Bakgrund: I Sverige diagnostiseras årligen cirka 40 män med bröstcancer. Det är en sjukdom som ofta associeras med kvinnor vilket resulterar i en okunskap där många inte är medvetna om att även män kan drabbas. Endast ett fåtal kliniska studier är utförda på män vilket leder till att de erbjuds behandling efter samma riktlinjer som kvinnor.  Syftet: Syftet var att belysa förekomsten av bröstcancer hos män samt deras upplevelser av att ha sjukdomen. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar genomfördes. Resultat: Resultatet visade att männen var chockade över att ha fått diagnosen bröstcancer.

Parkinsons sjukdom är en vanlig neurologisk sjukdom och den vanligaste motorikstörningen. Mer än 70 % av patienter med Parkinsons sjukdom rapporterar problem med röst och tal. Syftet med dennas studie var att undersöka hur personer med Parkinsons sjukdom upplever sin rösthälsa och jämföra detta med normaldata från tidigare studier. Även huruvida information om röstförändringar i samband med Parkinsons sjukdom nått deltagargruppen utreddes. Som undersökningsinstrument användes formuläret Rösthandikappindex (RHI), som ger ett subjektivt mått på rösthälsa.

Endometrios,  en  sjukdom  med  symtom  som  smärtor  eller  blödningar  i  samband  med menstruation, börjar ofta i tonåren men diagnostiseras inte förrän flera år senare. Kvinnorna med denna diagnos beskriver ofta att de inte  fått förståelse för sina problem under tonåren. Sjukdomen kan innebära stora besvär  för den drabbade och följder på det fysiska, psykiska och sociala planet kan ses. Syftet var att studera hur unga kvinnor med endometriossymtom upplevde  skolsköterskans  stöd  under  högstadie-  och  gymnasietiden,  för  att  kunna  påverka deras livskvalitet. Via Svenska endometriosföreningens ungdomssektion i Sverige gjordes en kvantitativ   undersökning   med   kvalitativt   inslag.   Ett   frågeformulär   skickades   ut   till föreningens  59  medlemmar,  24  kvinnor  svarade.  Resultatet  visade  att  några  få  kvinnor  var nöjda med den hjälp de fått under skoltiden men de flesta kvinnorna uttryckte att de saknade kunskap,  stöd  och  förståelse  från  skolsköterskan  vilket  ibland  gav  ett  icke  tillfredsställande bemötande.

Bakgrund: Varje år får omkring 300 barn i Sverige cancer. När ett barn får ett cancerbesked drabbas hela familjen. Tiden efter diagnos är en jobbig period för alla inblandade. Vardagen förändras och känslor av besvikelse, ilska och sorg kan tränga sig på. På sjukhuset spelar sjuksköterskan en central roll i omvårdnaden och konfronteras oundvikligen med familjen och deras känslor.

Njurbiopsi tas för att ställa diagnos och för behandlingskontroll av flera njursjukdomar. En del av sjuksköterskans arbete att förbereda och övervaka patienter. Njurbiopsi är förenat med risken att drabbas av en blödning vilken kan vara livshotande. I Sverige tycks vården vid njurbiopsi skilja sig åt mellan olika sjukhus. Det saknas en systematisk sammanställning av praxis.

Introduktion: Regionalt cancercenter (RCC) har i samarbete med Sveriges kommuner och landsting (SKL) beslutat att varje patient med en cancerdiagnos ska bli tilldelad en kontaktsjuksköterska.Syfte: Att undersöka hur väl implementeringen av kontaktsjuksköterskan har fungerat inom den onkologiska vården på Akademiska sjukhuset i Uppsala samt om de kontaktsjuksköterskor som finns arbetar i enlighet med SKL:s definition.Metod: Kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer av åtta patienter med olika cancerdiagnos.Huvudresultat: Fem av de åtta deltagarna blev tilldelade en kontaktsjuksköterska eller motsvarande när de fick sin diagnos, antingen i direkt samband med diagnosen eller i ett senare skede. Resultaten tyder på att de patienter som ingår i någon slags forskningsstudie upplever sig ha en kontaktsjuksköterska som underlättar för dem och även deras behandling. Patienter som inte ingår i läkemedelsstudier upplever inte att kontaktsjuksköterskan har arbetat enligt SKL:s definition.Slutsats: Forskningssjuksköterskor är den personalkategori som arbetar närmast definitionen av kontaktsjuksköterska. Brister gällande sjukvårdens tillgänglighet, förmåga att ge fullgod information samt att erbjuda anhöriga stöd har uppmärksammats. Ytterligare forskning måste utföras för att resultaten ska kunna bekräftas.  .

