Syftet med denna uppsats är att om möjligt bidra till en större kunskap och ett större intresse för det som kan utgöra en av grundbultarna i uttrycket ?livslångt lärande?, nämligen studier i vuxen ålder vid Komvux. Vidare är syftet att försöka framhäva betydelsen av att hela livet få möjlighet att både som person och som vetande människa växa och genom att få chansen till detta också vara en del av ett ständigt förändrande kunskaps- och informationssamhälle. Litteraturmässigt behandlas detta utifrån vad tidigare forskning lyft fram som karaktäristiskt för vuxenstuderande. Det tidigare forskning framhäver, ställs i undersökningen mot det som framkommit i denna studie.

I denna uppsats utforskas det narrativa perspektivet som ett möjligt analytiskt grepp för att komma åt maktstrukturer, där erkännandet av identiteter analyseras som en upplevd domän av dominans. Uppsatsen inleds med en utveckling av begreppet diskursiv makt, vilket görs genom användande av Steven Lukes teori om maktens tredje ansikte. Följande därpå diskuteras hur man med hjälp av det narrativa greppet kan förstå makten som reglerar berättandet av jaget. Denna makt ses som påvisad då teman i metanarrativ och framträder som reproducerade i konkreta narrativ. Resonemanget klargörs genom en diskussion om republikanismen som ett metanarrativ, vilket relateras till hur maktutövning genom erkännandet kan ta sig uttryck..

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka och jämföra hur den protestantiska inriktningen respektive den katolska kyrkans etik ser ut rörande ställningstagandet till abort. Vidare är syftet att se vad dessa etiska ställningstaganden får för konsekvenser i respektive samhälle.Frågeställningarna jag avser undersöka är:Hur ser den protestantiska inriktningen respektive den katolska kyrkans etik ut rörande abort?Hur lyder deras respektive ställningstaganden?Vad skiljer dem åt?Vilka likheter finns?Vad får detta för konsekvenser i respektive samhälle idag?.

För att en god och säker vård ska kunna ges är det viktigt att sjuksköterskor handlar på ett etiskt och moraliskt riktigt sätt. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans beredskap i etiska och moraliska situationer. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Sjuksköterskor upplevde ofta etiska och moraliska bekymmer. Organisationens riktlinjer, övrig vårdpersonal, patienter och deras anhöriga samt etiska riktlinjer hade inverkan på sjuksköterskans sätt att agera.

Syftet med det här arbetet var att undersöka om spelaren fann det mer engagerande att spela när fakta till stor del presenterades som en del av spelets narrativ i motsats till om fakta till stor del presenterades fristående från det. Syftet var också att undersöka om  det  var  motiverande  att  ställas  inför  en  utmanande  rumslig  utforskning  för  att avancera  genom  spelet  och  därmed  kunna  komma  till  dessa  informationsbaserade moment. En specialdesignad modul som stödjer dessa spelaktiviteter skapades därför i två olika versioner ? en var för de båda typerna av faktapresentation. Arbetet  baserar  sig  därför  på  teori  om  olika  typer  av  utforskning,  med  fokus  på narrativ och rumslig utforskning, motivation, belöningar och speldesign.

Berättandet kan betraktas som en moralfilosofisk praktik, där etik och estetik förs tillsammans och blir ett i narrationen. Berättande är etik, både som gestaltande handling, gestaltad handling och i läsningen återgestaltad handling. Enligt författarens intentioner ska berättelsen om Ester ses som en moralisk sådan, och diskussionerna omkring densamme visar att detta stämmer. Man skulle kunna sammanfatta berättelsens moral i Kants kategoriska imperativ: ?Handla endast efter den maxim genom vilken du tillika kan vilja att den blir en allmän lag?.

Militär och polis har vid en hastig överblick en gemensam nämnare, nämligen legal våldsanvändning som en väg att lösa sina respektive uppgifter. Vad ställer detta för krav i fråga om etik och moral på respektive yrkesgrupp? Finns det fler likheter och vad finns det för skillnader, ur ett etiskt och moraliskt perspektiv? Syftet med denna uppsats är att identifiera vilka likheter och skillnader i krav på etik och moral det finns mellan officerare och poliser. Detta sker genom att beskriva vilka krav som ställs på en officer för att sedan beskriva vilka krav som ställs på en polis. Därefter sker en jämförelse och en analys i syfte att tydliggöra de likheter och skillnader som identifierats. Uppsatsen visar att likheter förekommer i fråga om krav på att behålla sin etik i perioder då den inte sätts på prov och efter långa tider av passivitet i verksamheten.

Denna uppsats är en kvalitativ studie som söker kunskap om hur spelberoende personer berättar om sin spelhistoria och sina möten med socialtjänsten. För att lyckas med detta har vi valt att arbeta utifrån frågeställningarna: Hur beskriver och förstår den spelberoende sig själv i sin berättelse? Hur beskriver och förstår den spelberoende socialtjänstens roll i berättelsen? Hur beskriver och förstår den spelberoende socialtjänstens bemötande och kunskaper om spelberoende i berättelsen? Materialet till studien består av sex individuella intervjuer med personer aktiva på Spelberoendes förening i Göteborg. Den insamlade empirin har sedan bearbetats med hjälp av narrativ analys och tidigare forskning. I studien har vi kunnat identifiera ett antal olika beroendeprofiler utifrån hur respondenterna berättar om sig själva som spelare.

