Syftet med studien var att ta del av professionellas erfarenheter av smittoeffekter vid självskadebeteende, liksom förebyggande insatser för detta. Fyra stycken semistrukturerade intervjuer har utförts på olika behandlingshem där huvudfokus har varit flickor med självskadeproblematik. Studien är kvalitativ och intervjuerna har tolkats ur en hermeneutisk-fenomenologisk forskningstradition. Tre teorier har legat till grund för analysen av resultatet: social inlärning, imitation som rekonstruktion och socialisation. Resultatet visar att smitta kan ske bland flickor på enheterna, men också via internet.

Under vår utbildning som studie- och yrkesvägledare får vi lära oss om flera karriärteorier men dessa är främst utformade utifrån ett västerländskt perspektiv. Vi har ett stort intresse av att lära oss om vad som påverkar en människas val av karriär i olika kulturer. Vår examensarbete tar avstamp i en välgörenhetsorganisation för utsatta barn och kvinnor i delstaten Goa i Indien och vi har genom organisationen mött sju unga kvinnor som fått stöd av dem. Vårt syfte är att ta reda på vad som är centralt i de unga kvinnornas karriärval och hur de berättar om sina livs- och karriärberättelser. Vi har använt en narrativ metod för att få svar på våra frågeställningar och har använt Savickas vägledningsteori om Career Construction för att förstå faktorerna som ligger bakom deras val. Vi kan i vår studie se att behovet av tillhörighet och vikten av utbildning syns tydligt i våra intervjupersoners livsberättelser.

The purpose of this essay is to understand how children and adolescent regard participating infamily therapy sessions, and the children´s views on their own contribution to the therapy.Another focus is weather family therapy can strengthen children´s identity and sence ofcoherence, and thus help them being more able to coping with dificulties in the future.Important questions for this work is to investigate how the attitudes and abilities of familytherapists can help the children become participating subjects, and how the collaborativeapproach contribute to bringing new perspectives and opportunities in the family's relationalcontext and life situation. By using Antonovsky´s salutogenic theory and narrative theory, theaim of this paper is to bring forth ways to approach children as family therapist that helpsstrengthen the childrens identity, self-esteem and sence of coherence.By analyzing family therapists known for being child-focused, such as Jim Wilson, MichaelWhite, David Epston and Haldor Övreeide, and compare the approach as therapist to theconclusions of the recent studies, this paper wants to emphasize how to approach children,adolescents and parents in a way that helps children contribute to solving the problem and thatbrings forth new narratives about the childs identity and relational context..

Studien syftade till att identifiera hur författarna till tre självbiografier beskriver olika risk- och skyddsfaktorer i deras uppväxtmiljö, för att kunna tolka vad som kan ha bidragit till att de har klarat sig. I studien användes en kvalitativ metod och den vetenskapsfilosofiska positionen var hermeneutisk. Tre självbiografiska skildringar fungerade som empiriskt underlag i studien. En narrativ analys användes för att få tillgång till författarnas subjektiva upplevelser av att växa upp i en ogynnsam miljö. Den teoretiska konstruktionen utgick ifrån ett utvecklingsekologiskt perspektiv och ett salutogent perspektiv.

Högt presterande tjejer i gymnasieskolan erbjuds positioner som ger dem ett högt feminiserat kulturellt kapital men att de presterar bra behöver inte betyda att de är fria från sitt könshabitus och därmed mer jämställda. Jag har följt tretton tjejer på gymnasiekolans språkliga inriktning och studerat deras vardag i undervisningssituationer samt lyssnat till deras egen syn på sina prestationer. De aspekter jag särskilt lagt vikt vid är hur det feminina kapitalet reproduceras genom könshabitus, symboliskt våld samt det androcentriska synsättet. För att studera deras livsvärld har jag använt den etnografiska metoden och presenterar min empiri i form av en narrativ berättelse. Mitt resultat visar att tjejerna är framgångsrika och kompetenta men eftersom de erbjuds vissa subjektspositioner utifrån skolans förväntningar och utifrån det androcentriska heteronomin är deras höga prestationer dock ett feminiserat kapital..

