Övervägande delen av forskning kring socialtjänstens placeringar av barn och ungdom riktar sig mot barnens situation vid dessa insatser eller föräldrarnas upplevelser av skiftande familjebehandlingar. Det har heller inte påträffats forskning riktad mot föräldrars upplevelser av barn och unga placerade i HVB-hem typ behandlingshem. I aktuell studie delger sex föräldrar med barn, placerade enligt LVU, individuellt sina synpunkter och tankar kring samarbete med socialtjänsten och olika vårdgivare såsom familjehem och HVB - hem.Denna kvalitativa studie, med en tematisk analys på narrativ bas, visar att föräldrarna är i stora drag nöjda med det samarbete som pågår gällande sina barn och ungdomar placerade p.g.a. eget beteende. Föräldrarna har dock därmed inte avsagt sig föräldraskapet utan önskar fortsatt information och delaktighet beträffande sina barn. Studien tar också fäste på anknytningsteorin både ur barnet och förälderns synvinkel gällande fortsatt relation.

ABSTRAKTMarika HämeenniemiPappagruppens betydelse för småbarnspappor i det senmoderna samhället.År: 2006 Antal sidor: 43I denna studie, vars syfte är att bidra med ökad kunskap om fenomenet pappagruppers betydelse för småbarnspappor, behandlas mäns upplevelser av utvecklingen av deras föräldraskap och identitet som pappor. Studien föreslår hur betydelsen av pappagrupper för småbarnspappor kan förstås och förklaras i relation till det samhälle vi lever i. Ansatsen är inspirerad av Grounded Theory och Narrativ forskning och bygger på ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Data samlades in genom narrativa intervjuer med fem småbarnspappor som vid intervjutillfället deltog eller nyligen hade deltagit i pappagruppsverksamhet. Resultatet presenteras i en berättande form och analyseras i relation till tidigare forskning om föräldraskap samt Giddens teori om individen i det senmoderna samhället.

This paper is a critique of the hegemonic democracy ideal in France today, the myth of the Republic. Based on critical theory, the paper also contains a normative attempt giving the chance to subaltern groups to tell their, less often heard, version of the "truth".The theoretical foundation is the ontological narrative perspective, where identities and actions are understood as being constructed by the telling of stories. The interdependent relations of different narrative dimensions are analyzed. The power over who gets to tell the story of the "truth" is understood as decided in the interaction by dimensions of metanarrativity, public narratives, ontological narratives and conceptual narrativity. The author argues, inspired by Chantal Mouffe, that consensus is an illusion based on exclusion of those that differ.

Sammanfattning Specialpedagogstudenterna jag varit i kontakt med under min påbyggnadsutbildning har väldigt olika uppfattning om, och förutsättningar för, sin kommande yrkesroll och därigenom olika grund till sin yrkesidentitet. Syftet med denna studie är att beskriva hur specialpedagoger upplever socialisationsprocessen in i sin yrkesroll som specialpedagog samt belysa de faktorer som utvecklar, respektive hindrar, att en yrkesidentitet skapas. Jag har förankrat min studie teoretiskt i Erving Goffmans dramaturgi, Berger och Luckmanns kunskapssociologi samt ytterligare forskning och artiklar kring socialisationsprocesser, yrkesidentitet och yrkesroll. Jag har valt en narrativ ansats vilket innebär att jag gjort fyra djupgående intervjuer ur en begränsad period av specialpedagogernas liv. Det var specialpedagogernas upplevelser av den första tiden som yrkesverksamma specialpedagoger som jag varit intresserad av.

Som blivande lärare har vi många gånger funderat på om elever kan vara inkluderande med samtidigt vara exkluderade i den gemensamma grupp en klass bildar. Inkludering har i detta arbete fått betydelsen att vara en social företeelse som innebär gemenskap,delaktighet och trygghet. Syftet med studien blev därmed att utröna vad det är som gör att elever känner sig inkluderade respektive exkluderade i gemenskapen i skolan. I den teoretiska bakgrunden presenteras tanken med en skola för alla samt vad inkluderingsom social företeelse innebär. Studien är baserade på en narrativ metod där tolkning av elevers berättelser om gemenskapen i skolan är en del av arbetet.

