Endometrios,  en  sjukdom  med  symtom  som  smärtor  eller  blödningar  i  samband  med menstruation, börjar ofta i tonåren men diagnostiseras inte förrän flera år senare. Kvinnorna med denna diagnos beskriver ofta att de inte  fått förståelse för sina problem under tonåren. Sjukdomen kan innebära stora besvär  för den drabbade och följder på det fysiska, psykiska och sociala planet kan ses. Syftet var att studera hur unga kvinnor med endometriossymtom upplevde  skolsköterskans  stöd  under  högstadie-  och  gymnasietiden,  för  att  kunna  påverka deras livskvalitet. Via Svenska endometriosföreningens ungdomssektion i Sverige gjordes en kvantitativ   undersökning   med   kvalitativt   inslag.   Ett   frågeformulär   skickades   ut   till föreningens  59  medlemmar,  24  kvinnor  svarade.  Resultatet  visade  att  några  få  kvinnor  var nöjda med den hjälp de fått under skoltiden men de flesta kvinnorna uttryckte att de saknade kunskap,  stöd  och  förståelse  från  skolsköterskan  vilket  ibland  gav  ett  icke  tillfredsställande bemötande.

Bakgrund: Sola är både härligt och viktigt för att kroppen ska få tillräckligt med D-vitamin, men det kan också innebära en fara. I Sverige insjuknar varje år ca 2270 personer i hudcancern MM (Malignt melanom). Sjukdomen skulle kunna undvikas i flera fall om gemene man hyste större respekt för solen och dess negativa effekter. Denna insikt är mycket viktig ifall ökningen av MM ska kunna minskas. Syfte: Syftet var att få ökad kunskap om patienters erfarenheter av MM och vilka reaktioner och copingstrategier sjukdomen medför. Metod: Studien designades som en litteraturstudie och bestod av 10 kvantitativa och en kvalitativ artikel som analyserades enligt Carlsson och Eimans (2003) analysmodell.

Bakgrund: Omvårdnaden kring demenssjuka patienter handlar om att upprätthålla den fysiska samt psykiska hälsan och samtidigt ta hänsyn till patientens integritet. Beteenden som aggressivitet, skrikande, rastlöshet och agitation är symtom som uppkommer i utvecklingen av demenssjukdomen och detta ger negativa konsekvenser, både för patienten, samt för närstående och vårdpersonal. Syfte: Att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskan och annan vårdpersonals omvårdnad och upplevelser av arbetet med aggressiva patienter som lider av demens. Metod: Systematisk litteraturstudie med 15 granskade artiklar publicerade från år 2003 till 2008. Resultat: Upplevelsen av omvårdnadsarbetet av dessa patienter var väldigt individuell men i de flesta fall beskrevs arbetet som krävande på olika sätt.

På histopatologiska laboratoriet vid Länssjukhuset Ryhov i Jönköping är dehydreringsprocessen i dagsläget förlagd över natt. För upprätthållande av god kvalitet på diagnos med förbättrat provflöde och utnyttjande av instrumentens fulla kapacitet önskas att ett kortare dehydreringsprogram implementeras och förläggs dagtid. Syftet med denna studie var således att utvärdera ett kortare dehydreringsprogram för stansbiopsier från human hud och portio. Detta har gjorts utifrån cellmorfologiska bedömningsgrunder och bedömning av färgkvalité av rutinfärgning med Hematoxylin och Eosin samt specialfärgningarna polykrommetylenblått enligt Unna, Periodic acid-Schiff och Giemsa. Ett material om 87 biopsier från human hud samt portio dehydrerades fördelat över gällande rutinprogram samt utvärderat kortprogram.

