The background for this thesis is that at the beginnings of 1980´s the National Board of Forest started an experiment of lime dressing to reduce acidification in forest soil and in ground water. The purposes of this report are to explain organization?s, government?s and private landowners viewpoint on lime dressing and vitalization fertilization, some socio-economic aspects are presented. The general conclusions are that the majority of the interested party?s are positive to vitalization fertilization but the forests owner?s in generally need much more information about this topic..

Handel med kvinnor är idag ett globalt problem och svenska Rikskriminalpolisen uppskattar att 400 ? 600 kvinnor faller offer för människohandel i Sverige varje år. Frågan om statens ansvar och skyldighet att skydda brottsoffrens rättigheter är i liten grad omdiskuterad. I Sverige är totalt åtta myndigheter inblandade i arbetet mot människohandel med sexuella ändamål, men vilken typ av stöd och skydd får brottsoffren? I detta arbete har de fyra, av totalt åtta, myndigheter som har direkt kontakt med brottsoffren undersökts.

Enligt Norstedts Svenska ordbok (2001:672) är lättja en obenägenhet hos människor att utföra arbete. Obenägenhet till arbete är när man som arbetstagare kan arbeta men inte vill. Lättja är ett relativt outforskat fenomen på arbetsmarknaden och ett svårt begrepp att definiera. Arbetstagare som ägnar sig åt lättja är något som vi insett förekommer i de flesta organisationer. Lättja hos arbetstagare kan ses som ett problem som vi tror att personalchefer kan ha svårt att hantera.

Svenska såväl som utländska myndigheter har insett vikten av att utveckla webbsidor för bland annat lokala myndigheter. Forskare på Nya Zeeland har sammanställt ett antal nyckelfaktorer som de funnit användbara vid utveckling av e-myndigheter i USA och därefter undersökt om dessa är användbara även på Nya Zeeland. Deras resultat visade på ett behov av ytterligare forskning och den här uppsatsen har därför använt en kvantitativ metod i form av en webbaserad enkät för att undersöka dessa nyckelfaktorers betydelse i Sverige. Undersökningen visade på att flera av nyckelfaktorerna anses viktiga men att det i vissa fall saknas förståelse för dem på lokal nivå. De slutsatser som dragits visar på ett fortsatt forskningsbehov om de 16 nyckelfaktorerna men även på att det krävs utbildning och stöd åt de lokala myndigheterna för att alla i landet skall få likvärdig service oavsett vilken kommun man är bosatt i..

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur socionomstudenter anser att socionomen bör vara i sin yrkesroll. Detta gjordes genom att studenterna fick ta ställning till tjugotvå olika etiska egenskaper. De etiska egenskaperna placerades i fem olika kontexter för att undersöka om det fanns någon skillnad i värderingen av dem utifrån kontext. Dessa kontexter var: i allmänhet, i kontakt med chef, i kontakt med kollegor, i kontakt med brukare/klienter samt i kontakt med andra organisationer och myndigheter.En kvantitativ tvärsnittsundersökning med surveydesign genomfördes med hjälp av enkäter till samtliga socionomstudenter vid Ersta Sköndal högskola vårterminen 2015. Totalt deltog 116 studenter i undersökningen.Vid analysarbetet användes sociologen Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv samt ett dygdetiskt perspektiv.Vi kom fram till att studenterna uppfattat det som att det finns etiska egenskaper av vikt för socionomen i dennes yrkesroll samt att värdering av dessa skiljer sig åt beroende av kontext.

Problemorienterat polisarbete utvecklades under 1970-talet i USA av Herman Goldstien, kritik hade då länge riktats mot polisens händelsestyrda arbetssätt. Det problemorienterade arbetssättet spred sig sedan till polisorganisationer runt om i världen och så även till Sverige. Under 1990-talet fick det problemorienterade arbetssättet även fäste i Sverige i och med att närpolisreformen genomfördes. Tanken med problemorienterat polisarbete är att polisen tillsammans med organisationer, myndigheter och andra i samhället ska arbeta för att förebygga och förhindra brott och andra ordningstörningar genom att tänka mer långsiktigt än vad man hade gjort tidigare. I denna rapport har intervjuer genomförts med poliser på två olika myndigheter i Sverige för att se om kunskap om arbetssättet finns i teorin och i vilken utsträckning det tillämpas i praktiken.

Interorganisatoriska informationssystem (IOS) är en teknik som finns att tillgå organisationer vilket gör det möjligt för dessa att på ett relativt enkelt sätt kommunicera direkt med deras affärspartner och utbyta data som är till nytta i deras affärsrelation. IOS minskar kostnaden för utbyte av information och ökar organisationernas informationstillgänglighet. Vi kommer i denna studie undersöka vilka specifika problem de olika organisationerna upplever vid drift av IOS. Vi vill även uppmärksamma varför organisationer upplever dessa problem, samt även visa på förebyggande åtgärder. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra organisationer.

