Uppsatsen placerar det historiedidaktiska begreppet historiemedvetande i det sociologiska studiet av aktörskap och undersöker om förändring och kontinuitet i ett urval av historieläroböcker beskrivs på ett sätt som har potential till att utveckla elevers historiemedvetande. Historiemedvetandets funktion är att orientera en i det praktiska livet och definieras i uppsatsen som en underförmåga till egenmakten, som definieras som uppfattningen om ens handlingsutrymme.Det är en kvalitativ textanalys som utförs med en hermeneutisk tolkande ansats. Genom en operationalisering av en läroprocess i vilken historiemedvetandet utvecklas analyseras ett urval av läroböcker. I den undersökta läroprocessen förstås historiemedvetande som basen för förståelse av kontinuitet, förlopp och händelser, samt av hur förändring sker. Tre dimensioner vägleder analysen: Historieskapa(n)de människor, Genealogiskt och genetiskt perspektiv samt Öppenhet.

Vad är det som lockar människorna att välja campinglivet? Hur kan man välja denna minimalistiska form av levande, när man kan vara hemma i bekvämligheten och ha det skönt istället? Min studie är ett försök att ta reda på vad det är som gör att campinglivet är så speciellt. Vad är det som ligger bakom det ökade intresset? Varför väljer människan denna livsstil i en allt globalare värld? Jag har genom deltagande observation kombinerat med kvalitativa intervjuer genomfört min studie. Jag har även använt mig av minnesarbete på grund av att jag har 20 års erfarenhet av campingplatsen som arbetsplats.

Alzheimers sjukdom påverkar minnet och andra kognitiva funktioner. Förändringar som uppkommer påverkar personens möjlighet att arbeta, vardagen och sociala aktiviteter. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av att leva med Alzheimers sjukdom. I denna studie har narrativer från tre kvinnor med tidig diagnos av Alzheimers sjukdom analyserats med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Detta resulterade i sex kategorier: att inte klara av det som förut var enkelt, att inte kunna vara en del av en gemenskap, att inte vara samma person längre, att söka värdighet och trygghet i tillvaron, att relationer får större betydelse samt att vara tvungen att lära sig leva med sjukdomen.

Sammanfattning  Syftet med studien är att belysa hur tre författare genom sina självbiografiska skildringar beskriver upplevelsen av att växa upp under ogynnsamma villkor i relation till identitetsskapande processer. Studien knyter teoretiskt an till ett socialkonstruktionistiskt och interaktionistiskt perspektiv. I studien har narrativ analys används för att närma sig författarnas subjektiva skildringar av interaktionens betydelse för deras självbild.   I studien har vi funnit att författarna beskriver en identitetsprocess vilken gestaltas genom olika faser av närmanden och distans till sin uppväxt. Studien belyser även hur självbiografin som produkt kan ses som en del av identitetskonstruktionen. Studiens slutsatser visar att författarna genomgående beskriver ambivalenta känslor gentemot sin uppväxt och sina upplevelser.

Studiens syfte är att undersöka hur medborgarinitiativ för hållbar stadsutveckling kan tillvaratagas. Med litteratur- och fallstudie undersöks följande frågeställningar: Vilken roll kan medborgarnas initiativ ha för en hållbar stadsutveckling? Vilka problem möts dessa initiativ av? Hur kan förhållanden för medborgarinitiativen förbättras? Hur kan man med fackkompetens stödja medborgarinitiativen? Fallstudien utgörs av Möllevångsgruppen, ett boendeinitiativ i Malmö med målsättningen att bidra till ett ekologiskt och socialt hållbart samhälle. Intervjuer med nyckelpersoner inom föreningen och dess kommunala samarbetspartners utgör det empiriska materialet. För analysen används Collins Good to great-modell, Healeys teori Inclusionary argumentation, Landrys teori Creative city och teori kring samhällsentreprenörskap för bearbetning av interna respektive externa förhållanden och former för stödåtgärder.

