Sökresultat:
3155 Uppsatser om Nära kontakt - Sida 23 av 211
Brottsprevention för unga ur ett institutionellt perspektiv : Exemplet Lunds kommun
Mer och mer fokuserar media och politiker pÄ hÄrdare tag mot kriminalitet, i debatten förekommer ofta en bild av att det Àr bÀttre att kontrollera eller bestraffa en individ som begÄtt en kriminell handling Àn att fokusera pÄ omstÀndigheterna kring eller varför handlingen begicks. Brottsprevention har inte fÄtt samma massmediala utrymme. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att titta nÀrmare pÄ hur olika institutioner, i det hÀr fallet i Lund, arbetar med brottsförebyggande ÄtgÀrder. Fokus ligger pÄ brottsprevention för unga som kan anses vara pÄ vÀg in i kriminalitet eller har börjat fÄ kontakt med myndigheter sÄsom polis och socialtjÀnst pÄ grund av sina förehavanden. Material till uppsatsen har inhÀmtats via intervjuer med representanter frÄn olika institutioner som pÄ olika sÀtt arbetar eller kommer i kontakt med brottsförebyggande arbete.
Portföljbolagens syn pÄ venture capitalbolagens bidrag/roll - utifrÄn ett livscykelperspektiv
Venture capitalbolagen kan förutom kapital bidra med andra viktiga mervÀrden till sina portföljbolag. Tidigare forskning som har undersökt relationen mellan venture capitalbolag och deras portföljbolag har kommit fram till att det kan skilja sig Ät beroende pÄ i vilken investeringsfas företaget befinner sig i. I den hÀr studien har författarna valt att svara pÄ följande problemformulering: Hur ser portföljbolagen pÄ venture capitalbolagets bidrag/roll i olika livscykelfaser? Syftet Àr att beskriva och undersöka portföljbolagens uppfattning om venture capitalbolagens bidrag/roll samt undersöka om det skiljer sig Ät beroende pÄ om företaget befinner sig i uppstart- eller expansionsfasen. Undersökningen gjordes av kvalitativ karaktÀr.
Balanserat Styrkort Ett verktyg för att belysa icke finansiella mÄtt
Det traditionella styrmedlet, budgeten, har under de senaste Ären blivit starkt
ifrÄgasatt. Den största anledningen till detta Àr att företag har svÄrt att
konkretisera sina lÄngsiktiga mÄl via budgeten. Företaget som författarna
kommit i kontakt med fokuserar starkt pÄ tre finansiella mÄl, och risken finns
dÄ att de förbiser de icke finansiella mÄtten, som Àr lika viktiga för att
bibehÄlla de goda resultat de haft de senaste Ären..
Milda flickor och modiga pojkar? : En kvalitativ studie av bilderböcker ur ett genusperspektiv
Enligt LÀroplanen för förskolan ska flickor och pojkar oberoende av kön fÄmöjlighet att utvecklas utan begrÀnsningar av stereotypa könsroller. Dagligenmöter barn bilderböcker i förskolan och det Àr viktigt att vi pedagoger ÀruppmÀrksamma pÄ hur flickor och pojkar framstÀlls i böckerna. Vi har dÀrförvalt att studera ett antal bilderböcker som mÄnga barn kommer i kontakt medur ett genusperspektiv. Syftet med vÄr uppsats Àr att se hur flickor och pojkarframstÀlls och se om vi kan utlÀsa nÄgra genusstereotyper. Vi har tittat pÄ hurmÄnga av karaktÀrerna som har varit flickor respektive pojkar, hur karaktÀrernabeskrivs utifrÄn utseende, egenskaper och aktiviteter och undersökt om vi kanutlÀsa genusstereotypa drag..
Med fokus pÄ APL och programrÄd- Hur kvalitetssÀkrar Restaurang- och Livsmedelprogrammet kontakten med arbetslivet?
Hur fungerar kontakten mellan Restaurang- och Livsmedelprogrammet samt restaurangbranschen idag och hur kvalitetssÀkrar skolan kontakten med arbetslivet? Kan kommunikationen dem emellan förbÀttras och förenklas och i sÄdana fall hur? Undersökningen Àr genomförd som en kvalitativ studie genom enkÀtintervjuer samt vissa litteraturstudier dÄ det gÀller styrdokument och tidigare rapporter. Studien visar pÄ att skolan och arbetslivet Àr överens om att de behöver varandra för att kvalitetssÀkra utbildningen samt att kontakten och kommunikationen dem emellan idag inte fungerar tillrÀckligt bra..
