Lågkolhydratsdieter är ett samlingsnamn för flera olika dieter, som förespråkar ett reducerat kolhydratintag. Dessa dieter är ett omtalat ämne som det nu uppstått mycket åsikter och uppfattningar runt och som väckt starka känslor. Lågkolhydratsdieter avviker från de riktlinjer som Livsmedelsverket förespråkar, vilket har orsakat en viss förvirring hos individer med intresse och medvetenhet kring vikt- och träningsresultat.Vårt syfte med studien har varit att undersöka hälsomedvetna individers erfarenheter och uppfattningar runt kolhydrater och lågkolhydratsdieter, samt de källor som ligger till grund för deras uppfattningar. Studien har utförts med hjälp av en kvalitativ forskningsansats. Där åtta semistrukturerade intervjuer har legat till underlag för resultatet.

Barn får idag inte alltid möjlighet att bearbeta sin sorg. I tron om att de skyddar sina barn utesluter föräldrar barnen från viktiga delar i sorgeprocessen. Hur en person upplever sorghantering i barndomen har inverkan på vilka möjligheter denne får till en hälsosam sorghantering i vuxen ålder. Syftet med studien var att undersöka hur föräldrar kan tala med sina barn om sorg, vilken roll föräldrar kan uppleva att de har i sina barns sorghantering samt hur föräldrar kan uppleva att deras barndomsrelaterade erfarenheter av sorghantering har inflytande på hur de talar med sina barn om sorg. Intervjuer gjordes med sju föräldrar.

En fungerande munhälsa är centralt för att människan ska kunna tillgodogöra sig näring och för att känna välbefinnande. Hälso- och sjukvården har gjort stora framsteg som bidragit till att medellivslängden ökat och den äldre populationen blivit större. Tandvården har också gjort stora framsteg vilket bidragit till att den äldre befolkningen behåller sina egna tänder i högre utsträckning. Paradoxalt nog har den förbättrade tandhälsan hos äldre gjort att problemen med tandhälsan ökat på grund av att tandhälsan har blivit eftersatt. Det har visat sig att äldre personer med kognitiv svikt som bor kvar i det egna hemmet har stora munhälsoproblem.

I en allt mer globaliserad värld är det nödvändigt att människor kan och har förmågan att jobba i andra länder och med medarbetare som har en annan kulturell bakgrund.Syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilka egenskaper som krävts för ett interkulturellt ledarskap hos ledare som jobbat utomlands och vad de lärt sig av sina erfarenheter under den här tiden.Studien har haft en kvalitativ ansats där insamlingen av empirin har skett på ett av Sveriges största företag som nämns som "Koncernen" genom semistrukturerade intervjuer.Resultatet har visat att kommunikation spelar en mycket stor roll i detta avseende. Detta innefattar både verbal och icke-verbal kommunikation. Viktiga egenskaper hos interkulturella ledare är bl.a. förmågan att vara öppen och social. Samtliga intervjupersoner ansåg att vistelsen utomlands hade gjort att deras yrkesroll stärkts både i yrkeslivet och i det privata..

Bakgrund: Evidens styrker att teamrehabilitering är en lämplig rehabiliteringsform för patienter med reumatiska sjukdomar. Gruppträning har i tidigare studier visat goda resultat för personer med reumatisk sjukdom. Dock är forskning om den subjektiva upplevelsen av gruppträningen bristfällig.Syfte: Syftet med studien är att ur ett socialkognitivt perspektiv undersöka vilka upplevelser och erfarenheter deltagare med reumatisk sjukdom fått av den gruppträning som ingår i teamrehabiliteringen.Metod: Studien har en kvalitativ design med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer utfördes. Fem deltagare inkluderades och det insamlade materialet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Det framkom att deltagarna hade en positiv uppfattning om teamrehabiliteringen och att de tog med sig många erfarenheter därifrån.

 Like adult obesity, childhood obesity prevalence is rising, especially in the Western World.As many as 20 ? 25 percent of the ten years old children are overweight in Sweden. It isimportant to early identify overweight, since overweight could lead into diabetes, mentalsuffering, hypertension and cardiovascular disease.The aim of this study was to describe how nurses experience and perceive the conversationwith parents of overweight children. A qualitative method with a content analysis has beenused. Six nurses working in child health centre have been interviewed.The result shows that the conversation between the nurse and the parents of an overweightchild can be very difficult.

Denna examensuppsats beskriver möjligheter och svårigheter man kan möta vid distansundervisning. Den bygger på erfarenheter från lärare som undervisar vuxna på distans och på läst litteratur. Studiens huvudsakliga datainsamlingsmetod har varit intervjuer, där 15 informanter svarat på vilka specifika svårigheter och möjligheter de anser att distansundervisning medför. Anteckningarna från dessa intervjusamtal har strukturerats, generaliserats och omformulerats för att bilda en gripbar helhet av informanternas samlade erfarenhet. Kategorin med svårigheter fick kompletteras med de lösningar på desamma som kom fram vid intervjuerna.

