Syfte; Syftet med studien var att beskriva och analysera den meningsskapande processen i ett behandlingsförlopp där symboldrama använts i kombination med kroppsmedvetande träning (KMT) och medicinsk qi gong i den sjukgymnastiska behandlingen med en patient som utvecklat posttraumatiskt stress syndrom.Metod; Utifrån syftet valdes en enkel fallstudie med narrativ ansats. Den fenomenologiska utgångspunkten är individens egna subjektiva perspektiv som innebär att med en medveten ansträngning lyssna till de levda erfarenheterna och försöka förstå vad upplevelserna berättar om. I studien ingår en kvinnlig vuxen patient som har deltagit i behanlding hos sjukgymnast och tillika författare till den här studien.Resultat; I det sjukgymanstiska behandlingsarbetet framkom det, via kroppsrörelser och kroppsminnet, minnesbilder från den traumatiska hotsituation som patienten varit med om men som inte varit möjliga att ta fram på en medveten nivå. När de kroppsliga symtomen kunde sättas in i ett meningssammanhang och kropp, tanakr, känslor och mening kunde integreras, kom en meningsskapande process igång vilket bidrog till en förändrad symtombild.Konklusion; I denna studie har fokus varit på den levda kroppen utifrån ett fenomenologiskt perspektiv där det var själva upplevelsen av kroppen som var central i meningsskapandet. Kroppsmedvetanadeträning i kombination med symboldrama kan bidra till en fruktbar meningsskapande process vid behandling av PTSD.

This essay is a comparative analysis of ideas about how Islamic terrorism is understood in terms of narrative. The narrative being studied is Occidentalism, Orientalism and postcolonial theory; based on these perspectives are possible explanations analyzed of what Islamic terrorism is all about..

In October 2006 the media began investigating the four ministers Billström, Borg, Borelius and Stegö Chilò who were all being accused of miner tax fraud. The two women, Stegö Chilò and Borelius became the primary victims of an extensive media hunt where the media already had made their minds up; the women had to go. The more the women tried to explain themselves, they only seemed to be digging themselves into a deeper hole and ten days into the ?hunt?, the media got their way, the women resigned while the men, even today remain on their positions. What was it then that made the outcome so different regarding the four ministers when the only thing to really set them apart was their genders?With support of theories from Giddens, Habermas and Thompson as well as theories regarding media, gender and the medias ethical responsibility we have in a qualitatively narrative analysis studied 20 articles from Dagens Nyheter and Expressen.

Bipolär sjukdom är en kronisk sjukdom där personen upplever maniska och depressiva perioder. Under manin får personen en ökad energinivå, tankarna flödar samt omdömet försämras. Depressionen kännetecknas av nedstämdhet och en dyster sinnesstämning. Syftet med denna studie var att beskriva vilka erfarenheter en person har av att leva med bipolär sjukdom. En Narrativ analys har använts.

AbstractIn this essay I discuss narrative in the reconstruction of national identity. I discuss exclusion as a side effect in thick identities. That means that thick national identities always exclude another part. From this I´ve discussed the Swedish identity and its effects in the European co-operation. Identity is a discourse that reconstructs linguistically.

Alzheimers sjukdom är en form av demenssjukdom och innebär en onormal nedbrytning av hjärnvävnad och nervceller. Detta visar sig genom nedsatt minnesfunktion och andra kognitiva försämringar. Den sjuke är i stort behov av total omsorg vilket innebär att anhöriga ofta får ta ett stort ansvar i den gemensamma vardagen. I och med att vården förläggs mer och mer i hemmet så ökar risken för att en stor belastning läggs på de anhöriga. Vårt syfte är att beskriva hur personer som lever med och vårdar en Alzheimer sjuk anhörig upplever sin situation.

Syfte/ Syftet med denna studie är att undersöka hur artister använder sig av storytelling som ett verktyg i sitt varumärkesbyggande. Vi har studerat i vilka former historieberättande yttrar sig och vilka berättartekniska byggstenar som ligger till grund för historier inom musikindustrin. Följande frågeställning har utgjort grunden för studien; Hur använder sig artister av storytelling som ett verktyg i sitt varumärkesbyggande?Metod Studien bygger på textanalys i form av en fallstudie. Med en begränsning av två olika fall - Lady Gaga och Rolling Stones ? har vi valt att samla in relevant data i form av textmaterial såsom musikvideor, fotografier, intervjuer, dokumentärer och presentationstext.

Uppsatsen handlar om retoriken i tv-spel. I tv-spelsforskningen pågår en debatt mellan ludologin och narratologin där ludologin menar att spel ska ses som spel och inget annat ? exempelvis som en fotbollsmatch där spelet självt är det huvudsakliga innehållet och där ingen frågar efter ytterligare mening. Narratologin menar att spel i grunden är berättande eller bär på berättande drag ? att en fotbollsmatch följer en överskådlig dramaturgi och berättande mönster.

