Sök:

Sökresultat:

5019 Uppsatser om NätMobbning i skola - Sida 1 av 335

Samarbete mellan hem och skola

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur samarbetet ser ut mellan hem och skola pÄ en etnisk heterogen skola. Vi Àr nyfikna pÄ vilka förutsÀttningar det finns för att förÀldrar ska kunna pÄverka undervisningen och pÄ vilket sÀtt det skapas trygga relationer mellan lÀrare och förÀldrar..

?Jag tyckte det var la?skigt sa? jag blockerade honom? : Teknikens betydelse fo?r tilla?mpning av motstrategier vid bemo?tande av kra?nkningar pa? na?tet

Instagram is one of the most common used social media platforms among teenagers today. It is not only one of the most common used social media platforms, but as well one of the most common places where cyber bullying takes action. By using focus groups, netnographic studies and a questionnary we investigate the meaning of technology regarding how the bullying on Instagram takes shape and the strategies used by teenagers to handle cyber bullying.Our research shows five different ways that cyber bullying takes shape and ten different strategies implemented to handle those. The findings are compared with previous research. The ten different strategies are then discussed from aspects that are found to have a big influence on how those are implemented: gender, knowledge, experience and awareness, presence of parents and other relatives, personal experience, trust in the technical solutions and the weaknesses of those. .

"Vareviga en, vad du Àn har för problem eller lyten..." : En intervjustudie av uppfattningar om en skola för alla

Syftet med föreliggande studie har varit att ur ett specialpedagogiskt perspektiv beskriva, analysera och jÀmföra olika personalkategoriers uppfattning om arbetet för att nÄ en skola för alla. De personalkategorier som deltagit i undersökningen Àr personal i en förskola, klasslÀrare och specialundervisande lÀrare i en lÄg- och mellanstadieskola, totalt 10 personer. Studien Àr kvalitativ med en fenomenografisk forskningsansats och intervjuer har anvÀnts för datainsamlingen. Teoretisk utgÄngspunkt har varit socialkonstruktivismen dÀr förskola och skola ses som tvÄ olika sociala konstruktioner skapade av mÀnniskor utifrÄn behov i samhÀllet. I undersökningen har framkommit mÄnga likheter men ocksÄ vissa skillnader i hur de olika personalkategorierna ser pÄ en skola för alla.

En skola för alla : Pedagogers uppfattningar om inkludering

Syftet med denna studie Ă€r att belysa pedagogers uppfattningar om arbetet mot en inkluderande skola. Undersökningen kommer att behandla hur lĂ€rare och pedagoger uppfattar möjligheter och svĂ„righeter med en inkluderande skola. Studien redogör för aktuell forskning kring begreppet inkludering. Även ett historiskt perspektiv pĂ„ den inkluderande skolan presenteras. Genom semistrukturerade intervjuer vill vi se pedagogers uppfattningar om arbetet mot en inkluderande skola.

Pedagogers syn pÄ social kompetens - en undersökning i förskola och skola

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka pedagogers syn pÄ social kompetens i förskola och skola. Vi vill se om det skiljer sig Ät mellan förskola och skola. Metoden som vi anvÀnt oss av Àr kvalitativa intervjuer. Dessa intervjuer Àr genomförda med sex stycken pedagoger pÄ tvÄ olika skolor under vÄr VFU-period. Vi stÀllde frÄgor till varje pedagog som bl.a.

Elevers kunskaper i Ärskurs 3 om höstlöv och nedbrytningen i naturen.

Denna undersökning handlar om elevers kunskaper och uppfattningar angÄende höstlöven och nedbrytning i naturen. Studien har gjorts pÄ tvÄ skolor i Ärskurs 3. Skola A har profilen ?Natur och Miljö? och skola B Àr en större skola utan profil. Syftet med arbetet Àr dels att kartlÀgga elevers förestÀllningar om nedbrytning i naturen och dels att undersöka hur man kan arbeta med Àmnet i skolan för att fÄ en god lÀrandemiljö.

Samverkan för elevers lÀrande: en studie av samverkan mellan skola och arbetsliv

Studiens syfte var att belysa hur samverkan mellan skola och arbetsliv anvÀnds för gymnasieskolans utbildningar inom den yrkesförberedande utbildningen. Studien har genomförts enligt en kvalitativ metod med intervjuer av tre lÀrare och tvÄ handledare pÄ tre olika skolor som erbjuder industriell praktik. Syftet med intervjuerna var att belysa lÀrares och handledares upplevelser kring samverkan mellan skola och arbetsliv. IntervjufrÄgorna var uppdelade i tvÄ teman rörande samverkan. I det första temat lÄg fokus pÄ elevers lÀrande ute pÄ praktikplatserna och hur kvaliteten pÄ lÀrandet pÄverkas av den samverkan som bedrivs mellan skola och arbetsliv.

Specialpedagogik. Faktorer som styr specialpedagogens uppdrag. Factors which controls the commission of the special pedagog.

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka den syn som ledningsfunktioner för skola och elevhÀlsa gav avseende specialpedagogens roll i en skola för alla. Till grund för studien lÄg tre frÄgestÀllningar vilka var; begreppet specialpedagogik, specialpedagogiska arbetsuppgifter och en skola för alla. Denna undersökning har baserats pÄ halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med ledningsfunktioner för skola och elevhÀlsa för att fÄ deras syn pÄ hur de anvÀnder sig av den specialpedagogiska kompetensen som efterfrÄgas i en skola för alla. Resultatet i vÄr undersökning visade att den specialpedagogiska kompetens som efterfrÄgades styrdes av faktorer som resursfördelning, skolledarnas profession, vilken enhet respondenterna arbetade inom samt av uppnÄendemÄlen och den nationella proven..