Som blivande lärare har vi många gånger funderat på om elever kan vara inkluderande med samtidigt vara exkluderade i den gemensamma grupp en klass bildar. Inkludering har i detta arbete fått betydelsen att vara en social företeelse som innebär gemenskap,delaktighet och trygghet. Syftet med studien blev därmed att utröna vad det är som gör att elever känner sig inkluderade respektive exkluderade i gemenskapen i skolan. I den teoretiska bakgrunden presenteras tanken med en skola för alla samt vad inkluderingsom social företeelse innebär. Studien är baserade på en narrativ metod där tolkning av elevers berättelser om gemenskapen i skolan är en del av arbetet.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med lungcancer. Fjorton artiklar analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: att sjukdomen och behandlingen påverkar och förändrar det dagliga livet, att ha funderingar kring döden och ibland föredra att dö, att söka efter strategier för att kunna försöka leva som vanligt, att behöva stöd och trygghet för att kunna hantera sjukdomen, att acceptera sjukdomen och hysa hopp. Resultatet visar att lungcancer medför påtagliga förändringar i det dagliga livet. Dyspné och trötthet medförde förändrad livskvalitet som resulterade i förmågan att inte vara kapabel att utföra aktiviteter som tidigare.

BAKGRUND:Begreppet historiekultur är relativt nytt inom den historieteoretiska och historiedidaktiska världen. Historiekultur innebär kortfattat de kanaler genom vilka historia kommuniceras. Historiemedvetande är ett centralt begrepp och uppnåendemål i kursplanen för histo-ria(Lpo94). För att skolan skall hjälpa elever att utveckla ett historiemedvetande, menar forskning att historieämnet måste få relevans för eleverna. Detta möjliggörs genom mötet mellan elevens subjektiva historiekultur och den vetenskapliga historia som förmedlas i sko-lan.

Grunden för denna uppsats utgörs av en kvalitativ, empirisk intervjustudie med fyra kvinnor i chefspositioner. De kommer från olika organisationer i olika kontexter. Syftet var att med utgångspunkt i vår tolkning av deras upplevelser analysera deras möjligheter till ledarskapsutveckling. Frågor vi ställde oss var; Hur berättar dessa kvinnor om sin egen ledarskapsutveckling? Hur ser de på hinder och möjligheter som har funnits för dem? Hur kan deras upplevelser tolkas och analyseras?Metoden som vi har använt för insamling, bearbetning och analys av empiri har varit av narrativ karaktär.

Afasi är ett samlingsnamn för språkliga skador som kan uppkomma vid skador på hjärnan som till exempel efter stroke som är den mest förekommande typen av hjärnskada. Afasi till följd av stroke drabbar årligen omkring 12 000 personer i Sverige. Symtomen på afasi kan vara av varierande karaktär beroende på var i hjärnan skadan sitter men gemensamt för skadorna är att språkfunktionen på ett eller annat sätt drabbas. Personer som drabbas av afasi kan få svårt att uttrycka sig, förstå talat språk, läsa och skriva. Då personer med afasi lider av nedsatt kommunikationsförmåga kan det innebära att de får svårigheter med att förmedla sina känslor och det kan finnas en viss risk att afatikerns vårdbehov inte blir tillfredsställt fullt ut.

