Mykotoxiner är sekundära metaboliter från mögelsvampar som ger toxiska effekter hos djur och människa. Mögelsvampar kan infektera spannmål både på fält och under lagring och kan då producera Mykotoxiner vilket innebär att dessa toxiner kan förekomma i fodret till kor. Syftet med den här litteraturstudien är att utreda riskerna med några av de vanligaste Mykotoxinerna i spannmål när dessa förekommer i foder till mjölkkor. Fokus har lagts på aflatoxiner, deoxynivalenol (DON) och zearalenon. Litteraturstudien tar upp deras metabolism, hälsopåverkan samt om de förs över i mjölken och även kan utgöra en risk för oss som konsumenter. Trots att idisslare har högre tolerans mot Mykotoxiner än enkelmagade djur så kan även mjölkkors hälsa påverkas.

Mögel förekommer ofta i delar av ensilage som exponerats för syre. Många mögelarter är ofarliga men vissa kan bilda Mykotoxiner som har negativa effekter på flera djurarter. Mjölkkor anses vara mer motståndskraftiga mot Mykotoxiner än andra djur eftersom mikrofloran i våmmen har förmågan att bryta ned vissa av dessa. Det finns ändå bevis för att vissa toxiner har negativ effekt även på mjölkkor. En del Mykotoxiner kan också utsöndras med mjölken och därmed utgöra en fara för konsumenterna. I den här uppsatsen utreds vilka effekter roquefortine C, mykofenolsyra, patulin, deoxynivalenol, zearalenon och aflatoxin har på mjölkkor och om de utsöndras med mjölken. Mykotoxinernas verkningsmekanismer är mycket komplexa och studierna är för få för att dra några slutsatser om effekterna eller i vilka koncentrationer effekterna uppstår. I fallbeskrivningar om förgiftningar av roqueforine C, patulin och deoxynivalenol beskrivs mycket allvarliga symptom och till och med dödsfall hos mjölkkor.

Vissa Fusarium-arter är växtpatogener som orsakar stora skador hos grödor runt om i världen. De påverkar grödor kvantitativt då de kan sänka skördemängden, men är kanske mest kända för förmågan att ändra grödans kvalitativa egenskaper då de kan producera Mykotoxiner. Mykotoxiner är sekundära metaboliter som kan påverka människors och djurs hälsa negativt. Syftet med arbetet är att sammanställa litteratur som tar upp Fusarium och Mykotoxiner. Arbetet är främst inriktat mot vårsäd i framför allt Norden.

SammanfattningMykotoxiner är sekundära metaboliter som kan bildas av vissa mögelsvampar. Idisslare har generellt ett högre skydd mot Mykotoxiner än vad enkelmagade djur har då våmmens mikroorganismer kan fungera som ett extra skydd mot mykotoxikos. Trichotecenerna deoxynivalenol och T-2 toxin bryts ner till de-epoxymetaboliter i våmmen genom att dess toxiska epoxyring spjälkas bort. Deoxynivalenol metaboliseras helt eller delvis av våmmens mikroorganismer, medan T-2 toxinets nedbrytningskapacitet inte är lika hög. Aflatoxin B1 har en låg nedbrytbarhet, och inga metaboliter har kunnat detekteras i våmmen.

AbstractMycotoxins are secondary metabolites produced by filamentous fungi. Moulds producing mycotoxins grow on various crops that are used as horse feeds. Since the treatments of mycotoxin poisoned horses are limited it is important to prevent production of mycotoxins in feed. The major mycotoxin producing moulds in horse feeds are Fusarium spp., Penicillium spp. and Aspergillus spp.

Detta examensarbete innehåller dels en fördjupad sammanställning av den kunskap som finns vad gäller odling, produktion, mykologiska risker och kontroll av torkade fikon, dels resultaten från en kartläggning av mögel och Mykotoxiner i 17 fikonprov som inhandlades från butiker i Stockholm-Uppsalaregionen under oktober till december 2009. Examensarbetet genomfördes som en del av en större mykologisk kartläggning av torkad frukt på Livsmedelsverket. Anledningen till att torkade fikon ansågs angeläget att undersöka var att mycket höga halter av aflatoxiner och ochratoxin A påvisats i enskilda fikon i olika studier samt att ett stort antal partier av torkade fikon varje år avvisats vid europeiska gränskontroller på grund av överskridande halter av aflatoxiner. De 17 fikonproven analyserades dels mykologiskt med morfologiska metoder för att undersöka om fikonen innehöll viktiga mykotoxinbildande arter, dels med semi-kvalitativa snabbkit för att undersöka om fikonen innehåll aflatoxiner och ochratoxin A. Den mykologiska kartläggningen visade att fikon på den svenska marknaden kan innehålla mögelgifter, vilket kan innebära en hälsorisk för svenska konsumenter.

Fotosensibilitet delas in i tre grupper där typ I (primär fotosensibilitet) och typ III (sekundär/hepatisk fotosensibilitet) till stor del beror av toxiner som växtätare får i sig oralt via födan. Typ II är en ärftlig form och diskuteras därför ej i denna uppsats.Sjukdomen ger dermatit (hudinflammation) på opigmenterad och tunnbehårad hud samt ett fotofobiskt beteende hos djuren. Den sekundära fotosensibiliteten skiljer sig genom att de drabbade djuren får leverskador vilket kan leda till dödsfall. Både kliniskt och subkliniskt drabbade djur får nedsatt produktivitet vilket leder till stora ekonomiska förluster.Fotosensibilitet är en vidt spridd åkomma då det finns många olika fototoxiska växter samt Mykotoxiner runt om i hela världen. Det är dock svårt att uppskatta risker av olika beten då halterna av toxiner och förekomsten av svampväxt kan variera beroende på många variabler.

AbstractMycotoxins are secondary metabolites produced by filamentous fungi. Moulds producing mycotoxins grow on various crops that are used as horse feeds. Since the treatments of mycotoxin poisoned horses are limited it is important to prevent production of mycotoxins in feed. The major mycotoxin producing moulds in horse feeds are Fusarium spp., Penicillium spp. and Aspergillus spp.

En god hygienisk kvalité och ett bra näringsvärde i sitt foder är en viktig del i produktionen och för lönsamheten. Majsensilage blir allt vanligare i svenska foderstater och något som är relativt nytt i Sverige är Corn Cob Mix, förkortas CCM-majs. En god kvalité kan uppnås genom rätt skördetidpunkt, sortval och motverka värmegång i ensilaget genom rätt val av tillsatsmedel. Syftet med denna rapport var att jämföra den hygieniska kvalitén av CCM-majs, kärnmajs och majsensilage i synnerhet och öka kunskapen om CCM-majs i allmänhet. Ambitionen är att få ökad användning av CCM-majs och förbättra konkurrenskraften hos gris, mjölk- och nötköttsproducenter i Sverige. Under försöket samlades prover från majsensilage och CCM-majs in för analyser från både Sverige och Danmark.