Syftet med denna studie är att utvärdera ett HVB-hem vilket bedriver miljö- och individualte-rapeutisk behandling av ungdomar i åldrarna 16-19 år. Vidare syftar studien till att utvärdera verksamhetens arbetssätt vid kritiska händelser enligtcritical incident-metoden. Således fin-ner författarna följande frågeställningar relevanta för utvärderingen: Vilka slags kritiska hän-delser uppstår i verksamheten enligt personalens upplevelser? Hur löses/slutar de kritiska händelserna i verksamheten? Är lösningarna av de kritiska händelserna förankrade i miljöte-rapeutisk teori? Utvärderingen grundas i uppgifter från nio respondenter, varav en av respondenterna är utvärderingens författare. Datainsamlingen utgörs i sin tur av observationer, frågeformulär och kompletterande intervjuer.

Denna kvalitativa studie med hermeneutisk ansats har som syfte att åskådliggöra och konkretisera begreppet estetiska lärprocesser, sett genom drama som metod i ämnesundervisning. Forskningsfrågorna är Hur kan estetiska lärprocesser förstås genom drama som metod i ämnesundervisningen? och Vad krävs av drama för att estetiska lärprocesser ska uppstå? Deltagande observationer samt två intervjuer har genomförts för att undersöka ett projekt där drama använts sommetod för tema Rymden i årskurs två. Mot en bakgrund av sociokulturell teori om lärande samt Lindströms modell för estetiskt lärande görs tolkningen att estetiska lärprocesser kan uppstå i drama som metod i ämnesundervisning när extra stor vikt läggs vid de tre delarna reception, produktion och reflektion samt när en fiktiv situation skapas tillsammans med deltagarna, genom t.ex. lek, berättande och känslor, så att en upplevelse av estetisk fördubbling blir möjlig..

This study concerns ways in which Muslims in Sweden construct their identities. The theoretical approach of the study is based on the assumption that people construct their identities through narratives. Circumstances such as time, place, and relationships affect how narratives are told and therefore how we perceive ourselves and the world around us.In the wake of 11th of September 2001, the old colonial narrative of ?the West vs. the East? has become powerful, and makes many question the possibility of successfully integrating Muslims immigrants in Western countries.

I det moderna samhället, som tydligt präglats av de senaste årtiondenas närmast explosiva utveckling av den digitala världen, kämpar myndigheter som Försvarsmakten allt mer med sin kommunikation och möjligheten att sprida sina egna narrativ.Framför allt har framväxten av de sociala medierna och deras särställning som informationsspridare påverkat hur myndigheter idag kommunicerar med allmänheten. Mot bakgrund av detta ställs frågan huruvida svenska försvars- och säkerhetspolitiska bloggara bör ses som utmanare till, eller en tillgång för, Försvarsmakten i dess strävan att kommunicera med medborgarna.Studien tar sin grund i en kvalitativ innehållsanalys, kompletterat av en kvantitativ analys, av blogginlägg publicerade under en sex veckor lång tidsperiod under våren 2014 av två oberoende svenska försvarspolitiska bloggare, Wiseman's Wisdoms och Skipper. Dessa analyseras utifrån tre gemensamma nämnare, tidsfokus, samhällsreform och försvarsmaktsperspektiv, deducerade från Försvarsmaktens dokument  Direktiv för Försvarsmaktens strategiska kommunikation 2013:1 samt  PM Försvarsmaktens Centrala budskap och talepunkter.Resultatet av studien visar att de båda bloggarna generellt förhåller sig väl till Försvarsmakten med utgångspunkt i de identifierade gemensamma nämnarna. Vidare konstateras att dessa utgör ett tydligt stöd för Försvarsmakten i den försvarspolitiska debatten. Studien avslutas med en diskussion om vad som kan vara de bakomliggande orsakerna till resultaten och vad konsekvenserna av de samma kan bli..

Syftet med detta arbete är att undersöka tre lärares arbete med läsförståelse, samt se om de har förändrat sina undervisningsmetoder när det gäller läsförståelse efter den nya läroplanen Lgr 11. Jag har presenterat tidigare forskning och litteratur som behandlar ämnet läsförståelse. Studien utgår från Vygotskijs sociokulturella teori för inlärning. En central tankegång i denna teori är att barn utvecklas i samspel med andra och att den sociala omgivningen har en stor inverkan. Med hjälp av kvalitativa undersökningsmetoder, vilket innebär intervju och fokusgruppsintervju, har jag tagit reda på lärarnas undervisningsmetoder gällande läsförståelse. Resultatet av studien visar att det har kommit material om undervisningsmetoder i läsförståelse som lärarna använder sig mer eller mindre.