Syftet med denna studie är att utröna några gymnasie- och KOMVUX-lärares erfarenheter av, attityder till samt intresse av språkutvecklande ämnesundervisning genom narrativ metod. Kvalitativa intervjuer har utförts med sex lärare vid gymnasie- och KOMVUX-skolor i Malmö kommun. Språkutvecklande undervisning grundar sig i Vygotskijs sociokulturella kunskapssyn, vilken även utgör studiens teoretiska utgångspunkt. Språkforskare, så som Maiike Hajer, Pauline Gibbons, Monica Axelsson, Caroline Liberg, Anna Flyman-Mattsson och Gisela Håkansson, presenteras. De pekar alla på att skolans ämnesspecifika språk skiljer sig avsevärt från elevernas vardagsspråk och betonar vikten av att integrera språk- och ämnesundervisning då själva svenskundervisningen inte ger eleverna tillgång till det ämnesspecifika språk de olika ämnena grundar sig på. Resultaten visar på att många lärare saknar kunskap att utforma en språkutvecklande ämnesundervisning, vilket i sin tur gör att många andraspråkselever har svårt att uppnå kursmålen.

I fo?ljande essa? kommer jag, med ensamheten som tematisk ledstja?rna, att fo?rdjupa mig i mitt pa?ga?ende projekt Ett teckens signalement som filmades i Israel och Palestina under va?ren och sommaren 2013. En essa?film som mycket va?l representerar mitt sa?tt att arbeta med ett slags slumpma?ssigt framva?xande narrativ, da?r en vag fo?rnimmelse om vad jag vill a?stadkomma i la?tt planlo?s mane?r leder mig runt pa? en fra?mmande plats. Jag kommer ocksa? att sporadiskt bero?ra mitt tidigare projekt Genom ett sinnes landskap, som a?r en essa?film jag slutfo?rde strax innan jag reste iva?g.Genomga?ende i denna essa? kommer jag att anva?nda mig av Carlos Castanedas bero?mda samtal med yagui-indianen don Juan.

Syftet med arbetet är att belysa hur experimentell film kan vara en resurs inom ramen för mediepedagogik för att arbeta med narrativa konstruktioner inom rörlig bild. Konstnären Keren Cytter skapar egensinniga videoverk där dialogen står i fokus på ett närmast teatraliskt sätt men vars historier är svårtillgängliga på grund av uppbrutna berättarstrukturer. En av hennes filmer, Dreamtalk, utgör det här arbetets empiri och undersöks utifrån frågor som har med dess narrativa konstruktion att göra i ett försök att synliggöra olika berättarstrukturer och narrativa begrepp.Metoderna som har använts i arbetet är filmanalys och konstnärlig gestaltning. I filmanalysen har Dreamtalk delats upp efter utvalda narrativa begrepp för att undersöka vad olika delar i filmen består utav. I den konstnärliga gestaltningen har det skapats två filmer.

Alzheimers sjukdom är en form av demenssjukdom och innebär en onormal nedbrytning av hjärnvävnad och nervceller. Detta visar sig genom nedsatt minnesfunktion och andra kognitiva försämringar. Den sjuke är i stort behov av total omsorg vilket innebär att anhöriga ofta får ta ett stort ansvar i den gemensamma vardagen. I och med att vården förläggs mer och mer i hemmet så ökar risken för att en stor belastning läggs på de anhöriga. Vårt syfte är att beskriva hur personer som lever med och vårdar en Alzheimer sjuk anhörig upplever sin situation.

Syftet med detta arbete är att ta reda på hur icke-professionella och professionella inom musik hör när de lyssnar på musik. Finns det någon skillnad i var fokus ligger i musiklyssnande och går det att urskilja några tendenser? För att undersöka detta har ett urval av personer fått lyssna till olika musikexempel och sedan beskrivit den ljudbild de har uppfattat i musiken. Sedan har dessa narrativ analyserats med utgångspunkt i ett av Gabrielsson (2008) utarbetat klassificeringssystem i form av ett stort antal teman och kategorier, vars syfte är att belysa olika starka musikupplevelser. De varierande fokus som har framkommit hos informanterna i min studie har sorterats in under detta schemas olika teman och kategorier och sedan sammanställts i tabellform för att ge en lättare överblick.Trots att det mig veterligen inte finns en likadan studie om var fokus i musiklyssnande hos icke-professionella och professionella riktas inom musik, så styrkte det som framkom i resultatet befintlig forskning kring relationen mellan upplevelser och reaktioner inom musiklyssning.