På histopatologiska laboratoriet vid Länssjukhuset Ryhov i Jönköping är dehydreringsprocessen i dagsläget förlagd över natt. För upprätthållande av god kvalitet på diagnos med förbättrat provflöde och utnyttjande av instrumentens fulla kapacitet önskas att ett kortare dehydreringsprogram implementeras och förläggs dagtid. Syftet med denna studie var således att utvärdera ett kortare dehydreringsprogram för stansbiopsier från human hud och portio. Detta har gjorts utifrån cellmorfologiska bedömningsgrunder och bedömning av färgkvalité av rutinfärgning med Hematoxylin och Eosin samt specialfärgningarna polykrommetylenblått enligt Unna, Periodic acid-Schiff och Giemsa. Ett material om 87 biopsier från human hud samt portio dehydrerades fördelat över gällande rutinprogram samt utvärderat kortprogram.

Endometrios,  en  sjukdom  med  symtom  som  smärtor  eller  blödningar  i  samband  med menstruation, börjar ofta i tonåren men diagnostiseras inte förrän flera år senare. Kvinnorna med denna diagnos beskriver ofta att de inte  fått förståelse för sina problem under tonåren. Sjukdomen kan innebära stora besvär  för den drabbade och följder på det fysiska, psykiska och sociala planet kan ses. Syftet var att studera hur unga kvinnor med endometriossymtom upplevde  skolsköterskans  stöd  under  högstadie-  och  gymnasietiden,  för  att  kunna  påverka deras livskvalitet. Via Svenska endometriosföreningens ungdomssektion i Sverige gjordes en kvantitativ   undersökning   med   kvalitativt   inslag.   Ett   frågeformulär   skickades   ut   till föreningens  59  medlemmar,  24  kvinnor  svarade.  Resultatet  visade  att  några  få  kvinnor  var nöjda med den hjälp de fått under skoltiden men de flesta kvinnorna uttryckte att de saknade kunskap,  stöd  och  förståelse  från  skolsköterskan  vilket  ibland  gav  ett  icke  tillfredsställande bemötande.

Bakgrund: Hjärtinfarkt har tidigare ansetts vara en sjukdom som främst drabbar män. Forskning har på senare år indikerat att även kvinnor i stor utsträckning drabbas av akut hjärtinfarkt med symtom som ofta skiljer sig från de ?klassiska? symtom som många män uppvisar. Detta har fört med sig att kvinnor fått en felaktig diagnos eller inte tagits på allvar när de sökt sjukvård. Detta för även med sig att många kvinnor negligerar sina symtom.

Schizofreni är en sjukdom vars orsak ännu är okänd och ungefär 1 procent av befolkningen drabbas. Sjukdomen kan påverka både personen med schizofreni och de anhöriga på ett negativt sätt. När ett barn insjuknar är det ofta föräldrarna som tar på sig ansvaret för att vårda barnet. Syftet var att beskriva föräldrars erfarenheter av att vårda ett vuxet barn med schizofreni. Litteraturstudien genomfördes genom att vetenskapliga artiklar inom ämnet granskades, analyserades och sammanställdes till ett resultat.

Merparten av den forskning som handlar om Aspergers syndrom bygger i dagsläget på studier gjorda på män och pojkar. Jag har därför valt att fokusera på flickor i denna studie. Den tidigare forskning som tas upp i denna uppsats beskriver diagnosen Aspergers syndrom, hur skolsituationen ser ut för elever med Aspergers syndrom i dagsläget, samt varför flickor i större utsträckning än pojkar blir förbisedda när det gäller denna diagnos. Min frågeställning är: ?Hur ser flickor, som fått diagnosen Aspergers syndrom, på sin skolsituation och sitt egna lärande?? För att få svar på detta genomfördes semistrukturerade intervjuer med nio flickor som har diagnosen Aspergers syndrom.

Syftet med studien var att identifiera och beskriva massmediala diskurser kring diagnosen ADHD samt analysera hur dessa diskurser förhåller sig till varandra. Vidare studerades hur diskursernas dialektiska samspel med den omgivande sociala praktiken kan förstås. Studien är en kritisk diskursanalys av en artikelserie i den svenska dagstidningen Sydsvenska Dagbladet bestående av åtta delar med sammanlagt tretton artiklar som belyser olika aspekter av diagnosen ADHD. Studien genomfördes på två nivåer där den första, makrodiskursiva nivån, belyser hur diagnosen ADHD och de svårigheter den står för förklaras. Två huvudsakliga diskurser identifierades, en biologisk diskurs och en miljödiskurs.

