The aim of this thesis was to study elderly people?s experiences of and approach to their usage of home care services with tax deduction. The aim was also to describe how elderly people reason about their underlying motives of using home care service with tax deduction. The study is based on six qualitative interviews with people between the ages of 65 and 80, living in Nacka, Sweden. This thesis is a collaboration with Stiftelsen Stockholms la?ns A?ldrecentrum/ Stockholm Gerontology Center and part of their follow up study concerning simplified administration for elderly people applying for home care services in Nacka.

This thesis is a study of the indicated connection between degree of market orientated solutions and range of formal actions against corruption in Swedish municipalities. The indicated connection points in the direction that municipalities with a high degree of market orientated solutions have a higher range of formal actions against corruptionthan municipalities with a low degree of market orientated solutions. In this thesis the indicated connection is studied by analyzing documents fromand interviewing representatives of two Swedish municipalities with differentdegree of market oriented solutions; Botkyrka municipality representing a lowdegree and Nacka municipality representing a high degree. The results of analyzed documents and interviews show the range of formal actions taken against corruption by the municipalities.The empirical results of this thesis is that Nacka municipality have a higher range of formal actions against corruption than Botkyrka municipality has, a result which corresponds with and confirm the indicated connection between high degree of market orientated solutions and high range of formal actions against corruption..

Efter den svenska välfärdsstatens uppbyggnad ansåg man att den svenska förvaltningen var i behov av reformer. Dessa reformer skulle komma att förändra i stort sett hela den kommunala verksamheten, vissa kommuner mer än andra. Reformerna hade till stor del inspirerats av de idéer som av forskare kommit att kallas New Public Management. Då de fundamentala tankegångarna inom NPM har nyliberala förtecken, verkar det rimligt att anta att högerpartier varit mer mottalgliga för dessa idéer än vänsterpartier. Den kommunala förvandlingen har dock påverkat de flesta kommunerna oavsett politisk färg, vilket leder oss pröva teorier och hypoteser, där den ideologiska grunden som förklaringsfaktor till anammandet av dessa reformer.Genom att studera samtliga svenska kommuners tillämpande av dessa reformer kan vi med hjälp av olika förklaringsvariabler som, ideologi, ekonomi, kommuntyp, geografiskt läge, och på så sätt stärka eller falsifiera de teorier vi prövar.

Syfte och frågeställningSyftet med denna studie var att undersöka var och vilket friluftsliv som bedrivs i Nackas skolor där naturupplevelsen står i fokus och tävlingsmomenten är svaga. Undersökningen syftade också till att hitta eventuella faktorer som påverkar friluftslivets utformning. Undersökningen riktar sig mot grundskolans år 6-9. I vilka sammanhang förekommer friluftsinslag i Nackas skolor?Var och vilken typ av friluftsliv bedrivs under skolans friluftsdagar/idrottsdagar?Integrerar man friluftsliv med andra ämnen?MetodFör att få en så klar bild som möjligt valdes en kvalitativ undersökning genom intervjuer. Sex stycken lärare från olika skolor har deltagit i studien.

Denna uppsats behandlar ledarskap och organisationsförändring. I rapporten undersöks hur fyra chefer har handskats med de svårigheter och utmaningar som uppstått då organisationen de verkar i ska driva igenom förändringsprojekt. De undersökta organisationerna är Försvarsmakten Visby garnison, Scania AB Falun, Apoteket AB och Nacka kommun. I de två förstnämnda består förändringsprocessen av mer eller mindre total avveckling och i de andra två rör det sig om omfattande förändringar i struktur eller arbetssätt. Undersökningen är baserad på djupintervjuer med dessa chefer och svaren har analyserats utifrån existerande modeller för förändring.

Denna uppsats behandlar ledarskap och organisationsförändring. I rapporten undersöks hur fyra chefer har handskats med de svårigheter och utmaningar som uppstått då organisationen de verkar i ska driva igenom förändringsprojekt. De undersökta organisationerna är Försvarsmakten Visby garnison, Scania AB Falun, Apoteket AB och Nacka kommun. I de två förstnämnda består förändringsprocessen av mer eller mindre total avveckling och i de andra två rör det sig om omfattande förändringar i struktur eller arbetssätt. Undersökningen är baserad på djupintervjuer med dessa chefer och svaren har analyserats utifrån existerande modeller för förändring.

Studien omfattar tre kulturmiljöprogram som tillsammans skapar en förståelse för hur kulturmiljöer beskrivs och värderas i expansionskommuner nära Stockholm. De kommuner som studeras är Vallentuna, Nacka och Södertälje. Anledningen till att de väljs ut är att de alla har nyligen utgivna kulturmiljöprogram, är belägna nära Stockholm och har en hög befolkningstillväxt. I metoden ingår litteraturstudier, platsbesök och samtal. Den europeiska landskapskonventionen är en grundpelare för arbetet. Det utvecklas med annan litteratur som behandlar kulturmiljön och landskapet.

