Arbetslöshet påverkar människor på olika sätt. Olika sätt finns för att bemästra sin situation som arbetslös. De vanligaste bemästringsstrategierna är problemfokuserad och emotionsinriktad coping. Tidigare forskning har fokuserat mycket på hälsan i förhållande till copingstrategier hos arbetslösa personer, men inte många har fokuserat enskilt på vilka faktorer som gör att en person väljer en speciell copingstrategi. Syftet med denna studie var att se huruvida faktorer som kön, ålder, utbildning, socialt stöd och levnadsförhållande predicerade val av problemfokuserad samt emotionsinriktad coping.

The aim of the study is to get a better understanding of leader's reactions in a crisis situation, and to examine whether locus of control and coping strategies can be related to leaders need for social support. The role of a leader in a crisis situation is complex and includes several aspects which must be illustrated to understand the leader's situation. Four leaders have participated in the study. The methods that have been used are questionnaires for measuring locus of control and coping and semi-structured interviews. The results show that search for social support cannot be seen as an outcome of a specific locus of control or coping strategy.

The purpose of this study was to identify exerciser athlete?s motivational orientation, coping strategies used and stressors that primarily is perceived in gym training. The study also studied gender differences in relation to motivation orientation, coping strategies and stressors. A survey was conducted with a quantitative design. The study included 118 participants (43 women and 75 men) aged 18 - 42.

Syftet med studien var att undersöka kvinnors upplevelser av utbrändhet ur ett somatiskt, psy¬kiskt och socialt perspektiv. Vidare var syftet att belysa de copingstrategier som kvinnorna använt sig av för att kunna återgå till arbetet. Ett ytterligare syfte var att belysa hur ovanstående aspekter förändrats enligt kvinnorna efter utbrändheten och vilka copingstrategier de använt sig av för att förhindra ny utbrändhet. Fem kvinnor intervjuades och materialet analyserades med hjälp av teoristyrd och induktiv tematisk analys. Resultatet kopplades sedan till teo¬rin om kognitiv värdering, self-efficacy teorin och teorier om naturens och den fysiska aktivitetens betydelse för välmåendet.

The purpose of the study is to examine, describe and analyse how a selection of parents to children with Asperger syndrome understand, experience and cope with their parenthood. To attain this purpose we focused on these following questions;How does the respondents view their parenthood?; What kind of strategies does the respondents use to cope with their parenthood on the basis on their child with Asperger syndrome?; How does the respondents experience the mesosystem interact with them regarding situations contenting strenuous and stress?We chose to do a qualitative study by conducting separate interviews with eight parents to children with Asperger syndrome. Then we analyzed the answers using an abductive research, we tested the empirical data against our choice of theoretical perspectives. The results shows; that several of the parents in the study have experiences of high strenuous and stress in combination the several roles their parenthood contained.

Syftet med studien var att undersöka skillnader i stress, återhämtning samt coping hos individer som genomfört tävlingsinriktad diet jämfört med de som dietat av icke-tävlingsmässiga skäl. 86 individer (64 män och 21 kvinnor) deltog där medelåldern var 25. Metoden i studien var kvantitativ och bestod av ett tredelat formulär innehållandes de svensköversatta instrumenten Recovery-Stress Questionnaire for Athletes (RESTQ-Sport) (Kellmann & Kallus, 2001) och Brief COPE (Muhonen & Torkelson, 2005), samt ett egenkomponerat formulär där informanterna fick kategorisera sig som en av tre diettyper: I) Bodybuilding (BB, n=26), Annat tävlingssammanhang (AT, n=32) samt Icke-tävlingssammanhang (IT, n=28). Resultatet visade en statistisk skillnad i stress mellan de olika diettyperna, där BB upplevde mer stress jämfört med IT, samt att BB upplevde mer av stressdelskalan utmattning än IT. De implikationer som framhävts har riktat sig mot att sprida en bättre förståelse för återhämtning hos dietister inom allmänvård likväl som dietcoacher inom bodybuilding..

Syfte Syftet med den här studien var att undersöka förekomst av prestationsbaserad självkänsla (PBS) hos unga manliga ishockeyspelare samt vilka coping-strategier de använder sig av i idrottsliga situationer de upplever utmanande och stressande. Detta för att undersöka om det finns ett samband mellan PBS och olika coping-strategier samt om det finns ett samband mellan de olika strategierna inom coping.MetodGenom en kvantitativ ansats användes två enkäter i studien. En enkät undersökte grad av prestationsbaserad självkänsla och den andra enkäten mätte val av coping-strategier inför en utmanande och stressande situation. Enkäterna delades ut till två olika hockeyföreningar. De 65 enkäterna som kom tillbaka fördes sedan in i Statistica för analys.