FörÀldrar och skola - Skola och förÀldrar : En kvalitativ intervjustudie om förÀldrars relation till skolan.

Studien undersöker relationen mellan skolpersonal och förÀldrar. Syftet med studien har varit att undersöka ifall relationen har Àndrats de senaste Ären och pÄ vilket sÀtt. Detta har sedan kopplats mot medborgarnas förÀndrade roll i vÀlfÀrdsstaten. .

Samarbetet mellan hem och skola genom utvecklingssamtal ur ett lÀrarperspektiv - en intervjustudie

Syftet med denna C-uppsats var att undersöka lÀrares uppfattningar kring samarbetet mellan hem och skola genom utvecklingssamtal. För att ta reda pÄ detta gjorde vi en kvalitativ intervjustudie genom att intervjua sex grundskollÀrare i skolÄr 1-3. Genom en historisk Äterblick i bakgrunden kan lÀsaren ta del av hur samarbetet mellan hem och skola har vuxit fram och hur det enskilda samtalet blivit ett utvecklingssamtal. Resultatet bestÄr utav fyra teman; samarbetet mellan hem och skola genom utvecklingssamtal, syftet med utvecklingssamtal, lÀraren syn pÄ sin roll i utvecklingssamtalet och skillnaden mellan det enskilda samtalet/kvartsamtalet och utvecklingssamtalet. Under varje tema sammanstÀllde vi intervjusvaren dÀr vi pÄvisar likheter och skillnader mellan de olika svaren.

En skola för alla ur ett barnperspektiv.

Examensarbetet handlar om en skola för alla sÄ som barn förstÄr och beskriver den. Uppsatsen bygger pÄ en studie med ett femtiotal barn som gÄr i Ärskurs tre respektive Ärskurs fem. De tvÄ klasserna befinner sig i tvÄ olika kommuner i SkÄnelÀn. Syftet med detta examensarbete Àr att försöka förstÄ och ÄterberÀtta hur barn beskriver en skola för alla och om deras intresse Äterspeglas i styrdokumenten. FrÄgestÀllningarna Àr: Vad Àr en skola för alla enligt femtio nio och elva Äringar? och Speglas barnens intresse i styrdokumenten? Studien Àr kvalitativ i den bemÀrkelsen att barnens svar har tolkats pÄ olika sÀtt.

O fÀrdighet : skolan skola skolas

Hur ritar man en bra skola? Rolig, stimulerande, trivsam och trygg. Frisinnad nog att delta i skolans process av ofÀrdighet i idog strÀvan mot stÀndigt nya fÀrdigheter. Som utvecklas hand i hand med eleven, lÀraren och pedagogiken..

Visionen om En skola för alla : En intervjustudie om Ätta Äedagpgers arbete för att uppnÄ En skola för alla

En skola för alla Àr ett begrepp som Àr vÀl kÀnt inom skolans vÀrld. Salamancadeklarationen, FNs barnkonvention och styrdokumenten pÄvisar vikten av att skolan ska vara en plats dÀr alla barn vistas pÄ lika villkor och fÄr en likvÀrdig utbildning, oavsett förutsÀttningar och behov. Syftet med undersökningen Àr att studera hur pedagoger arbetar för att uppnÄ visionen om En skola för alla. Studien utgÄr ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande som tar stöd i pedagogernas tolkningar av lÀroplanen för grundskolan, Lgr 11 (Skolverket, 2011). Med hjÀlp av semistrukturerade surveyintervjuer har syfte och frÄgestÀllningar besvarats samt vidare bearbetats och diskuterats.

Utomhuspedagogik - i ett lÀrandesyfte En jÀmförelse mellan förskolan och skolan

Syftet med vÄr studie, som har genomförts via kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger, har varit att undersöka om och hur utomhusmiljön anvÀnds pÄ förskola och skola i ett lÀrandesyfte och för att se om det finns nÄgon skillnad mellan förskola-förskola, skola-skola och förskola-skola, men Àven att undersöka vilka tankar pedagogerna i de olika verksamheterna har om hur utomhusmiljön pÄverkar barns lÀrande. Vi har anvÀnt oss av Ätta pedagoger, fyra inom förskolan och fyra inom skolan. Fyra av dem har sin arbetsplats i centrum och fyra av dem har sin arbetsplats utanför centrum. För att besvara vÄra frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av intervjuer. Resultatet av vÄr undersökning blev att utomhusmiljön anvÀnds bÄde pÄ förskola och pÄ skola i ett lÀrandesyfte och dÀr var inga skillnader mellan förskola-förskola, skola-skola eller förskola-skola.

Interkulturell undervisning pÄ en högstadieskola : -Ur ett lÀrarperspektiv

Syftet med studien Àr att visa hur lÀrare pÄ en mÄngkulturell skola ser pÄ interkulturellundervisning. Vi grundar vÄr undersökning pÄ fem intervjuer som vi har gjort med lÀrare pÄ enmÄngkulturell skola. De lÀrare som har stÀllt upp Àr verksamma pÄ en högstadieskola i södraSverige. Utöver intervjuerna har vi anvÀnt oss av litteratur som har varit relevant förundersökningen. I vÄrt arbete utgÄr vi frÄn den hermeneutiska tolkningsmetoden vid analys avvÄra intervjuer.

1 NĂ€sta sida ->