Under våren 2006 publicerades de första årsredovisningar i vilka IFRS-regelverket för första gången varit tvunget att tillämpas fullt ut. När branschens sakkunniga började gå igenom dessa årsredovisningar framkom det att flertalet bolag ej lämnat alla de upplysningar som krävs enligt IFRS 3 ? standarden som behandlar rörelseförvärv. I detta examensarbete har vi försökt att ta reda på vilka anledningar som ligger bakom dessa utelämnade upplysningar. Utifrån delvis egna antaganden tog vi fram en modell med sex möjliga anledningar till att bolagen ej efterlevt upplysningskraven.

Det finns idag en relativt liten empirisk forskning kring kritiska implementeringsfaktorer för affärssystem. Den forskning som finns studerar i princip uteslutande stora företags implementeringsproblematik och vi ser en brist på forskning riktad till mindre företag. Syftet med denna uppsats är att undersöka om befintlig forskning kring implementeringsproblematik i större företag är applicerbar på små och mellanstora företag verksamma på den svenska marknaden.Vi har utgått från existerande teorier för att skapa en samlad bild över kritiska implementeringsfaktorer i form av en modell med nio stycken kritiska punkter. Vi har sedan använt denna modell för att se relationen mellan den och vårt empiriska underlag, i syfte att identifiera likheter och skillnader mellan internationell forskning om större företag och vår studie om SMFs. Vårt empiriska underlag består av en enkätundersökning med sexton stycken företag och en mer djupgående intervju med ett företag.

Fatigue/uttalad trötthet är det mest frekvent rapporterade problemet för personer med cancersjukdom under pågående cytostatikabehandling. Syftet med denna studie var att beskriva fatigue/uttalad trötthet och erfarenheter av att hantera fatigue med en strategi. Tre personer med cancersjukdom som behandlades i palliativt syfte med cytostatika deltog i denna fallstudie. Personerna intervjuades med en narrativ intervjumetodik samt förde dagbok under fyra veckor då en strategi för att hantera fatigue prövades. Kvalitativ innehållsanalys har använts för att analysera intervjuerna och dagboksanteckningarna.

Syftet med vår studie är att först ta reda på hur reseföretag har han-terat en katastrofsituation på en destination för att sedan kunna hitta strategier som ter sig lämpliga kring marknadsföringsarbetet för att locka tillbaka resenärer till den drabbade destinationen. Vi har valt att fokusera vår uppsats kring tsunamikatastrofen 2004 och hur olika reseföretag har gått till väga för att vinna tillbaka sina kunders förtroende.Vi har i denna uppsats valt att använda oss utav en kvalitativ me-tod med en abduktiv och fenomenologisk ansats då vårt syfte är att undersöka fenomenet tsunamikatastrofen 2004 i Thailand och ta reda på hur reseföretag har hanterat katastrofsituationen. Den abduktiva ansatsen har varit central under arbetets gång då vi har kompletterat teorin allt eftersom empirin vuxit fram. Vår empiri består av fem stycken kvalitativa intervjuer med personer som har stor erfarenhet och kompetens inom det undersökta området.Vi har utgått från en modell som förklarar hur återhämtnings-processen för en destination bör gå till och implementerat denna modell på reseföretag. De marknadsföringsfaktorer som vi under uppsatsens gång sett vara extra vitala är relationen med kunder samt relationen med media för att kunna återhämta sig efter en kris.