Denna studie handlar om ramfaktorer som påverkar undervisningen av elever med ADHD, enligt högstadielärare. Åtta intervjuer genomfördes med högstadielärare med erfarenhet av denna typ av undervisning och frågeställningarna var: Vilka ramfaktorer anser lärarna har betydelse för undervisning av elever med ADHD? Hur upplever lärarna det egna arbetet med denna typ av undervisning till exempel vad avser tilldelning av resurser från skolans ledning? Vad skulle underlätta undervisningen för elever med ADHD-problematik? Resultaten visar att lärarna anser att viktiga ramfaktorer är möjligheter till kompetensutveckling, tillgång till information, arbete med att analysera och diagnostisera, strukturer på arbetsplatsen samt den fysiska arbetsmiljön. Lärarna upplever också att undervisning och miljön inte är tillräckligt individanpassad, att stödet från skolledning och elevhälsoteam är svagt samt att det saknas resurser från ledning och skolorganisation. De önskar sig även mer specifik handledning kring enskilda elever från elevhälsoteamet.

Dysfagi, sväljningssvårigheter, är en vanlig komplikation vid Alzheimers sjukdom och är väl utforskat i det sista av de tre stadierna vid demens (lindrig, måttlig och svår). Sväljningssvårigheter som har kopplats samman med Alzheimers sjukdom är ett förändrat ätbeteende, reducerad höjning av larynx och en längre oral fas. Syftet med studien var att undersöka om och vilka symtom vid dysfagi som kan ses i de tidigare stadierna av Alzheimers sjukdom vid användning av icke-invasiva undersökningsmetoder. En enkätundersökning med 16 deltagare och en sväljningsscreening med fyra deltagare genomfördes. Sväljningsscreeningen bestod av fyra delar: oralmotorik, sväljningstest och sväljningskapacitetstest med vatten och tuggfunktion.

Syftet med studien har varit att belysa specialpedagogers uppfattningar om diagnosen dyskalkyli. Vi har undersökt om specialpedagoger anser att det finns det ett behov av diagnosen. I studien tar vi även upp hur specialpedagoger upptäcker, kartlägger och organiseras undervisningen för elever med dyskalkyli. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning kring dyskalkyli. Vi har valt att göra kvalitativa intervjuer med fem specialpedagoger.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och varje år insjuknar omkring 7000 kvinnor. En bröstcancerdiagnos leder ofta till en krisreaktion på grund av de fysiska och psykiska förändringar som diagnosen medför. För att kvinnorna ska kunna hantera den nya livssituationen är de i behov av relevant stöd av den vårdpersonal de kommer i kontakt med. Syftet med studien var att belysa hur kvinnor med diagnostiserad bröstcancer upplever stöd från vårdpersonal under diagnos och behandlingsperiod. Studien är en kvalitativ litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga artiklar som analyserats enligt Graneheim och Lundmans beskrivning av analysmetoder.

ADHD är en vanligt förekommande diagnos hos barn. Ouppmärksamhet, impulsivitet och hyperaktivitet leder till att dessa barn skadar sig i större utsträckning än andra barn. Detta innebär att de oftare kommer i kontakt med sjukvården. Eftersom ADHD är ett dolt handikapp får de inte alltid anpassad information och rätt bemötande från sjukvårdspersonal.Syfte: Syftet med denna pilotstudie är att beskriva hur föräldrar till barn med ADHD upplevt den förberedande informationen inför sjukhusbesök/undersökning.Metod: En kvalitativ intervjustudie valdes enligt Kvale och Brinkmann (2009) med innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004).Resultat: Föräldrar vill ha mer information hemskickad för att kunna förbereda sitt barn inför ett sjukhusbesök. Det krävs mer planering och tid vid sjukhusbesök för barn med ADHD.