This study examined constructions of horses and means staff working with horses parallel to therapy in institutional care ascribes to horses. A narrative method was used and the theoretical framework was social constructionism. A question was asked to the narratives: How can practice in institutional care be understood through these stories? The result showed different pictures of institutional care. Horses seem to provide a multi-faceted therapeutic tool.

Syftet med denna studie är att få kunskap om sånglärares uppfattningar kring sambandet mellan sång och hälsa. Studien är avgränsad till sånglärare som arbetar inom gymnasieskolans estetiska program och därmed efterLäroplan för gymnasieskolan 2011 (Skolverket, 2011).Fem kvalitativa forskningsintervjuer har genomförts och svaren har tolkats utifrån en bakgrund med tidigare forskning om hälsa och musik, den teoretiska utgångspunkten pragmatism samt gymnasieskolans styrdokument. Ett hermeneutiskt förhållningssätt har genomsyrat studien.Analysen av intervjusvaren ledde fram till följande kategorier:? Lärarnas syn på det övergripande sambandet mellan sång och hälsa? Undervisning kontra terapi? Intervjupersonernas reflektioner kring styrdokument? Hälsofrämjande metoder och förhållningssätt i undervisningen? Hälsorisker i samband med undervisning och lärande i sång? Informanternas uppfattningar kring allmänna hälsoaspekter? Samverkan med andra lärare och elevhälsanResultatet av studien visar att sånglärarna har olika utgångspunkter i sin syn på sambandet mellan sång och hälsa, vissa utgår från sångens hälsoeffekter medan andra tar sin utgångspunkt i hälsofaktorer som påverkar sången. Sånglärarna upplever att kursplanerna lämnar utrymme för hälsoaspekter i undervisningen men de förhåller sig till detta på olika sätt.

This study highlights the stereotypical depictions of journalists in film using a narrative analysis of four major Hollywood productions, starting with All the President?s Men from 1976 through The Girl with the Dragon Tattoo from 2011. Its purpose is to highlight traits given to journalists in the movies and re-occuring themes in the portrayal of the media and the journalistic occupation. Differences and commonalities between the films are concluded in a discussion of ethics, personalities and the media?s self image.

Inledning: Studien undersöker hur klienter som har gått i hypnosterapi har upplevt sin terapi. Vad har varit gynnsamt och vad har hindrat deras process. Syftet är att öka kunskapen och förståelsen om klienters erfarenhet och upplevelse av hypnosterapi.Frågeställningar: Hur upplevs hypnosterapi? Vilka väsentliga faktorer framträder som hindrande respektive gynnande av en positiv hypnosterapeutisk erfarenhet?Metod: Kvalitativ metod, halvstrukturerade intervjuer. Intervjuer med sex klienter som gått i hypnosterapi.

Som sjuksköterska möter man barn som har kommit i kontakt med döden på ett eller annat sätt. Förståelsen och hjälparbetet borde börja hos sjuksköterskor och ska inte behöva vänta tills specialutbildad personal kopplas in. Syftet med studien var att undersöka och belysa barnens reaktion på döden när de förlorar en närstående, hur de bearbetar sorgen och vad de tror händer efter döden. Området belystes genom att göra en narrativ studie som grundar sig på publicerade brev. Resultatet bygger på en bok med publicerade brev och brev från Barn- och ungdomspsykiatrisk hemsida i Stockholms län, där barn själva berättar hur de reagerade och bearbetade sorgen och även vad de har för tankar om livet efter döden.

Tidigare studier visar att människor som bor på särskilt boende ofta lider av depression och ensamhet. Personalen som jobbar på särskilt boende är ofta upptagna med de dagliga sysslorna och tiden för social interaktion med de boende är ofta begränsad. Detta kan resultera i en känsla av övergivenhet och ångest hos den boende. Genom århundradena, så har människan alltid använt sig av husdjur som ett sällskap och tröst. Studier visar att den generella hälsan förbättras och stärks genom umgänget med djur.