Bakgrund: Multipel skleros (MS) är en autoimmun sjukdom som påverkar kroppen på många olika sätt, både fysiskt och psykiskt. Sjukdomsförloppet är individuellt och sjukdomen har en stor inverkan på de drabbades dagliga liv.  Syfte: Syftet med studien var att belysa hur livssituationen påverkas av att drabbas av och att leva med skovvis Multipel skleros.Metod: I denna litteraturstudie användes PubMed och Cinahl i eftersökningen av artiklar. 10 stycken kvalitativa artiklar valdes ut, kvalitetsgranskades och analyserades med inspiration av innehållsanalys.Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier med åtta underkategorier som tillsammans visar på att multipel skleros är en diagnos som till stora delar förändrar tillvaron och identiteten hos personer som drabbas. Att få diagnosen kan leda till både negativa och positiva reaktioner hos den som får diagnosen och det dagliga livet präglas av osäkerhet inför framtiden.Slutsats: MS är en sjukdom som påverkar hela människan och den är mycket individuell, men övergripande är osäkerheten inför framtiden.

Det är väl känt att bröstcancer innebär betydande psykiska påfrestningar för kvinnor som drabbas. Dessa påfrestningar kan inkludera ångest och depression, ilska och fientlighet, känslor av skam och att inte var något värd. Kvinnornas upplevelser av bemötande och interaktion med vårdpersonalen varierar. Här ingår tankar om hur positivt bemötande och uppmuntran har påverkat kvinnornas känsla av kontroll över sjukdomen. Syftet med studien var att beskriva bröstcancerdrabbade kvinnors känslor och reaktioner i mötet med vårdpersonal under vårdförloppet.

BAKGRUND: Litteraturen antyder att sjuksköterskor stigmatiserar och diskriminerar patienter med vissa diagnoser, i synnerhet schizofreni och borderline personlighetsstörning (BPS). BPS beskrivs som den psykiatriska diagnos med störst laddning och kring vilken det florerar flest stereotypa fördomar.SYFTE: Genom granskning av befintlig forskning i form av originalartiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter avser denna studie att sammanställa befintlig kunskap om sjukvårdspersonals attityder till patienter med borderline personlighetsstörning med eller utan självskadebeteende.METOD: Systematisk litteraturstudie. Litteratursökningar utfördes i databaserna PubMed, CINAHL och SCOPUS.RESULTAT: 21 studier inkluderades i resultatet. En rad olika studier påvisade en allmänt negativ attityd gentemot patienter med BPS med eller utan självskadebeteende. Vårdpersonal skattade mer negativa erfarenheter av att vårda patienter med BPS i jämförelse med schizofreni och depression.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka kunskaper pedagogen kan behöva i sitt arbete med barn som har diagnosen Downs syndrom samt vilka arbetssätt som tillämpats i förskolan. När vi benämner ordet pedagoger syftar vi på all personal i förskolan vilket inkluderar både barnskötare och förskollärare.Studien baseras på fyra respondenters erfarenheter av yrket som assistent till barn med diagnosen Downs syndrom. Vi har använt oss av intervju som metod för att få så konkreta och ingående svar som möjligt. Resultatet baseras på respondenternas intervjusvar och i diskussionen har vi kopplat resultatet till tidigare forskning. Resultatet i studien visar att pedagogerna som arbetar med barn som har diagnosen Downs syndrom har ett stort ansvar främst när det gäller barnens språkliga utveckling.

Syftet med denna studie var att belysa kompetenser hos handledare samt att beskriva hur handledare kan stödja sjuksköterskestudenten för att nå målen i verksamhetsförlagd utbildning. Studien utfördes som en litteraturstudie. Litteraturen söktes i databasen Cinahl samt via sökmotorn Pubmed. Resultatet visar att de kompetenser som en handledare för sjuksköterskestudenter bör ha innefattar kunskaper inom medicinsk vetenskap, teoretiska, kliniska och etiska färdigheter, ha en helhetssyn i omvårdnadsarbetet samt ha god självkännedom dels i sjuksköterskeyrket samt i handledarrollen. Det ansågs också viktigt att handledaren hade pedagogisk kompetens och kunskap om hur studenters prestationer skulle utvärderas och bedömas.