Att lÀra ut Àkthet
Detta Àr en intervjustudie som genom tematisk analys syftar till att beskriva lÀrare pÄ konsthögskolors upplevelse av att lÀra ut ett personligt uttryck och autenticitet. Inledningen beskriver Àkthet ur filosofiskt, psykologiskt och sociologiskt perspektiv. FrÄgestÀllningarna Àr vad Àkthet betyder för konstnÀrliga lÀrare, hur relationen pÄverkar möjligheten att lÀra ut Àkthet och hur kan man lÀra nÄgon att komma i kontakt med sig sjÀlv. Resultatet visar att viktiga faktorer för möjligheten att lÀra ut ett personligt uttryck Àr relationen, konstnÀrligt hantverk, Àkthet hos lÀraren, elevens eget driv och yttre begrÀnsningar. Slutsatserna Àr att lÀrarens syn pÄ Àkthet beror pÄ dennes arbetssÀtt, att relationen Àr viktig, och att man inte kan lÀra ut Àkthet, bara se till att förutsÀttningar för Àkthet finns..
GOD TOLKSED - om professionsidentitet och ledarskap i ett ensamt yrke
ArbetstillfredsstÀllelse kan definieras som ?en positiv (eller negativ) evaluerande vÀrdering av arbetet eller arbetssituationen? (Kaufmann, G., & Kaufmann, A. 2005 s. 269). Denna studie fokuserar pÄ delaktighet, arbetsinriktning, fysiska betingelser, lön, ledarskap och sociala betingelser som delar i arbetstillfredsstÀllelse. Syftet med studien var att undersöka hur extraarbetande högskolestudenter pÄ lager uppfattade sin arbetstillfredsstÀllelse, dÀrför intervjuades nio studenter varav tre kvinnor i Äldern 21-33.
Reduktion av krom(VI) i stoft frÄn ferrokromframstÀllning: behandling av olika stofttyper med jÀrn(II)sulfat
Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka om det sker Äteroxidation av krom pÄ Vargön Alloys AB:s deponi. Stoftet, som deponeras, behandlas först med jÀrn(II)sulfat för att reducera allt krom(VI), stoftet genereras vid produktionen av ferrokrom. Försök har utförts i liten skala i tankar som rymmer en kubikmeter material. BÄde vattenprover som har lakat genom tankarna och fasta prover av stoft har analyserats. Arbetet har utförts genom att göra en litteraturstudie, samt att utföra försök i liten skala.
Det undermedvetna : inre bilder
Det undermedvetna Àr ett enormt Àmne med mÄnga teorier. Bland dessa finns det olika uppfattningar om hur vi ska tolka dess betydelse. Uppsatsen belyser hur vi kan se pÄ det undermedvetna. Hur vi kan laborera med det undermedvetna i film? Vad har det för syfte att i film anvÀnda det undermedvetna och upphÀva de normala livsmönster som gÀller? Vilken betydelse har bilden för vÄra minnen? Vad hÀnder med oss nÀr vi kommer i kontakt med vÄran inre vÀrld? Uppsatsen beskriver hur vÄra inre bilder skapas.
FörbÀttrad saverringsdesign för dieselmotor
Vid drift av en dieselmotor skapas kontinuerligt smÄ mÀngder avlagringar som sedan kan forma ett hÄrt lager kallat koks. Kokset bildas vid kontakt med heta ytor och ett sÄdant omrÄde Àr toppland, lÀngst upp pÄ utsidan av kolven. NÀr lagret blir tillrÀckligt tjockt skrapar det insidan av cylindern vilket pÄverkar ytan negativt samtidigt som den blir ojÀmn. Oljeförbrukningen ökar dessutom, dÄ den olja som finns pÄ insidan av cylindern trycks uppÄt och dÀrmed förbrÀnns i förbrÀnningsrummet. För att fÄ bukt med problemet har Scania infört en sÄ kallad saverring.
Att finna sin egen vÀg. Om det kommunala uppföljningsansvaret i VÀxjö kommun.