Vi vill i studien skildra tillvägagångssättet vid en överlåtelse för att få en förståelse för vad processen innebär för den enskilda företagaren. För det andra vill vi redogöra säljarens perspektiv på värden som finns i det existerande företaget och som inverkar i överlåtelseprocessen.En kvalitativ fallstudie med utgångspunkt i en induktiv ansats har genomförts med strukturerade och ostrukturerade intervjuer. Samtliga intervjuobjekt har varit anonyma för att möjliggöra informationsdelgivande. Överlåtelsen skedde parallellt med studiens gång och därför har studien även haft en interaktiv forskning.Hur överlåtelseprocessen blir beror på företagarens tidigare erfarenheter. Egenskaperna en företagare besitter samt målen som finns för överlåtelsen och dess finansieringsbehov är andra påverkande faktorer.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka fyra lärares erfarenheter av bedömningsfrågor, kopplade till betygssättning, i det nuvarande kunskaps- och målrelaterade betygssystemet. Mer specifikt fokuseras utgångspunkten om likvärdighet i den svenska skolans nuvarande betygssystem. .

I denna kvalitativa studie har vi undersökt icke-heterosexuellas upplevelser av att ?kommaut? som icke-heterosexuell i förhållande till rådande samhällsnormer samt undersökt derasupplevelse av att vara icke-heterosexuell i dagens samhälle. I studien intervjuades åttakvinnor om deras upplevelser och erfarenheter. Materialet analyserades sedan med hjälp avheteronormativitet och socialkonstruktionism. Av studien framgår att respondenternaupplevde att det blir allt mer socialt accepterat i samhället att ha annan sexuell läggning änheterosexuell.

Vi har undersökt lärares erfarenheter av deras första år i yrket och vilka utmaningar de upplevde. Läraryrket är komplext i den meningen att det inte finns en fast uppsättning teorier och metoder som man kan lära sig. En lärares professionsutveckling är en ständigt pågående process och vi har fokuserat på introduktionsperioden under lärarnas första yrkesverksamma år. Som teoretisk grund har vi använt oss av två olika modeller för professionsutveckling; en av Forslund samt den som används inom Malmö högskola för den verksamhetsförlagda tiden. Vi har intervjuat fem samhällslärare om deras minnen från deras första yrkesverksamma år.

Syftet med studien var att undersöka arbetsterapeuters erfarenheter kring förskrivning av kognitiva hjälpmedel till vuxna personer med utvecklingsstörning. En kvalitativ ansats valdes och författaren utförde telefonintervjuer med tolv arbetsterapeuter verksamma inom habilitering i olika delar av landet. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och kategorierna; vikten av att kartlägga behov inför förskrivning av kognitiva hjälpmedel, att främja delaktighet i förskrivningsprocessen, olika tillvägagångssätt vid förskrivning av kognitiva hjälpmedel, omgivningens betydelse för användandet av kognitiva hjälpmedel samt vem ansvarar för uppföljning av kognitiva hjälpmedel?, identifierades och presenterades i resultatet. Resultatet visade på olika tillvägagångssätt vid kartläggning av behov och förskrivning av hjälpmedel.

Lågkolhydratsdieter är ett samlingsnamn för flera olika dieter, som förespråkar ett reducerat kolhydratintag. Dessa dieter är ett omtalat ämne som det nu uppstått mycket åsikter och uppfattningar runt och som väckt starka känslor. Lågkolhydratsdieter avviker från de riktlinjer som Livsmedelsverket förespråkar, vilket har orsakat en viss förvirring hos individer med intresse och medvetenhet kring vikt- och träningsresultat.Vårt syfte med studien har varit att undersöka hälsomedvetna individers erfarenheter och uppfattningar runt kolhydrater och lågkolhydratsdieter, samt de källor som ligger till grund för deras uppfattningar. Studien har utförts med hjälp av en kvalitativ forskningsansats. Där åtta semistrukturerade intervjuer har legat till underlag för resultatet.

Bakgrund: Att vara på sjukhus innebär för de flesta föräldrar och barn att vistas i en ny och okänd miljö. Det är viktigt att vårdpersonalen kan stödja föräldrar och barn på ett bra sätt. Idag organiseras sjukvården så att familjemedlemmar inte separeras mer än nödvändigt. Flertalet av de ingrepp som görs på barn är av mindre omfattning och görs därför inom dagkirurgisk verksamhet. Barn sövs ibland även för diagnostiska undersökningar.

Syftet med denna uppsats är att undersöka analysverktyg med fokus på LUS (LäsUtvecklingsSchema) samt att söka kunskap om pedagogers nytta med användandet. Vi vill även ta reda på vilken hänsyn man som pedagog tar i användandet av analysverktyget, med tanke på elevers modersmål, tidigare erfarenheter och förståelse av skriftspråket. Genom att använda oss av relevant litteratur och enkäter med öppna frågor, vill vi ge ett kvalitativt resultat av problemområdet. De pedagoger som deltagit i studien har olika erfarenheter av LUS och kan därför ge en nyanserad bild av LUS i praktiken. Uppsatsen börjar med en bakgrund bestående av vilken betydelse läsning har i samhället, vad styrdokumenten säger samt beskrivning av analysverktyg.