Den här undersökningen handlar om hur flickor respektive pojkar i en årskurs fem använder värderande uttryck i sina narrativa texter. 22 elevtexter, 11 skrivna av flickor och 11 skrivna av pojkar, har analyserats enligt Appraisal framework. Jag har undersökt hur många och vilka typer av värderande uttryck eleverna använder och även hur de har fördelat uttrycken över texterna i förhållande till den narrativa berättelsestrukturen. Resultaten visar att flickorna använder värderande uttryck i större utsträckning än pojkarna. Fördelningen över de olika typerna av värderande uttryck liksom fördelningen av uttrycken över texten är dock ganska likartad för flickorna och pojkarna.This study concerns the use of evaluation in narrative texts written by pupils in fifth grade.

Syftet är att undersöka vilka ifrågasättanden av nuvarande styrdokument och kunskap som kan ha lett till utvecklandet och genomförandet av gymnasiereformen Gy 2011. Med ifrågasättande av kunskap menas att vedertagen kunskapsutveckling och tankesätt får fortgå så länge inga röster höjs som ifrågasätter den, detta sker med utgångspunkt i Thavenius teori. Studien innefattar vidare vilka förhandlingar, mellan forskarsamhället och statsmakten som eventuellt har gjorts vid framtagandet av den nya reformen. I enighet med Odéns teori om hur förhandlingar uppstår när det sker förslag på förändringar, jag skall därför undersöka om det går att urskilja några sådana vid framtagandet av Gy2011, med fokus gällande historieämnet. Syftet med studien är att:skapa en bild av vad som teoretiskt sett styr gymnasieskolans undervisninghur och varför detta åstadkommits skillnader mot tidigare läroplan och kursmål samt vad man önskar uppnå med gymnasiereformen.

Denna uppsats behandlar de relativa prisökningar som skett för snusprodukter i Sverige och vill undersöka om dessa har lett till minskad efterfrågan som nationalekonomisk teori föreslår. Utifrån teori och tidigare forskning har en efterfrågemodell konstruerats för att möjliggöra en statistik undersökning.Variablerna som ingår i modellen är inhämtade från Statistiska centralbyråns prisenhet och Swedish Match AB och inkluderar prisuppgifter för varor, försäljningsstatistik och disponibel inkomst under tidsperioden 1999-2009.Resultaten från regressionsanalyser för tidsseriedata visar på att de ökade priserna har haft en negativ inverkan på efterfrågan på snus under den gällande tidsperioden, men att denna effekt varit förhållandevis liten..

Syftet med denna fallstudie var att undersöka arbetarnas upplevelser av styrda förändringar inom en tillverkningsindustri och öka kunskapen om hur styrda förändringar upplevs och varför de upplevs som de gör bland just arbetarna på golvet. Detta valde vi att göra genom en fallstudie med en fenomenologisk och deskriptiv ansats. I denna fallstudie hade vi kvalitativa semistrukturerade intervjuer som huvudsaklig empirikälla och vi grundar större delen av fallstudien på de åtta intervjuer vi genomförde. I analysen av vår fallstudie byggde vi upp en lokal teori som grundades i Antonovskys (2005) KASAM-teori. Vi kunde genom vår lokala version av KASAM göra konstaterandet att känslan av att ha tillgång till ledningen är helt avgörande för en känsla av sammanhang och hur produktionspersonalen upplever förändringar i fallet Plastikos AB.

Syftet med arbetet är att lyfta fram pedagogernas perspektiv och hur de ser på miljön som finns kring barnen i deras fria lek. Syftet är också att teckna en bild av hur pedagogerna tänker kring miljön, som den tredje pedagogen när det gäller barn lärande utveckling.Jag har använt mig av litteratur som är baserad på forskning och teori om miljön, som har viktig förutsättning för barns utveckling. Jag har även tagit del av litteratur som beskriver om hur viktig, den pedagogiska medvetenheten är. När det gäller kunskapen om miljöns utformning och betydelse för barns fortsatta lärande. Jag har använt mig av det sociokulturella perspektivet.