Internationell forskning visar att samtliga etablerade psykoterapier är likvärdigt effektiva och att utfallet påverkas av såväl egenskaper hos terapeut samt klient som av relationen dem emellan. Syftet med studien var att identifiera innebörden i fenomenet allians i systemisk familjeterapi och studien har genomförts med fyra familjeterapeuter i en semistrukturerad fokusgrupp. Studien visade att allians i familjeterapi är ett samspelsfält inkluderande två relaterandenivåer såsom ram och interaktion. De två nivåerna omfattade aspekterna förtrogenhet, asymmetri, relatera till flera, samförstånd, närvaro och berördhet. I resultatet visades också att allians i systemisk familjeterapi handlar om flera allianser mellan terapeut och klienter i olika system.

Denna uppsats behandlar ledarskap och organisationsförändring. I rapporten undersöks hur fyra chefer har handskats med de svårigheter och utmaningar som uppstått då organisationen de verkar i ska driva igenom förändringsprojekt. De undersökta organisationerna är Försvarsmakten Visby garnison, Scania AB Falun, Apoteket AB och Nacka kommun. I de två förstnämnda består förändringsprocessen av mer eller mindre total avveckling och i de andra två rör det sig om omfattande förändringar i struktur eller arbetssätt. Undersökningen är baserad på djupintervjuer med dessa chefer och svaren har analyserats utifrån existerande modeller för förändring.

En av Sveriges attraktiva kommuner är Örebro. Örebro kommun har en befolkningstillväxt som tenderar att öka i framtiden, vilket kan komma att leda till bostadsbrist. En attraktiv kommun behöver ha en bostadsmarknad som är balanserad, för att ha en möjlighet att förse invånare med bostäder. Syftet med studien är att undersöka hur bostadsbyggandet i Örebro kommun fungerar mellan aktörer som är delaktiga i bostadsbyggandet. Vidare har det studerats hur Örebro kommun kan påverka bostadsbyggandet, samt vad som krävs för att bostäder ska expandera i inflyttningens takt. .

Jag har ordnat min portofolio enligt nedan. Det är inte alldeles lätt efter att ha arbetat med olika projekt i 22 år. Jag har valt dessa tre projekt utifrån olika kriterier.1. Skara DomkyrkaParallellskiss 1996. Jag var en av fyra arkitekter i projektgruppen.

The aim of this thesis was to study elderly people?s experiences of and approach to their usage of home care services with tax deduction. The aim was also to describe how elderly people reason about their underlying motives of using home care service with tax deduction. The study is based on six qualitative interviews with people between the ages of 65 and 80, living in Nacka, Sweden. This thesis is a collaboration with Stiftelsen Stockholms la?ns A?ldrecentrum/ Stockholm Gerontology Center and part of their follow up study concerning simplified administration for elderly people applying for home care services in Nacka.

Det finns idag en påtaglig bostadsbrist i Stockholmsområdet och detta samtidigt som regionen förväntas få en kraftig inflyttning de kommande tjugo åren. Krav finns på kommunerna att friställa byggbar mark för ny bostadsbebyggelse. Detta arbete konkritiserar problemet genom en fallstudie av gammal industrimark som snart kommer att friställas för bostads- och verksamhetsbebyggelse. Fallstudien görs på Bergs oljehamn i Nacka kommun. Under det senaste decenniet har nyexploatering av hamnmark skett nationellt i Sverige liktväl som regionalt i Stockholmsregionen.

Examensarbetet syftar till att redovisa hur fyra olika kommuner i Stockholmsområdet, Huddinge, Nacka, Sollentuna och Vallentuna, arbetar med prioriteringar och initiala tidsplaner för samhällsbyggnadsprojekt. Syftet är även att göra en studie över hur väl initiala uppskattningar i samband med planuppdrag för detaljplanearbetets tidsåtgång stämmer överens med verkligt utfall.Sveriges kommuner ansvarar för fysisk planering och ska se till att kommunen tillfredsställer behovet av bostäder och allmänna funktioner. Rutinerna för hur prioriteringar för samhällsbyggnadsprojekt utförs och redovisas varierar stort mellan kommunerna. Huddinge framställer årligen ett av kommunfullmäktige antaget styrdokument som avser tre år och omfattar både prioriteringar projekten sinsemellan och tidsplaner för respektive projekt. Både aktiva och framtida projekt redovisas i dokumentet.

Detta examensarbete har utförts i samverkan med Miljö- och stadsbyggnad, miljöenheten, Nacka kommun, med syfte att utifrån kvalitativa intervjuer undersöka hur spårbarheten av livsmedel fungerar ute i verksamheten. För att undersöka hur spårbarheten fungerar hos livsmedelsföretagare valdes sex stycken objekt ut; två tillverkare, två stora detaljhandlare samt två små detaljhandlare. Anledningen till att just dessa objekt valdes ut var för att man skulle få en överblick över hur spårbarheten fungerar inom samma bransch samt kunna jämföra olika branscher med varandra. Kunskapen om spårbarhet skiljer sig åt branschmässigt, där detaljhandlarna har en bättre förståelse för vad spårbarhet innebär. Inom samma bransch har de stora detaljhandlarna fler och bättre utformade kontrollsystem för spårbarhet än vad de små detaljhandlarna har. Trots att kunskapen om spårbarhet skiljer sig mellan tillverkare samt stor och liten detaljhandel har alla någon form av uppfattning om vad spårbarhet innebär i praktiken och för dem som livsmedelsföretagare. .