Den här uppsatsen har ambitionen att studera och dra slutsatser gällande den litauiska tjänstemarknadens möjligheter att ta till sig moderna ekonomiska företeelser, mer specifikt upplevelseekonomin, genom att ta till hjälp modeller och teorier hämtade från flera olika forskningsfält. Uppsatsen byggs upp med en diskursiv ansats där de olika teorierna används var och en för sig för att beskriva och förklara de fenomen vår empiri givit.Vi har konstaterat att det, i och med de kvardröjande mentala och fysiska strukturer som är sprungna ur den sovjetiska ockupationen, finns betydande begränsningar inför skapandet av en upplevelseekonomi på den litauiska tjänstemarknaden. För att kunna beskriva dessa mentala och fysiska strukturer presenterar vi ett för forskningsområdet nytt begrepp, nostalgija, som är sprunget ur befolkningens förhållningssätt, både till sin historia och till marknadsekonomins frammarsch.I och med de slutsatser vi gör om Litauens tjänstemognadsgrad, kan vi sen dra slutsatser om lämpligheten i vår användning av valda teoretiska verktygslåda. Vi finner att vi med dessa annars disparata teorier och modeller till hjälp kan nå längre, och presentera ny kunskap som annars inte kunnat utläsas ur en dylik begränsad studie. Dock poängteras att teorierna inte kan anses vara tillämpliga tillsammans i något annat sammanhang än i just den här diskursen..

Bakgrund Bemanningsbranschen växer och det blir allt vanligare att företag använder sig av inhyrd personal. Ett problem som företag kan ställas inför är att viktig kunskap kan spridas vidare till andra företag. Det finns väldigt lite skrivet om kunskapsspridning via inhyrd personal och därför är det intressant att bidra med ny kunskap på området.Syfte Huvudsyftet med studien är att beskriva hur bemanningsföretag och deras kunder ser på kunskapsspridning mellan företag via inhyrd personal. Studiens delsyfte är att beskriva de eventuella åtgärder som kundföretag vidtar för att hindra att kunskap sprids vidare till andra kundföretag.Metod I denna studie har en kvalitativ forskningsansats använts och data har samlats in genom kvalitativa intervjuer. En narrativ analysmetod med inspiration från Burkes pentad har används för att analysera det insamlade materialet.Slutsats Bemanningsföretagen och deras kunder är medvetna om att kunskapsspridning existerar men de ser det inte som ett problem.

Med ett växande energibehov och större efterfrågan på grön kraft blir sökandet efter hållbar energi av allt större intresse i det moderna samhället. Solkraft är en av alla lösningar. Även om solkraft som huvudenergikälla inte är en praktisk lösning i Sverige, eftersom Sveriges energibehov är som störst under vintern, kan solkraft på liten nivå användas som komplement. I denna rapport tas därför en teoretisk modell fram för småskalig solenergiproduktion.I förstudien har både termiska och fotogalvaniska detektorer undersökts och de reflektorformer som har studerats är paraboliska halvrör och paraboliska diskar.För att få en uppfattning om hur effektiv solfångaren är har överslagsberäkningar genomförts.Modellen som projektet har resulterat i är en hybrid solfångare av typ paraboliskt halvrör. Detektorn är ett vakuumisolerat u-rör i koppar.

Uppsatsen placerar det historiedidaktiska begreppet historiemedvetande i det sociologiska studiet av aktörskap och undersöker om förändring och kontinuitet i ett urval av historieläroböcker beskrivs på ett sätt som har potential till att utveckla elevers historiemedvetande. Historiemedvetandets funktion är att orientera en i det praktiska livet och definieras i uppsatsen som en underförmåga till egenmakten, som definieras som uppfattningen om ens handlingsutrymme.Det är en kvalitativ textanalys som utförs med en hermeneutisk tolkande ansats. Genom en operationalisering av en läroprocess i vilken historiemedvetandet utvecklas analyseras ett urval av läroböcker. I den undersökta läroprocessen förstås historiemedvetande som basen för förståelse av kontinuitet, förlopp och händelser, samt av hur förändring sker. Tre dimensioner vägleder analysen: Historieskapa(n)de människor, Genealogiskt och genetiskt perspektiv samt Öppenhet.

Byggbranschen är inne i en övergångsfas mellan 2D och 3D. BIM, som arbetsmetod, och 3D-modeller blir allt vanligare. I broprojekt är dock efterfrågan på dessa modeller låg. På WSP i Stockholm används 3D-modelleringprogrammet Tekla Structures i stor utsträckning på flera avdelningar. Önskemål finns om att utöka användningen av programmet även inom broprojektering.

