsberättelser som är en del av en narrativ metod.

Inledning: Ett psykiskt trauma kan ibland medföra utveckling av dissociativa symtom. Syfte: Studien undersökte vad som varit betydelsefullt för psykoterapeuten i det psykoterapeutiska arbetet med patienter med trauma och dissociation. Metod: En kvalitativ studie valdes. Fem legitimerade psykoterapeuter intervjuades, alla med lång erfarenhet av traumaterapi och psykodynamisk terapi. Resultat: I denna studie menar informanterna att trauma och dissociation är ett underskattat forskningsområde och betonar vikten av diagnosen, enkel PTSD och dissociativa störningar.

VD:n för spelindustrins intresseorganisation (Interactive Digital Software Association) förutspår i den årliga State of the Industry rapporten för åren 2000 ? 2001, att spelindustrin snart kan nå 70 procent av världens hushåll, vilket gör spelmaskinen, näst intill, lika vanlig som videon. I denna dag börjar många spelutbildningar växa fram i hela landet, så som i Karlshamn, Visby och Kramfors. Trots denna tillväxt finns det nästan ingen akademisk forskning i ämnet speldesign. Detta gör att hjulet i många fall tvingas återuppfinnas om och om igen. I detta kandidatarbete är huvuddiskussionen hur man designar ett spel innehållande både spelfrihet och en färdig berättelse, vilket är en konflikt i sig. Vi försöker identifiera kärnan av ett spels design genom att samarbeta med både användare och designers av digital underhållning och sätta detta i relation till de studier av spel vi gjort.

The aim of this essay was to study how the communities work with groups as a support to children with addictive parents, and to increase my understanding of the groups meaning as a support. My main questions have been: How are the child group sessions formed? What kind of experience does the group leaders have regarding their functions? The study is a qualitative investigation that has been turned to prefessionals in the subject area and  is based on 6 interviews and secondary sources. The material has been analyzed from a narrativ theory as well as a salutogent perspective. Research shows that children growing up in an addictive environment often have decreased psychological health and are overrepresented amongst those who developed a future addiction.

I det moderna samhället, som tydligt präglats av de senaste årtiondenas närmast explosiva utveckling av den digitala världen, kämpar myndigheter som Försvarsmakten allt mer med sin kommunikation och möjligheten att sprida sina egna narrativ.Framför allt har framväxten av de sociala medierna och deras särställning som informationsspridare påverkat hur myndigheter idag kommunicerar med allmänheten. Mot bakgrund av detta ställs frågan huruvida svenska försvars- och säkerhetspolitiska bloggara bör ses som utmanare till, eller en tillgång för, Försvarsmakten i dess strävan att kommunicera med medborgarna.Studien tar sin grund i en kvalitativ innehållsanalys, kompletterat av en kvantitativ analys, av blogginlägg publicerade under en sex veckor lång tidsperiod under våren 2014 av två oberoende svenska försvarspolitiska bloggare, Wiseman's Wisdoms och Skipper. Dessa analyseras utifrån tre gemensamma nämnare, tidsfokus, samhällsreform och försvarsmaktsperspektiv, deducerade från Försvarsmaktens dokument  Direktiv för Försvarsmaktens strategiska kommunikation 2013:1 samt  PM Försvarsmaktens Centrala budskap och talepunkter.Resultatet av studien visar att de båda bloggarna generellt förhåller sig väl till Försvarsmakten med utgångspunkt i de identifierade gemensamma nämnarna. Vidare konstateras att dessa utgör ett tydligt stöd för Försvarsmakten i den försvarspolitiska debatten. Studien avslutas med en diskussion om vad som kan vara de bakomliggande orsakerna till resultaten och vad konsekvenserna av de samma kan bli..

Att vara småbarnsförälder och samtidigt drabbas av en cancersjukdom utgör svåra och existentiella känslor kring sitt egna liv och sina barn. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelserna kring att vara cancersjuk småbarnsförälder. Två självbiografiska böcker analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i sex kategorier. Resultatet visade att rädslan över att dö och tvingas lämna sina barn var en övergripande känsla som uppkom hos de cancersjuka föräldrarna, samtidigt som de kämpade med att dölja sina känslor för barnen och upprätthålla en normal vardag.

Fokusera på det du är bra på och ordna med hjälp med det du är mindre bra på. Det är ett genom-gående tema i de svar jag fått på frågan om hur man som individ kan lyckas i karriären när man har koncentrationssvårigheter.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur man med koncentrationssvårigheter kan komma in på arbetsmarknaden, stanna kvar där och ha en framgångsrik karriär enligt sin egen värdering. Frågeställningarna vad kan individen göra själv och vad kan omgivningen göra har varit uppsatsens fokus som har ett tolkande synsätt och narrativ metod. Berättelserna från människor som antingen själva har koncentrationssvårigheter eller arbetar med människor som det har analyserats med hjälp av teorier om motivation, stämpling och normalisering.En slutsats från berättelserna är att positiva stimuli är viktiga för människor med koncentrationssvårigheter så att de jobbar med sådant som de tycker är stimulerande plus att man anpassar miljön och omgivningen efter deras individuella behov. En annan slutsats är att normen i samhället behöver ändras så att människor med koncentrationssvårigheter accepteras som de är istället för att stämplas.