I vÄrt examensarbete har vi undersökt hur det kommunala uppföljningsansvaret organiseras i VÀxjö kommun. Vi har ocksÄ undersökt pÄ vilket sÀtt ungdomarna motiveras till sysselsÀttning av de personer som kommer i kontakt med dem samt om ungdomarna fÄr vÀgledning. I och med den nya lagen i skollagen fick kommunerna i Sverige frÄn den 1 juli 2005 ansvar över att veta vad samtliga ungdomar mellan 16-20 Är Àr sysselsatta med. Genom att ta del av rapporter, ut-redningar och annan för vÄrt arbete relevant litteratur har vi tillsammans med vÄrt resultat kommit fram till att VÀxjö kommun bÄde har och genomför en upp-följning av ungdomar som stÄr utanför gymnasieskolan. En person arbetar sedan hösten 2005 heltid som samordnare för det kommunala uppföljningsansvaret.
Skolkuratorers upplevelser och erfarenheter av psykisk ohÀlsa hos dagens ungdomar : i ett förÀnderligt samhÀlle
Syftet med uppsatsen Àr att analysera vilka faktorer skolkuratorerna anser pÄverka ungdomars psykiska ohÀlsa. VÄr ambitition Àr att visa pÄ faktorer som kan tÀnkas ha pÄverkande betydelse för ungdomars psykiska ohÀlsa utifrÄn deras förÀndrande livsvillkor och möjligheter. Vi anser att deras position i skolan och den dagliga kontakt som de har med elever utgör en viktig del i att fÄ ökad kunskap om problematiken ifrÄga. Följande frÄgestÀllningar kommer behandlas i uppsatsen.? Vilka Àr de centrala samhÀllsfaktorer som pÄverkar ungdomars psykiska ohÀlsa?? Vilka effekter har dessa pÄ ungdomars livsvillkor och deras möjligheter att bli vuxna?Datainsamlingen har skett genom kvalitativa, strukturerade djupintervjuer med sex stycken skolkuratorer pÄ fem gymnasieskolor i en större och en mindre stad i mellan Sverige.
Samverkan mellan skola och byggföretag
I det hÀr examensarbetet har jag valt att studera samverkan mellan tre olika byggskolor och tre byggföretag ifrÄn nÀringslivet. Syftet med studien Àr att ge en bild om hur samverkan sker idag och vilka hinder och behÄllningar det finns i en god samverkan. I min kvalitativa studie har jag valt att intervjua tre yrkeslÀrare frÄn byggprogrammet och tre personalsamordnare frÄn byggföretag. Av studiens resultat visar det sig att endast en av de tillfrÄgade intervjupersonerna kan visa pÄ att de har en samverkan idag och att den enda kontakt som finns idag Àr under elevernas obligatoriska praktikperiod. I studien framkommer Àven att den största orsaken till att det inte existerar nÄgon samverkan idag Àr pÄ grund av ekonomiska resurser..
Swedish Open: Konsekvenser av ett evenemang
Syftet med föreliggande studie Àr att fÄ en ökad förstÄelse för vilken betydelse tennisturneringen Swedish Open har för BÄstad genom att undersöka vilka effekter som evenemanget genererar utifrÄn en hÄllbarhetsaspekt.Studien utgÄr ifrÄn ett fenomenlogiskt och konstruktivistiskt synsÀtt. Vidare utgÄr den frÄn en abduktiv forskningsansats med hjÀlp av en kvalitativ forskningsmetod. Denna kvalitativa metod görs med hjÀlp av egna primÀrkÀllor som bestÄr av tre djupintervjuer med nyckelpersoner som pÄ olika sÀtt kommer i kontakt med Swedish Open. Ytterligar sex kortare intervjuer görs med lokalinvÄnare i olika Äldrar..
FörÀldrars perspektiv pÄ samverkan och samverkansformer i förskolan
Syftet med vÄr undersökning var att utforska förÀldrars perspektiv pÄ samverkan och samverkansformer i förskolan. Vi har genomfört en kvantitativ undersökning med kvalitativa inslag. Urvalet bestÄr av 32 förÀldrar frÄn en förskoleenhet med fyra avdelningar. Resultatet bygger pÄ bÄde öppna och slutna frÄgor för att fÄ en bredare uppfattning av förÀldrarnas perspektiv. Resultatet visar att de flesta av förÀldrarna ansÄg att samverkan och dess former Àr nÄgonting som uppskattas.