Uppsatsen syftade till att redogöra för de möjliga faktorer som samverkat till att minska antalet adoptioner mellan Chile och Sverige åren 1973-2005. Antagandet som låg till grund för detta var att ökad välfärdsnivå i Chile inverkat på den adoptionsverksamhet som pågick under dessa år. Uppsatsen syftade också till att beskriva hur internationell adoptionsverksamhet i ett svenskt sammanhang organiseras på myndighetsnivå och med utgångspunkt ur olika ideella verksamheter, samt att knyta studien till socialt arbete. Studien utgick från en sociologisk och tvärvetenskaplig ansats. Vägledande begrepp var bland annat organisationer, etnicitet och identitet.

Det må inte finnas någon enhetlig definition av vad som är terrorism eller vem som är terrorist, men klart är att attacker riktade mot samhället och dess invånare (vare sig de tar livet av oskyldiga människor eller inte) genererar i trygghetshöjande åtgärder.Att studera realism i förhållandet stat mot icke stat, hör inte till vanligheterna men i den här studien påvisas att det faktiskt är möjligt och intressant att göra detta. Enligt realism svarar en stat olika mycket på ett hot eller attentat beroende på kraftfullheten eller följderna där ett attentat med stora följder som den i Norge skulle föra med sig betydligt fler förändringar i säkerhetsarbetet på Norska myndigheter än den i Stockholm skulle göra på Svenska myndigheter. Undersökningens resultat visar att Norge gjort fler och mer djupgående förändringar på deras policies och säkerhetsåtgärder än vad Sverige gjort..

Informationssäkerhet är ett område som börjar sättas alltmer i fokus hos företag och organisationer. Problemet idag handlar mycket om att de administrativa lösningarna för att skydda viktig information inte får samma uppmärksamhet som de tekniska. En viktig del i den administrativa säkerheten kring information är informationssäkerhetspolicyn och dess riktlinjer. För att personalen inom ett företag eller en organisation ska kunna skydda den information de arbetar med behöver de få utbildning i informationssäkerhet och de behöver få en policy och riktlinjer att följa i det dagliga arbetet. Policyn och riktlinjerna bör ha en viss struktur och ett visst innehåll för att uppmuntra till god efterlevnad.

Antalet företag, organisationer och instanser vars IT-system utsätts för attacker ökar. Något som märks trots att det försöker mörkläggas inom många organisationer. Myndigheter som Polis och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt IT-personal inom de flesta företag är alla överens om att detta är ett växande problem som måste ses över. Konsekvenser av läckage av känsliga uppgifter kan vara förödande för ett företag, myndighet eller ett helt samha?lle.

Denna studie undersöker hur statliga myndigheter är som hyresgäster på den svenska lokalhyresmarknaden. I studien analyseras myndigheternas hyreskontraktslängder samt den faktiska hyresperioden för respektive lokal. Därutöver utreds hur respektive myndighet hanterar sin lokalförsörjning både organisatoriskt och strategiskt. För att få en tillförlitlig perception om dagens situation har såväl historisk utveckling samt rådande trender och framtidsutsikter i den statliga lokalförsörjningen beaktats.Tidigare forskning kring myndigheters lokalhyrestider är begränsad, således är förhoppningen att denna studie ska bringa klarhet i detta. Vidare ämnar studiens syfte till att klargöra statliga myndigheters strategi gällande lokalförsörjning.Studien bygger på en kvalitativ del vilken innefattar intervjuer med fem statliga myndigheter.

Det finns i nuläget väldigt lite forskning inom IT-säkerhet i ideella organisationer, trots att dessa organisationer är en viktig del av samhället och brister i deras IT-säkerhet kan leda till minskat förtroende från allmänheten. Studien har försökt klargöra attityder till IT-säkerhet hos medarbetarna i de ideella organisationer som har medverkat i undersökningen. Tidigare forskning i vinstdrivande organisationer visar att kunskap, attityder och beteenden hör ihop och påverkar varandra, och dessutom att dessa tre faktorer är mycket viktiga för IT-säkerheten i en organisation. För att förstå hur attityderna ser ut i ideella organisationer var det därför nödvändigt att ta reda på även kunskap och beteende hos medarbetarna. Studien kom fram till att attityderna var goda men att ledningens och medarbetarnas kunskaper om IT-säkerhet, och även deras beteenden, var bristfälliga i flera aspekter.

Jag har under ett år arbetat som Pro Kurator på en av Lunds 13 nationer. Mitt jobb gick ut på att sköta kontakten med de drygt 50 utskottscheferna och ansvara för beställningar och leveranser. Nationens högste ansvarige är kuratorn. Denna personen har hand om kontakt med myndigheter och universitet och är nationens ansikte utåt. Kuratorn sköter många administrativa uppgifter som t.ex stipendiefonder och registerhantering.

På bakgrunn av EUs biodrivstoffdirektiv kommer norske myndigheter til å fremme et krav om at en viss andel av oljeselskapenes omsetning kommer fra biodrivstoff. Oljeselskapene står nå fremfor en stor forandring med å måtte tilpasse seg et kommende krav fra norske myndigheter. Et krav innebærer at oljeselskapene må utarbeide strategier som tar hensyn til begrensninger gitt av myndighetene. I lys av kravet må oljeselskapene utforme strategier som muliggjør kortsiktig avkastning fra salg av biodrivstoff. Samtidig må de tenke på hva som kan bli fremtidens drivstoff og skape lønnsomhet på lang sikt.