Detta arbete har fokuserat på spelarens uppfattning av estetiska moddar utifrån Mieke Bals taxonomi.Först beskrivdes den teoretiska grunden genom att förklara koncepten modd, Mieke Bals taxonomi, intertextualitet samt problematiken med Bal applicerat på visuella medier. Arbetets frågeställning sammanfattades som: hur förändras uppfattningen av ett spelnarrativ utifrån enbart estetiska förändringar och intertextualitet?För att besvara frågeställningen skapades en artefakt gjord under praktik på Double Zero One Zero baserat på deras spel The Westport Independent som ersatte representationen av karaktärerna med karaktärer från My Little Pony: Friendship is Magic. Därefter fick fem personer läsa artefakten och intervjuades enligt en semistrukturerad metod för att analysera deras uppfattningar.Resultatet visade på att även om Respondenten hävdade att detta var samma narrativ förändrades uppfattningen om den estetiska genren och karaktärerna. Därtill kunde det konstateras att deltagarna upplevde en annan tolkning av texten..

SammanfattningDenna rapport beskriver utvecklingen av en produkt för terapi mot spasticitet. Syftet var dels att tafram en funktionell prototyp, men även att behandla kringområden, så som medicintekniskcertifiering och att studera hur människan reagerar på den behandlingsmetod som produkten ärämnad för.Examensarbetet gjordes på uppdrag av det stockholmsbaserade företaget Inerventions AB. Företagettillhandahåller i dagsläget assistansutbildning i vad som kallas Inerventionsmetoden. Metoden lindrarspasticitet med hjälp av elektriska pulser i muskler ? elektroterapi, samt handgrepp för att stimulerareflexsinnet.

KORTFATTAD SAMMANFATTNING Bristen på spårkapacitet genom centrala Stockholm har länge varit ett stort problem och om ingen förbättring sker, väntas situationen bli ohållbar. I uppsatsen undersöks de underliggande maktstrukturerna i planeringsprocessen genom en fallstudie av Citybanan som är en sex kilometer lång pendeltågstunnel i Stockholm. Temat för uppsatsen är stora planeringsprojekt, där utgångspunkten är överskridelser av tidsramar och kostnader. Ett sätt att undvika detta är att göra tillförlitliga prognoser. För att åskådliggöra strukturerna i beslutsprocessen tillämpas en narrativ metod, där kronologi används för att förtydliga händelseförloppet runt Citybanan.

The purpose of this essay is to analyze how the Trojan prince Paris is described in the Iliad and in the movie Troy in regard to love and bravery. Thereafter an analysis of the similarities and differences between the Iliad and the movie Troy will be made. There will also be a discussion why there are differences between an epic story which was made for over two thousand years ago and a modern movie made in the twenty-first century. The differences will be based on the perspective ancient Greek culture versus filmmaking of the twenty-first century. The method that has been used is narrative analysis where the primary data, the Iliad and the movie Troy, have been interpreted.                        The Trojan prince Paris is described as a young, handsome man driven by his passion for Helen.

Renskötande samer upplever hinder för att söka hjälp för psykisk ohälsa.Förtroendet för sjukvården är lägre än i den omgivande majoritetsbefolkningen, vilketgrundas i en upplevelse av bristande kulturkompetens inom vården. Forskning saknas om hurbehandlare av psykisk ohälsa upplever terapeutiskt arbete med renskötande patienter. Syftetmed studien är att belysa behandlares erfarenheter och föreställningar kring samers liv ochhälsa och hur dessa påverkar den terapeutiska alliansen, som är en viktig faktor förbehandlingsframgång. Fyra behandlare djupintervjuades. Intervjuerna undersöktes medkvalitativ innehållsanalys.

I min uppsats vill jag undersöka vad det är som gör att man återvänder till arbetslivet. Jag har intervjuat fem kvinnor med diagnosen utbrändhet och de har alla varit långtidssjukskrivna, men har idag återvänt delvis eller helt. Dessa kvinnor är samtliga socialarbetare i 46-60 års ålder. Jag har även intervjuat medaktörer i kvinnornas sjukskrivningsprocess för att se hur de tänker och vad de kan göra för att påverka den sjukskrivna att återvända. Medaktörerna är arbetsgivaren och personalchefen från socialförvaltningen, samt försäkringskassan och företagshälsovården.

By reading three 21st century books am I trying to see how the female friendship is described in literature of our days. The books are Rebell med frusna fötter by Johanna Nilsson, Lutherska badet by Unni Drougge and I närheten av solen by Hanna Wallsten. They are all written by Swedish authors and taking place in Stockholm in the early years of 2000. I am doing a critical reading against the roles of ?heteronormativitet? as the word is described by Tiina Rosenberg and Fanny Ambjörnsson trying to see how the characters are following or breaking these roles.