Resultaten av mycket forskning om läraryrket pekar på att förutsättningarna för att arbeta som lärare har förändrats på senare tid och att läraryrket idag är ett helt annat jobb än vad det tidigare varit. En utgångspunkt för denna studie är att detta kan medföra svårigheter för lärare att uttrycka en tydlig yrkesidentitet i dagens samhälle. Syftet med studien är att undersöka vilka offentliga berättelser, eller narrativ som kan hittas i den svenska skolpolitiska debatten och hur dessa kan anses påverka lärarna när det gäller just konstruktionen av en tydlig yrkesidentitet. Detta görs genom att ett antal debattartiklar och ledarsidor analyseras med hjälp av den narrativa identitetsteori som utvecklats av sociologen Margret R. Somers. Studien visar att det finns ett klart dominerande narrativ i det analyserade materialet vilket, även om lärarnas betydelse understryks, fokuserar på att den svenska skolan befinner sig i kris och att lärarna inte har de kunskaper eller möjligheter de behöver för att kunna leva upp till vad samhället förväntar sig av dem.

Människor har blivit mer medvetna om de sociala-, miljö-, och ekonomiska aspekterna och hur bolagen hanterar dessa.  Detta har lett till att man på senare år alltmer har börjat investera i etiska fonder och därför spelar fondbolagens informationsansvar stor roll.Syftet är att skapa en förståelse avseende vad etiska fonder är och att undersöka hur analytiker arbetar med och analyserar etiska fonder samt hur fondbolagens informationsansvar regleras.Studien bygger på en kvalitativ metod med en abduktiv ansats, där intervjuer med fondförvaltare, analytiker samt Finansinspektionen har genomförts. Olika litteraturer, elektroniska hemsidor, vetenskapliga artiklar och intervjuer har varit väsentliga för studiens genomförande. De etiska fondförvaltarna undviker att placera i verksamheter som tillhandahåller tobak, spel, alkohol, pornografi och vapen. Kyrkan har haft en stor roll i att fastställa dessa etiska kriterier. Eftersom etik är subjektivt och etiska fonder inte har någon absolut definition får fondbolagen ett större informationsansvar, där de måste informera om fonden på ett tydligt sätt.

Reality-tv är ett fenomen som överskrider gränser och är på så vis utmärkande i sitt slag. Gränsdragningar mellan fiktion- och faktagenrerna inom tv-kulturen blir med tiden allt svårare att tyda. Det brukar benämnas ?faktion? eller ?infotainment?, som innebär underhållning, sensationalism och ?human interest? prioriteras. En av de reality-program som uppmärksammats är Kungarna av Tylösand, det gav upphov till en diskussion i medier om ansvartagandet då sex och alkohol hamnade i fokus.Genom att reality-tvgenren benämns som ?infotainment? så borde ansvaret hos produktionsbolag vara viktigt.

Syftet med uppsatsen har varit att synliggöra livsberättelsens och berättandets menings- och identitetsskapande kraft och funktion. Det är en metodologisk studie med strävan att fokusera på livsberättelse, både som fenomen och som social handling. För att göra detta har uppsatsen koncentrerats på min informants, Sveas, livshistoria.Narrativ metod, som legat till grund för studien, har varit av kvalitativ art i form av livsberättelseintervju i kombination med dialogisk-performance analysmodell med utgångspunkt i hermeneutiken.Som teoretisk referensram för arbetet ligger livsvärldbegreppet, social konstruktionism, livsberättelseperspektivet och minnets roll.En muntlig livsberättelse berättas alltid i enlighet med kulturella konventioner och i relation till olika diskurser och offentliga berättelser som dominerar det sociala och kulturella sammanhang som berättaren lever i..

Det övergripande syftet i studien var att analysera hur ungdomar med högfungerande autism/Asperger syndrom skapar sin identitet i mötet med skolan. Detta studerades med hjälp av en narrativ metod som bygger på de livsberättelser som deltagarna delgett mig. Den teoretiska utgångspunkten var socialkonstruktionistisk, vilken innebär att ungdomarna bildar sin identitet i interaktion med andra. Deltagarna består av fyra ungdomar med högfungerande autism/Asperger syndrom. De berättade sina livshistorier utifrån upplevelsen av diagnosen, ur ett skolperspektiv samt hur de upplever betydelsen av relationer.

Abstract Abstract Hultqvist, Erik & Sköld, Johan (2011). Debatten om ordning reda. The debate on order in school. Syftet med studien är att beskriva och analysera den skolpolitiska debatten om ordning och reda. Den tidigare forskningen har visat att media ger en bild av skolan där oordning har tilltagit samt att läraryrket har tappat i status.

Syftet med detta examensarbete har varit att i förskolan undersöka hur pedagoger förhåller sig till tystnadsplikt och de etiska dilemman som de dagligen ställs inför. Frågeställningarna har besvarats genom en kvalitativ undersökning och som metod har vi valt att använda semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har genomförts med 11 verksamma pedagoger på två olika förskolor. Empirin har analyserats med Vygotskijs sociokulturella teori och Kohlbergs teori om moralisk utveckling. Pedagogerna anser att trots lagar och regler finns det ofta en osäkerhet. De ställningstaganden som pedagogerna tar i verksamheten är utifrån hur de är som person och dess tidigare erfarenheter, vilket gör att det skapas olika förhållningssätt i arbetslagen..