Föreliggande undersökning är en levnadsvaneundersökning där samband mellan Narkotikabruk och kriminalitet samt koppling till ungdomars levnadsvanor undersöks. Det övergripande syftet med aktuell studie är att analysera den levnadsvaneundersökning som genomfördes i Malmö stad höstterminen 2009 och härigenom beskriva och analysera förekomst av Narkotikabruk och kriminalitet i årskurs 9 (grundskola) samt årskurs 2 (gymnasium). Centrala frågeställningar är: Hur utbrett är Narkotikabruk och kriminalitet? Finns det ett samband mellan Narkotikabruk och kriminalitet? Vilka faktorer påverkar Narkotikabruk och kriminalitet? Undersökningen visar att Narkotikabruk och kriminalitet förekommer bland Malmöungdomar men i olika omfattning. Fler Malmöungdomar uppgav att man använt narkotika någon gång än uppgav att man begått mer allvarligt brott.

Synen på hög alkoholkonsumtion respektive Narkotikabruk skiljer sig mellan olika samhällen, och i Sverige har vi en tradition av att problematisera dessa beteenden i högre grad än i många andra länder. Dessutom ses Narkotikabruk som en mer klandervärd handling än hög alkoholkonsumtion. Med dessa socialt konstruerade skillnader i åtanke fokuserar uppsatsen på vad om ligger bakom dessa beteenden och om liknande faktorer kan förklara dem. Uppsatsens syfte är med andra ord att undersöka huruvida liknande bakgrundsvariabler kan förklara hög alkoholkonsumtion och Narkotikabruk bland individer i Sverige. För att förstå varför olika sociala regler och normer råder i olika samhällen används Howard Beckers klassiska stämplingsteori.

Den ekonomiska och fysiska tillgängligheten av narkotika är idag historiskt hög, vilket bidrar till att narkotikan numera ses som en normalitet i samhället. Denna kvalitativa intervjustudie skildrar hur sex personer, alla med någon form av narkotikabakgrund, upplevt att narkotikan på ett eller annat sätt varit en del i deras liv. Deltagarna ger en bild av människors olika anledningar till att börja, fortsätta och sluta ett Narkotikabruk samt beskriver hur attityden hos Narkotikabrukare ofta förändras över tid. Resultatet visade att det sociala nöjet samt upplevelsen att bli fri sin inre oro var komponenter som medförde en positiv attityd, medan destruktiva konsekvenser i form av självförstörelse, kontrollförlust och sociala problem var komponenter som resulterade i en negativ attityd. Då den mänskliga attityden är en följd av våra tankar, känslor och handlingsinriktningar kom dessa aspekter att utgöra fokus för studien.

Droger och drogbruk är knappast något nytt inom forskningsvärlden men fenomenet har bara funnits cirka 50 år i Sverige. Det var först på 1960-talet man började uppmärksamma företeelsen, definiera det och på så sätt sätta ord på drogbruk och missbruk. Min studie handlar om drogbrukande unga män. Syftet med min studie har varit att tolka och få en bättre förståelse av männens vardagsliv, deras drogbruk och omvärld. Detta har jag sökt svar på genom fem intervjuer med fyra drogbrukare, en med en före detta brukare samt en med en brukares syster.

Women, etnicity and illict drug useA litterature reviewAuthors: Cecilia Eriksson & Hanna Rapp AnderssonSupervisor: Odd LindbergABSTRACTThis study aims to examine how womens illict drug use appears in different ethnic groups. The chosen perspectiv is social constructivism. The study is based on 20 scientific studies: 17 from Northern America, two from Great Britain and one from Sweden. Central themes from the studies have been created from different subject viewpoints. The results of this study shows that women have different needs when treatment is required.

Cannabis är den vanligaste illegala drogen bland unga vuxna i Sverige. Det är en omdebatterad drog, debatterna handlar ofta om huruvida cannabis effekter är negativa eller inte. Detta examensarbete undersöker om det finns skillnader i problemnivå inom olika livsområden beroende på grad av cannabisbruk. Examensarbetet är en kvantitativstudie som genom ett antal statistiska analyser jämför tre grupper av unga vuxna samt predicerar sannolikheten för vilka som löper störst risk att vara regelbundna cannabisanvändare. Resultatet tyder på att problemnivån ökar inom flera livsområden beroende på grad av cannabisbruk.

Bakgrund: Frågor rörande narkotika har i dagens samhälle blivit större och problemet växer i alla kommuner runt om i Sverige. Det förebyggande arbetet kring narkotika pågår och kommunerna hoppas på att få se ett tydligt resultat framöver med ett minskat Narkotikabruk hos främst ungdomar. SMD (Skånesamverkan mot droger) är en samverkansgrupp där olika aktörer deltar i ett förebyggande syfte. SMD ses som en plattform för olika regionala nätverk som finns för folkhälsa, brottsförebyggande och drogförebyggande samordnare. För att samverkan mellan ANTD- och brottsförebyggande arbete ska öka har samtliga skånska kommuner skrivit på en samverkansöverenskommelse med polisen.

Bakgrund: Frågor rörande narkotika har i dagens samhälle blivit större och problemet växer i alla kommuner runt om i Sverige. Det förebyggande arbetet kring narkotika pågår och kommunerna hoppas på att få se ett tydligt resultat framöver med ett minskat Narkotikabruk hos främst ungdomar. SMD (Skånesamverkan mot droger) är en samverkansgrupp där olika aktörer deltar i ett förebyggande syfte. SMD ses som en plattform för olika regionala nätverk som finns för folkhälsa, brottsförebyggande och drogförebyggande samordnare. För att samverkan mellan ANTD- och brottsförebyggande arbete ska öka har samtliga skånska kommuner skrivit på en samverkansöverenskommelse med polisen.