Narkolepsi är en sjukdom som endast drabbar 1:1000, men ger ett stort lidande för dem som drabbas. Narkolepsi anses i huvudsak ha fyra huvudsymtom som benämns den narkoleptiska tetraden, och utgörs av sömnattacker och daglig sömnighet, kataplexi, sömnparalys och hypnagoga hallucinationer. Alla dessa har en påtagligt negativ inverkan på den drabbade människan. Syftet med studien är att belysa Narkolepsipatientens upplevelse av lidande och välbefinnande i relation till sjukdomen. Studien är utformad som en litteraturstudie där 10 stycken artiklar analyserats.

Narkolepsi är en ovanlig sjukdom där de vanligaste biverkningarna är överhängande trötthet och kataplexi. Med kataplexi menas att kroppens muskulatur förlorar kraft vid upplevelser av starka känslor. Uppsatsen syftar till att undersöka och beskriva hur personer med Narkolepsi upplever att livssituationen har förändras efter insjuknandet och de strategier personerna har för att hantera sin vardag. Som teoretisk tolkningsram har copingperspektiv, Gullacksen (1998) och Wright (1983) använts. Empirin består av kvalitativa intervjuer med sex informanter med olika kön och åldrar som haft sjukdomen olika lång tid.