Syftet med den befintliga studien var att undersöka mindfulness och dess koppling till idrottsprestation genom att undersöka sambanden mellan dispositionell mindfulness, påverkansmekanismer (klarsynthet, ältande och negativ emotionsreglering), psykologiska färdigheter (motivation, coping, emotionell kontroll och motoriska färdigheter) och prestation med utgångspunkt från Birrer, Morgan och Röthlin?s (2012) modell. Som underlag för studienanvändes en enkät som sammanlagt 242 idrottare besvarade. Medelåldern var 18,42 år (SD=0,26) varav 69 kvinnor och 172 män. Korrelationsanalyser och regressionsanalyser visade att det fanns signifikanta samband mellan dispositionell mindfulness,  påverkansmekanismer och psykologiska färdigheter.

The purpose of this study is to understand how parents to children with autism handle difficulties in their daily lives. Previous research defines autism and shows how it can affect families but it doesn?t show how families handle autism. We have done eight qualitative interviews with parents to children with autism. The result shows similar forms of difficulties in families which children with autism, even though the degree of difficulties varies.

Aim: The aim of the current study was to investigate nurses? experiences of caring for palliative patients in palliative home care, and to examine the coping strategies they use.Method: The study was empirical descriptive with qualitative approach. The data was collected by nine semi-structured interviews and analyzed by using manifest content analysis.Result: By analysing data three categories: Positive experiences of palliative home care, Stressful experiences of palliative home care and Problem-focused coping strategies, and 15 subcategories, were distinguished.Conclusion: Experiences of palliative home care were both of positive and challenging characters. Stressful situations were managed by problem-focused coping strategies. Nurses are in need of the work situation at home to become more ergonomic and designed to protect the nurse?s physical wellbeing.

The purpose of this study was to examine how five mothers experience and cope with theloss of their adult children and also how this loss affect the mothers. We chose a qualitativemethod using semistructured interviews. We used Lazarus and Folkman?s coping theoryand Folkman?s revised coping theory in our analysis. The results showed that the mothers?experiences were very individual.

Today, palliative care is performed in several different areas. When the curative treatment is no longer effective the objective of the palliative care is to promote the best possible quality of life for dying patients, through an active and overall treatment. In their work nurses see death and the dying. To highlight and to reach an understanding of the significance of their work, this literature study's objective is, using Carnevali´s thoughts about health as a theoretical framework, to describe different aspects of nurses' experiences of working with dying patients within palliative care. Furthermore the occurrence of stress and possible stress factors will be examined, as well as the nurses' access to support and to established coping strategies..

There has been a dramatic increase in long-term sick leave in Sweden, which largely depends on occupational stress. Occupational stress applies particularly in relationship-intensive jobs, which means that the individual works with a lot of contact or responsibility for other people. Research has shown that attachment is relevant to the choice of coping style and perception of stress in the workplace. The aim of the present study was to investigate the relationships between attachment patterns, coping styles and occupational stress in relationship-intensive jobs and to extend previous studies by adding the variables age, work experience and education in relation to coping styles and occupational stress. The study was in quantitative form in which 186 participants from various relationship-intensive jobs across Sweden participated.

The focus of our study was to examine personal assistants and group home assistants experiences of stress at work, how they cope with stress and how it affects the relationship with the care recipient. The study is made out of a qualitative frame and based on interviews with two personal assistants and four group home assistants. Our theoretical perspectives consist of Aaron Antonovsky?s SOC theory, Richard Lazarus theory about coping and also sociologist Johan Asplund?s theory about social interaction. The result indicates that the experiences of stress are individual and varied among the participants while the presence of stress at work is a shared apprehension.

Många människor i alla åldrar insjuknar varje år i cancer. I Sverige insjuknar mer än 7000 personer i åldrarna 20-54 år. I denna åldersgrupp är det många som har barn. Dessa barn kan ha blandade upplevelser och reaktioner på sin förälders sjukdom, vilket kan vara av vikt för sjuksköterskan att känna till, för att kunna ge dessa barn ett bra stöd. Syfte: Syftet var att beskriva barns upplevelser och coping-mekanismer av att leva med en förälder som har cancer.