Skolmiljöerna är liksom de allra flesta av våra sociala rum fyllda med bilder. Samtidigt präglas skolan av en textspråksdominerande kunskapssyn. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur bilders egenskaper påverkarade hur elever använder bilder. Med avstamp i semiotisk teori undersöktes, särskilt hur bilders retoriska egenskaper (deras retoriska dimensioner), påverkade urvalsprocessen för vilka bilder eleverna väljer att använda, i undervisningssituationer. Empirin baserades på intervjuer med åtta stycken gymnasie­elever som fick, ur ett urval av 70 uppsatta bilder, välja ut bilder och berätta om dem, i relation till sitt eget skapande och sina egna erfarenheter.

Syftet med detta arbete är att undersöka innebörden av bemötande när det handlar om flickor med koncentrationssvårigheter som inte stör. Hur kan pedagoger uppleva att de bemöter dessa flickor och hur kan flickorna själva uppleva det? Genom intervjuer har två flickor, 9 och 11 år gamla samt tre lärare och en assistent, kommit till tals. Jag har också observerat den ena flickan i sitt skolsammanhang. Personalen upplever, i enlighet med forskningen, att dessa flickor är lätta att förbise, men sedan de identifierat flickornas behov av stöd, anstränger de sig för att uppmuntra dem och vara lyhörda i bemötandet av dem.

Alzheimers sjukdom påverkar minnet och andra kognitiva funktioner. Förändringar som uppkommer påverkar personens möjlighet att arbeta, vardagen och sociala aktiviteter. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av att leva med Alzheimers sjukdom. I denna studie har narrativer från tre kvinnor med tidig diagnos av Alzheimers sjukdom analyserats med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Detta resulterade i sex kategorier: att inte klara av det som förut var enkelt, att inte kunna vara en del av en gemenskap, att inte vara samma person längre, att söka värdighet och trygghet i tillvaron, att relationer får större betydelse samt att vara tvungen att lära sig leva med sjukdomen.

Sammanfattning  Syftet med studien är att belysa hur tre författare genom sina självbiografiska skildringar beskriver upplevelsen av att växa upp under ogynnsamma villkor i relation till identitetsskapande processer. Studien knyter teoretiskt an till ett socialkonstruktionistiskt och interaktionistiskt perspektiv. I studien har narrativ analys används för att närma sig författarnas subjektiva skildringar av interaktionens betydelse för deras självbild.   I studien har vi funnit att författarna beskriver en identitetsprocess vilken gestaltas genom olika faser av närmanden och distans till sin uppväxt. Studien belyser även hur självbiografin som produkt kan ses som en del av identitetskonstruktionen. Studiens slutsatser visar att författarna genomgående beskriver ambivalenta känslor gentemot sin uppväxt och sina upplevelser.

Det skrivs väldigt mycket positivt om strategiska allianser, trots detta är det uppskattningsvis 70 procent av alla allianser som spricker. Vilka är de bakomliggande orsakerna till detta? För att utreda det har vi konstruerat en modell som uppskattar betydelsen av kritiska faktorer på olika nivåer i den strategiska alliansen. Modellen består av åtta kritiska faktorer (parametrar) och fyra nivåer beroende av samarbetsintensiteten. Under utvecklingsarbetet av vår modell kopplade vi först ihop de kritiska parametrarna med de olika samarbetsnivåerna.

Ledproteskirurgi av höft- eller knäled är idag en av de vanligaste operationerna i Sverige. Den vanligaste orsaken till ledproteskirurgi i höft och knä är artros som orsakar kronisk nedbrytning av leder. I den postoperativa vården är patienter utsatta och behöver hjälp av vårdpersonal med rehabiliteringen och smärta. Under denna vårdtid utvecklas en vårdrelation mellan patienterna och personalen, som påverkar patientens livskvalité. Syftet med studien är att belysa patienters upplevelse av personalens bemötande i samband med postoperativ vård efter operation av höft- eller knäprotes.