Schizofreni är en sjukdom som är fascinerande och en av de mest tragiska. I sjukdomsbilden ingår det autism, associationsrubbningar, ambivalens och affektiv rubbning. Schizofreni ger ett utanförskap från samhället och en känsla av ensamhet på grund av svårigheter att fungera i sociala sammanhang. Begreppen som behandlades i studien är livsvärld, subjektiv kropp och lidande. I tidigare studier har det visats att människor som lever med schizofreni upplevde en stor ensamhet och utanförskap i samhället.

So called honour based violence is a present problem in Sweden. Although recently there has been a steadily growing political and academic awareness around so called honour based violence, there are still problems in the face to face meeting with the victims. This dissertation contributes to the understanding of these victims. The empirical material is based on five young women's stories about growing up in a context of 'honour' and their experiences from breaking up from this context.  My ambition is letting these stories be heard and told as to lead to an increasing understanding of how these women experience themselves and their surrounding society. The purpose of this dissertation is to illustrate how young women interpret their self in the light of a separation from their families.

Bakgrund: Social fobi är en sjukdom där personen har en irrationell rädsla för situationer där personen kan bli iakttagen och bedömd av andra. Rädslan kan vara så stark att det kan vara outhärdligt att vistas i samma rum som andra. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur det är att leva med social fobi. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie som baserades på femton kvantitativa artiklar och en självbiografisk bok. Artiklarna var publicerade efter år 1995.

This thesis is a process oriented case-study. The studied case is a interactiondesignassignment of a databasevisualisation and the process. The goalis to do this according to the ways of a screenwriter.When the computers spread from the military and university's into homes all around the world the computers and the programs had to becomeeasier for the users to understand and use. User interfacedesign became more and more important and companies like Apple put a lot of resources intothe designprocess. This quite new and evolving area of research, interactiondesign, has been forced to search for methods in other areas like lm, gamedesign, psychology and behavioural science.

Intresset för och valet av denna uppsats grundade sig i att den existentiella dimensionen hos människor tycks försummas på flera områden i samhället, bland annat saknas den helt på psykologprogrammet på Stockholms universitet. Syftet var att undersöka vilka existentiella frågor som patienter berörs av och om möjligt urskilja några existentiella teman som är särskilt framträdande. Bakgrunden för arbetet är en existentialistisk referensram på individ och samhällsnivå. Sju intervjuer gjordes med existentiellt inriktade behandlare med olika yrkesbakgrund som alla bedrev någon form av samtalsterapi med patienter. En induktiv tematisk analys visade fyra existentiella teman i form av motpoler som var särskilt framträdande hos patienterna; Hopp och fruktan, liv och död, makt och maktlöshet, ensamhet och samhörighet.

Att bli frihetsberövad är något många har åsikter om men som få har erfarenhet av. Syftet med denna studie är att undersöka hur intagna påverkas av att vara frihetsberövade under en längre tid samt vilka konsekvenser det kan medföra. Fokus riktas mot hur tiden i anstalten har påverkat dem själva, deras relationer med anhöriga, hur de tänker kring sin kommande frigivning och framtidsplaner samt hur de upplever att samhället och media framställer människor som blivit dömda till fängelse. I studien har en kvalitativ metod använts med en narrativ utgångspunkt och semistrukturerade intervjuer har genomförts. De intagnas berättelser analyseras med hjälp av utvalda teorier och tidigare forskning.

Stressrelaterad ohälsa är ett stort problem i dag, såväl för den drabbade individen, som dess närstående, samt även för samhället i stort. Föreliggande arbete sökte nå en djupare förståelse av en berättelse från en informant, om vägen tillbaka till förvärvsarbete efter en längre tids sjukskrivning på grund av stressrelaterad ohälsa. Den teoretiska utgångspunkten för arbetet har varit den socialkonstruktionistiska, och det som i arbetet undersöktes var dels själva berättelsen till form och innehåll; dels vilken funktion den hade för jagberättaren och för den berättelsevärld där berättelsen är publicerad, på ett diskussionsforum på Internet. Verktyget för att nå djupare förståelse kring detta har varit den narrativa analysen. Via analysen framkom bland annat att temat för berättelsen var jagberättarens kamp mellan yttre/inre krav och de egna resurserna, samt att berättelsen hade en vårdande funktion dels för jagberättaren själv, dels för övriga aktörer i berättelsevärlden..

Den här uppsatsen handlar om hur man kan utforma och använda trädgård i terapi och undervisning för barn med diagnosen autism. Jag har med hjälp av litteraturstudier av befintlig forskning om terapiträdgård och naturens betydelse för hälsan samt intervjuer med två lärare och en arbetsterapeut skapat ett förslag till utformning av en trädgård på en skolgård som hör till ett resurscentrum för barn med diagnosen autism i Borlänge. Mitt förslag är att trädgården ska vara en snitslad bana med fyra trädgårdsrum efter vägen. Rummen är indelade i de fyra grundfärgerna gult, grönt, rött och blått. Ledord som sinnesstimulering, färgterapi, en tydlig struktur i designen och tydliga arbetsscheman för en elevs uppgift har varit viktiga i utformningen.