De flesta företag använder sig av något slags system för att kontrollera arbetsflödet. Dessa system används av alla på företaget och därmed är det viktigt att undersöka, hur medarbetarna upplever detta system. Med en explorativ utgångspunkt gjordes en enkätstudie på ett företag i Västsverige. Resultatet visade att deltagarna, förutom några få procent i stort sett hade liknande positiva upplevelser. Ingen skillnad fanns heller mellan grupperingarna ung/gammal eller antal år de arbetat på företaget.

Syftet med litteraturstudien var att belysa hur en individ med långvarig smärta upplever sitt dagliga liv. Endast kvalitativa artiklar användes för att fånga deltagarnas inifrånperspektiv av upplevelser och beskrivningar av att leva med långvarig smärta. Tolv vetenskapliga artiklar granskades enligt Forsberg och Wengströms (2003) checklista för kvalitativa artiklar. Carnevalis omvårdnadsmodell användes som teoretisk referensram och studiens resultat presenterades i enlighet med Carnevalis fem krav i dagligt liv - aktiviteter och upplevelser, händelser och upplevelser, förväntningar och förpliktelser, omgivningen samt värderingar, övertyglelser, seder och bruk. Deltagarnas upplevelser sattes in under respektive passande krav i dagligt liv.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är en av våra vanligaste folksjukdomar idag. Det är lika vanligt att avlida av hjärtinfarkt för båda könen. Vid hjärtinfarkt kan lidandet vara stort och se olika ut. Syfte: Syftet med studien är att beskriva kvinnors upplevelser av lidande i samband med hjärtinfarkt. Metod: Kvalitativa vetenskapligt granskade artiklar från databaserade sökningar användes i denna litteraturstudie.

Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en progressiv sjukdom, oftast med ett snabbt förlopp, som ger kroppsliga förändringar. Att drabbas av kroppsliga förändringar påverkar det dagliga livet och tillgången till världen. Syftet med denna studie var att belysa hur människor med sjukdomen ALS upplever de kroppsliga förändringarna som uppstår under det att sjukdomsförloppet fortskrider. Metoden var en kvalitativ innehållsanalys av biografier som skildrar upplevelser av att leva med ALS. Resultatet visade att människor kan uppleva många olika känslor, vilka delades in i fem olika kategorier av upplevelser.

Spontanabort i tidig graviditet hos kvinnor är den vanligaste typen av spontanabort och drabbar 10-35 % av alla gravida kvinnor. Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av omvårdnad i samband med spontanabort i tidig graviditet. Metoden som användes var systematisk litteraturstudie som totalt inkluderade nio studier. Datainsamlingen genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Studierna kvalitetsgranskades, och resultatet analyserades utifrån syftet.

Alla människor kan drabbas av hjärtstopp och varje år inträffar ungefär 15 000 hjärtstopp i Sverige. Att drabbas av hjärtstopp är en traumatisk upplevelse som påverkar individen på olika sätt. En ökad kunskap om patienters upplevelser utgör grunden för att ge professionell omvårdnad och kunna bemöta patienten i sin livsvärld. Syftet var att belysa patientens upplevelser efter att ha överlevt hjärtstopp. Studien genomfördes som en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet.

Övervikt och fetma beror till stor del på ändrade levnadsvanor och är ett problem att ta på största allvar eftersom fetma kan leda till allvarliga följdsjukdomar och sänkt livskvalitet. Preventiva åtgärder är nödvändiga för att hindra den fortsatta fetmaepidemin och här kan sjuksköterskan fylla en viktig funktion som stödjare och rådgivare för obesa personer. Syftet är att beskriva vuxna obesa personers upplevelser och hantering av viktnedgång. Metoden som använts är litteraturbaserade studier av åtta kvalitativa artiklar. De obesa personernas upplevelser framkommer i tre teman. Upplevelser innan viktnedgång beskriver olika stadier som obesa personer genomgår innan de beslutar sig för viktnedgång samt beskriver även upplevelser av fördömande attityder.

Syftet med föreliggande studie är att ur ett socialpsykologiskt perspektiv undersöka vilka upplevelser inhyrd personal har på ett visst företag beroende på vilken arbetsgrupp de tillhör. I studien har vi utgått från en kvalitativ metod med nio semistrukturerade intervjuer där urvalet bestod av fem manliga informanter och fyra kvinnliga. Resultatet visar att det finns övervägande positiva upplevelser av att arbeta som inhyrd på det aktuella företaget där sociala relationer och ett gott bemötande är viktiga orsaker till dessa.  Resultatet visar även på skillnader i upplevelser hos den inhyrda personalen beroende på vilken arbetsgrupp de tillhör och vilka grupprocesser som utspelar sig inom denna. Resultatet har vi sedan analyserat med hjälp av ett flertal teoretiker; Moira von Wright, Johan Asplund, Norbert Elias, Georg Simmel, Susan A. Wheelan och Abraham Maslow.

Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen och är en av Sveriges största folksjukdomar. Sjukdomen medför kognitiva försämringar som under sjukdomsförloppet kan försämras påtagligt, vilket kan ställa höga krav på anhöriga som vårdar personer med Alzheimer sjukdom. Syfte: Att öka och fördjupa kunskapen om anhörigas upplevelser av att vårda personer med Alzheimers sjukdom i hemmet. Metod: En litteraturstudie där 11 kvalitativa artiklar granskades och analyserades. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier: Anhörigas positiva upplevelser av att vårda, anhörigas negativa upplevelser av att vårda samt behovet av stöd och information.

Bakgrund: Den palliativa hemsjukvården av cancerpatienter har ökat och fortsätter att öka. För att palliativ hemsjukvård ska fungera krävs ofta att anhöriga tar ett stort ansvar i vården. Ser inte vårdpersonalen deras problem så finns det risk att för stor börda läggs på de anhöriga. Syfte: Studiens syfte var att belysa anhörigas upplevelser av att ha en anhörig med cancer som vårdas palliativt i hemmet. Metod: En litteraturstudie av åtta vetenskapligt granskade artiklar gjordes.

Bakgrund: Bröstcancer utgör den vanligaste cancerformen hos kvinnor. I Sverige diagnostiseras i genomsnitt 7000 kvinnor årligen med bröstcancer. Sjukdomen påverkar hela kvinnans livssituation då den medför en rad fysiska förändringar som påverkar identiteten som kvinna och självuppfattning samt utgör ett existentiellt hot. Krisreaktioner är inte heller ovanliga. Syfte: Syftet var att belysa hur kvinnor upplever den förändrade livssituationen i samband med bröstcancer.

Idag är forskningen kring barnfrihet till skillnad från barnlöshet begränsad och beskrivningar kring upplevelser av fenomenet barnfrihet beskrivs sällan. Vi kan dock hitta litteratur som beskriver en komplexitet i valet av att som kvinna välja barnfrihet, vilket vi i denna studie närmare beskriver utifrån en kvinnas upplevelser samt erfarenheter. Syftet med denna studie är att undersöka en kvinnas upplevelser kring valet av att vara barnfri. Detta syfte har vi kunnat nå genom att göra en fenomenologisk fallstudie där vi genom två intervjutillfällen med en kvinna kunnat få en djupgående berättelse om hennes upplevelser samt erfarenheter av att vara barnfri. Hon har under en lång tid varit säker på att hon inte vill ha barn och att det inte finns en cell i hennes kropp som vill det.

Syftet med det här arbetet var att undersöka elevers natursyn och upplevelser ur ett etniskt perspektiv. Detta gjordes genom att jag lät elever på en skola i Småland göra en teckning om vad natur var för dem. Därefter intervjuade jag fyra elever med utländska föräldrar och fyra elever med svenska föräldrar. Eleverna var mellan 6 och 10 år gamla. Intervjuerna och teckningarna visade ingen skillnad i natursyn och upplevelser av naturen beroende på om eleverna hade utländska eller svenska föräldrar.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och varje år ställs över 8000 bröstcancerdiagnoser i Sverige. Sjukdomen och dess behandling kan leda till många påfrestningar för kvinnorna, både fysiska och psykiska.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser av behandling vid bröstcancer.Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga originalartiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån en modifierad granskningsmall. En kvalitativ innehållsanalys användes för att bearbeta artiklarnas innehåll som sedan sammanställdes till ett resultat.  Resultat: Utifrån analysen av artiklarna kunde tre olika huvudkategorier presenteras.

Bakgrund: Långvarig smärta är något som påverkar både den drabbade och hens närstående. Inom sjukvården glöms ofta de närstående bort vid vård av deras livspartner. Syfte: Att beskriva den närståendes upplevelse av att leva med en livspartner som har långvarig smärta. Metod: De databaser som söktes i var Cinahl, PubMed och PsykInfo. I kvalitetsgranskningen användes två omgjorda mallar av Forsberg och Wengström (2013).