Problemfrågor:De forskningsfrågor som uppsatsen är baserad på är följande:Vad är det som förorsakar svårigheter bakom oavsiktliga fel i samband med ifyllandet av NE-blanketter?Finns det något samband mellan bristande bokföring och oavsiktliga fel i NE-blanketten?Hur kan Skatteverket komma tillrätta med enskilda näringsidkares oavsiktliga fel och bristande bokföring och därmed minska omfattningen av detta?Syfte: Huvudsyfte med uppsatsen är att undersöka vilka svårigheter som ligger bakom oavsiktliga fel i samband med ifyllandet av NE-blanketten. Delsyftet är att utreda om det finns några samband mellan bristande bokföring och oavsiktliga fel som uppstår i samband med NE-blankett. Ett annat delsyfte är att föreslå åtgärder som kan minska problemområdet.Metod: Metoden som har tillämpats i uppsatsen är av kvalitativ karaktär, där fem företag har intervjuats med hjälp av semistrukturerad intervju och studien kan liknas vid en fallstudie.Slutsatser:Undersökningen visar att bakomliggande faktorer till oavsiktliga fel i NE-blanketten ligger i svårförstådda blanketter, okunskap i ekonomistyrning, redovisning och tidspress. Dessutom finns det samband mellan bristande bokföring och oavsiktliga fel som kan härledas till ovan nämnda faktorer.

De nordiska länderna har en stark tradition av att satsa på vuxenutbildning och livslångt lärande. I det sammanhanget är också behovet av att synliggöra, dokumentera och erkänna kunskap och kompetens en prioriterad fråga. Utbildning Nord har anammat detta och startade år 2010 ett valideringsprojekt, ValNord, för att utveckla gemensamma metoder för värdering, validering och dokumentation av yrkeskompetens. ValNord utsåg en pilotgrupp bestående av lärare och studerande till att prova ett värderingsinstrument (blankett). Detta examensarbete syfte är att undersöker hur denna nya värderingsmetod fungerar i praktiken.

Rapporten beskriver polisens svårigheter att informera unga gärningsmän om medling när ett brott är begånget. Fokus ligger på de yttre polisernas arbete i Västernorrlands län där tre närpolisområden, Sundsvall, Sollefteå och Örnsköldsvik, valts ut att undersökas. Att dessa områden utgör underlaget för studien har att göra med den stora skillnaden i antal medlingsärenden i de olika områdena. Enligt Rikspolisstyrelsen, som utformat en blankett, ska polisen tillfråga unga gärningsmän, som inte fyllt 21 år, om de vill bli kontaktade av en medlingsverksamhet vid brott. Detta för att förebygga återfall i brott för gärningsmannen samt öka tryggheten för brottoffret som deltar i medling.

Detta arbete ger en bild av polisens handräckningar av psykiskt sjuka personer enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT ). Arbetet visar även att det idag finns ett antal faktorer inom handräckningsförfarandet av psykiskt sjuka som berörda parter inom polis och sjukvård vill ändra på. Det problem som lyfts är bland annat bristande kommunikation mellan polis och sjukvård, det finns ingen nationell blankett för hur en handräckningsbegäran ska se ut samt inte heller någon gemensam arbetsform vid handräckningar av detta slag. Vi har även granskat juridiken kring handräckningsförfarandet och bland annat kommit fram till att dessa handräckningar sällan följer de lagstöd som finns idag för hur de skall utföras. Sekretessen i sig är idag också ett problem eftersom det finns en sådan osäkerhet bland både polis och sjukvård angående vilken information som får utlämnas om den person som är aktuell för en handräckning.

Ordet ironi definieras som ett yttrande där "betydelsen är motsatsen till orden". Denna rapport är en fortsatt studie på Peder Palmérs studie Vad är ironiskt tal: att hitta de auditiva ledtrådarna (2013). Materialet som ligger till grund för denna uppföljande studie består av inspelningar av tre olika talare med fem olika meningar i fem olika sinnesstämningar; glädje, ilska, allvar, ironi och sarkasm. Trettio män och kvinnor i åldern 18-60 år har lyssnat på dessa meningar och kategoriserat dem utifrån tolkad sinnesstämning. Till detta användes avsedd blankett.

Samarbetet inom EU ställer långtgående krav på medlemsstaterna att underlätta för unionens medborgare att utnyttja de friheter EG-rätten genom EG-fördraget ställt upp. En av dessa friheter är fri rörlighet för arbetstagare och egenföretagare inom EU. Denna fria rörlighet skapar förutom möjligheter även svårigheter. Nationella regelsystem på skatte- och socialförsäkringsområdet måste anpassas till de övriga medlemsländernas system för att den enskilde inte skall hindras genom diskriminering då denne utnyttjar den fria rörligheten. För att förebygga och förhindra problem som kan uppstå angående socialförsäkringstillhörighet för den som flyttar, har EU-samfundet skapat ett regelverk för att samordna medlemsstaternas socialförsäkringssystem.

Bakgrunden till vårt arbete ligger i att Sverige står idag inför stora pensionsavgångar. Undersökningar visar att uppemot 140 000 företag kommer att behöva byta ägare inom den kommande 10-årsperioden och undersökningar visar även på att en stor andel av ägarskiften misslyckas. Den största anledningen till misslyckanden är dålig planering från företagarnas sida. Ägarna tycker det är jobbigt att ta itu med medan de fortfarande är verksamma.Syftet med vår uppsats är att diskutera problematiken kring ägarskiften i fåmansföretag. Samt att beskriva om det regelverk som finns för dessa fåmansföretag påverkar för att kunna göra lyckade ägarskiften i fåmansföretag.

Siemens Industrial Turbomachinery AB (SIT AB) i Finspång är ett företag vars verksamhet är inriktad på tillverkning av gas- och ångturbiner för främst industriella tillämpningsområden. Företaget har cirka 2 100 anställda och är en del av den tyska storkoncernen Siemens AG. Inom SIT AB har det sedan tidigare funnits en delad mening kring vilka orsaker som främst bidrar till förluster inom företagets produktion. I dagsläget genomförs flera olika typer av driftsuppföljningar, ett problem är dock att dessa inte är synkroniserade för att ge en tydlig förlustbild på maskinspecifik nivå. Till följd av detta önskar nu produktionsansvariga på SIT AB undersöka möjligheten att mäta utrustningseffektiviteten hos sina maskinresurser genom införande av mätetalet Overall Equipment Effectiveness (OEE).