Bakgrund: Det är viktigt att stöd för dementa finns nära eftersom de riskerar att lida av fysisk eller psykisk ohälsa. Ohälsa i detta avseende innebär bland annat oro som rastlöshet eller agitation i form av irritation och frustration. Tidigare studier visar resultat på att djur kan ha lugnande effekter på demenssjuka. Studier har visat att djur kan locka fram minnen hos individerna och att det har en positiv effekt på terapi mot agitation.Syfte: Beskriva hur djurrelaterade stimuli påverkar symtombilden hos dementa.Metod: Systematisk litteraturstudie, 11 artiklar inkluderades från databaserna Cinahl och PsycINFO. Artiklarna kvalitetsgranskades och relevanta delar ur artiklarnas resultat kodades för att sedan kategorisera till fyra kategorier.Resultat: Tydliga förbättringar sågs gällande demenssjukas motoriska, sociala och psykiska hälsa utifrån kategorierna ? emotionell påverkan, förmåga till interaktion, intresse för omgivningen och agerande.

Genom att göra en undersökning försöker uppsatsen undersöka huruvida det går att påverka aspekter som upplevd tidsperiod, upplevd miljö samt upplevd känsla för en kort spelsekvens enbart genom att alternera musiken som återföljer denna. Det undersöks också om ålder eller dator- och spelvana kan påverka hur en spelar uppfattar ett datorspel.Testpersonerna inkluderade i studien blev uppdelade i två grupper. Respektive grupp fick sedan spela spelsekvensen med olika musikläggning, och efter det svara på frågor om deras upplevelser.Resultatet utav studien visar att man i viss mån kan påverka ovannämnda aspekter av en spelsekvens genom att enbart alternera musiken. Genom jämförelser med studier utav filmmusik görs ett antagande att dessa aspekter är betydligt lättare att påverka om musiken samspelar med övriga delar utav spelet. Kritiskt för hur väl spelaren uppfattar dessa förändringar är dennes vana utav spel och datorer.

Inledning: Syftet med denna studie är att, utifrån ett insamlat material vid S:t Lukas mottagningar i Stockholmsområdet, undersöka symptomförändring från start till avslutning i psykodynamiskt inriktade psykoterapier.Frågeställningar: Den övergripande frågeställningen är om patienter och terapeuter bedömer att terapierna haft någon effekt och i så fall vilken. Vidare om bakgrundsfaktorer och självbild påverkat symptombelastningen.Metod: Studien har genomförts med hjälp av självskattningsformulär som fyllts i före och efter behandling. Patienterna har fyllt i Symptom Checklist (SCL-90) och terapeuterna ett frågeformulär där de skattat patienternas besvär. Efter inomgruppsjämförelser har jämförelser gjorts med ett normerings-material.Resultat: Det sker en signifikant symptomlindring under terapierna. Störst är förändringen när det gäller depression, ångest och interpersonell sensitivitet samt i det sammantagna genomsnittsvärdet.

Undersökningar visar på samband mellan ohälsa och arbetslöshet, samtidigt som just ungdomsarbetslöshet sägs vara den mest kritiska då detta i högre utsträckning ger allvarligare konsekvenser. Det finns samtidigt ett uttalat ansvar hos kommunerna att avhjälpa detta och denna studie har därför avsett undersöka huruvida kommunala projekt lyckas förändra arbetslösa ungdomars situation. Pedagogikens område rör lärande och påverkansprocesser och i koppling till arbetslöshet och arbetsliv växer förmågan att utveckla sin identitet och anställningsbarhet fram som centrala aspekter. Frågeställningarna har därför berört de inblandades upplevelser kring deltagarnas utveckling under och efter ett sådant projekts genomförande. För att tillgodose behovet av en djupgående förståelse för ungdomarnas upplevelser har en kvalitativ studie genomförts där tre deltagande ungdomar och tre ansvariga för ett projekt intervjuats.