Syftet med den här studien är att beskriva, analysera och diskutera innebörd och betydelse av att delta i arbetslivsinriktad rehabilitering, sett ur deltagarnas perspektiv. Vi vill lyfta fram olika faktorer som kan vara avgörande för individen i en rehabiliteringsprocess. Våra frågeställningar är: Vad innebär arbetslivsinriktad rehabilitering och vilken betydelse har det för deltagarna? Vår empiri består av tre stycken kvalitativa intervjuer med före detta deltagare i det arbetslivsinriktade projektet Resursforum. De inspelade och utskrivna intervjuerna har vi analyserat utifrån en narrativ metod.

Today there are several generations who have grown up watching Disney?s films. Disney has become a central storyteller in our society with children and their families as their main audience. Disney's storytelling is often with the children from an early age and they get to learn about right and wrong, good and evil through the films. A picture of how the world looks and how you should and should not behave is presented in Disney's films.

AbstractFörfattare: Maria PatzTitel: Vetenskap möter radio- en narrativanalys av Sveriges Radios vetenskapsradio och RadiolabKandidatuppsats: Mkand, Vårterminen 2013Handledare: Andreas WidholmSyfte: Syftet med uppsatsen var att kartlägga två vetenskapliga radioprogrammens berättarstruktur. Vanliga nyhetsmedier har ibland stått i kritik för att de inte lyckades förmedla vetenskapens resultat på rätt sätt. Därför är det väldigt intressant att se hur radioprogram som endast sysslar med vetenskap går till väga i sin rapportering. Ett av radioprogrammen är det svenska Sveriges Radios vetenskapsradio och det andra är det amerikanska Radiolab. De är alltså producerade i helt olika länder och för olika publik.Material: Materialet bestod av totalt fyra radioavsnitt, varav två handlade om Charles Darwin och hans forskning och de andra handlade om robotar i människors vardag.

Denna uppsats är en utvecklingsstudie av TV-serien Sex and the city. Syftet är att med hjälp av Narrativ analys samt Keith Selbys och Ron Cowderys metoder från boken How to study television studera det första och det sista avsnittet av serien för att därefter undersöka förändringar i avsnittens miljö samt karaktärernas dialog och kläder. Detta med hjälp av teorier om livsstil, subkulturer och mode inom populärkultur. Förändringen från första till sista avsnittet handlar mycket om karaktärernas sätt att se på sin egen livsstil. Huvudfokus i dialog och handling har flyttats från sex till kärlek och de fyra huvudkaraktärerna har alla utvecklats till mognare versioner av sig själva, någots om känns naturligt eftersom serien startade 1998 och avslutades 2004.

Uppsatsens fokus ligger inte på att definiera eller värdera sexarbete, utan snarare på att utforska mångfalden och komplexiteten i transpersoners erfarenheter av att sälja sexuella tjänster. Hur upplever och beskriver transpersoner med erfarenheter av sex mot ersättning sin situation i Sverige och hur möjliggörs/begränsas deras berättelser av dominerande diskurser kring sexarbete? Studien är baserad på intervjuer med sex transpersoner som på olika sätt har erfarenheter av sexarbete och en genealogisk metod har använts. Den handlar inte om att söka efter en sanning om sexarbetets verklighet och vara, utan att genom intervjupersonernas berättelser undersöka hur de skapar mening i sina erfarenheter av sexarbete och hur diskurser möjliggörs, samspelar och producerar nya sanningar. Forskningen kring transpersoner med erfarenheter av sexarbete i en svensk kontext är väldigt begränsad och det är som att sexarbetesdiskursen är förbehållen framför allt ciskvinnor och binära konstruktioner om antingen makt eller maktlöshet, frivillighet eller tvång osv. Respondenternas narrativ innehöll berättelser om både makt och motstånd, erfarenheter av både utsatthet och agentskap och både fördelar och nackdelar med sexarbetet.

Ett flertal av de människor som identifierar sig som transpersoner eller könsöverskridare har beskrivit ett upplevt obehag och rädsla i mötet med vården. De kan ha blivit utsatta för kränkningar, diskriminering eller dåligt bemötande etc. För att förbättra vårdmötet är det därför viktigt att sjuksköterskor redan i utbildningen har fått information om könsöverskridande identiteter och vad det kan innebära. Syftet med studien var att ta reda på om sjuksköterskestudenterna (termin 3-5) anser att Malmö högskola belyser och ger information om könsöverskridande identiteter, samt om studenterna vill ha detta inkluderat i utbildningen. Studien avsåg även få svar på om studenterna anser att ett ökat medvetande kring olika könsidentiteter är viktigt för deras framtida yrkesroll.

Studien syftade till att identifiera hur författarna till tre självbiografier beskriver olika risk- och skyddsfaktorer i deras uppväxtmiljö, för att kunna tolka vad som kan ha bidragit till att de har klarat sig. I studien användes en kvalitativ metod och den vetenskapsfilosofiska positionen var hermeneutisk. Tre självbiografiska skildringar fungerade som empiriskt underlag i studien. En Narrativ analys användes för att få tillgång till författarnas subjektiva upplevelser av att växa upp i en ogynnsam miljö. Den teoretiska konstruktionen utgick ifrån ett utvecklingsekologiskt perspektiv och ett salutogent perspektiv.