I dagens skola är pedagogens uppdrag att sträva efter en skola för alla, där alla elever oavsett kunskap, bakgrund och förutsättningar ska ha samma rätt till utbildning. Därför var syftet med denna studie att få ökad kunskap om inkludering och få reda på hur pedagoger på förskolan/skolans tidigare år arbetar med detta samt vilka upplevelser och kunskaper de har om ämnet. I en inkluderande verksamhet är skolan anpassad till alla barn/elever oavsett förutsättningar. Vår studie riktade sig mot elever i behov av särskilt stöd i allmänhet och ingen speciell diagnos eller särskilt behov. För att få svar på våra frågeställningar som var hur pedagoger upplever och arbetar med inkludering utefter styrdokumenten, samt om förskollärare/lärare arbetar på samma sätt, genomförde vi fyra kvalitativa intervjuer.

Bakgrund: Diabetes Mellitus typ 1 är en autoimmun destruktion av betaceller i bukspottkörteln. När ett barn drabbas av diabetes krävs det mycket av föräldrarna och kommer som en chock för hela familjen. Föräldrar vill göra allt för barnet men kämpar med de upplevelser som tillkommit.Syftet: Att beskriva vad föräldrar vars barn diagnostiserats med Diabetes Mellitus Typ 1 har gjort för livsstilsförändringar och vilka erfarenheter föräldrarna har fått samt vilken kunskap och information det ger sjuksköterskor i stödet till nya drabbade familjer.Metod: Beskrivande litteraturstudie.Resultat: Vid insjuknandet i diabetes upplevde många föräldrar rädsla, frustration, oro och hjälplöshet. Föräldrarna ville sträva efter normalitet i vardagen och bli behandlade som en frisk familj.  Genom information, god kommunikation och bra stöd från sjuksköterskan behövde inte föräldrarna känna sig ensamma utan hade alltid någon att komma till. Även stödfamiljer och stödgrupper var viktiga för föräldrarna som här kunde få och dela med sig av erfarenheter och tips.

Många kvinnor drabbas någon gång i livet av gynekologiska besvär, trots detta är forskning om kvinnors sexualitet och hälsa ett åsidosatt område. Ett vanligt gynekologiskt besvär är vestibulit, som är ett tillstånd som innebär smärta i de yttre genitalierna framförallt i samband med samlag. Syftet med litteraturöversikten var att få en inblick i hur vestibulit påverkade kvinnors sexualitet och hälsa. Litteraturöversikten har baserats på tolv vetenskapliga artiklar som påträffades under en systematisk litteratursökning. Analysen genomfördes systematiskt med ett antal steg genom att ordna, koda, kategorisera och summera data från de originalartiklar som användes i studien.

Gunilla Johansson och Maria Tykeson "Dyskalkyli skolans stöd- och hjälp - en demokratisk rättighet". Syftet med examensarbetet är att synliggöra fenomenet dyskalkyli samt hur detta hanteras av pedagoger och specialpedagoger på några skolor. Våra frågeställningar är följande: Hur urskiljer och kartlägger pedagoger på aktuella skolorna elevernas matematiska svårigheter? Hur ser de matematiska svårigheterna ut, dvs vilka typer av matematiska svårigheter förekommer? I vilken omfattning skickas eleverna vidare för bedömning eller utredning för att urskilja om det förekommer svårigheter som skulle kunna leda en diagnos så som t ex dyskalkyli? Vilket stöd- och vilken hjälp får eleverna med matematiska svårigheter på de aktuella skolorna? Våra teoretiska utgångspunkter utgår ifrån Björn Adler, Gudrun Malmer och Gunnar Sjöberg som alla skriver om dyskalkyli matematiska svårigheter och bedömningar samt utredningar. För att få svar på våra frågor, intervjuade vi pedagoger och specialpedagoger ifrån tre olik skolor i nordvästra Skåne.