I denna uppsats har vi fördjupat oss i begreppet otillbörlig förmån gällande Mutbrott. Uppsatsen riktar sig till både juridiskt kunniga och oskolade personer, eftersom vi har kommit till slutsatsen att en otillbörlig förmån juridiskt sett skiljer sig från hur begreppet används i folkmun. Med den här uppsatsen vill vi ge, såväl personer med som utan juridiska kunskaper, både en djupare förståelse för begreppet otillbörlig förmån men även konkret vägledning gällande hur en person bör handla i vissa situationer.För att kunna fastställa vad som utgör en otillbörlig förmån har vi analyserat och förklarat vilka omständigheter som domstolarna beaktar vid en bedömning. Vår utgångspunkt var att med hjälp av rättsfall, doktrin och juridiskt erkända riktlinjer försöka finna gränsdragningen mellan en tillbörlig- och en otillbörlig förmån.Vi har även förklarat hur mutlagstiftningen har förändrats från dess tillkomst på medeltiden fram till dagens (2012 års) lagstiftning. Vi har även tagit upp den förändring av mutlagstiftningen som skedde 2012, varför denna förändring har skett och vad den innebär.Genom detta arbete har vi nått en slutsats i frågan om att dagens Mutbrottslagstiftning är för generellt utformad och därmed gör den svårtolkad.

I denna uppsats analyseras innebörden av brottsbalkens korruptionsbestämmelser 20 kap. 2 § om Mutbrott, dvs. att för tjänsteutövningen ta emot, låta åt sig utlova eller begära muta eller annan otillbörlig belöning, och 17 kap. 7 § om bestickning, dvs. att till arbets- eller uppdragstagare lämna, utlova eller erbjuda muta eller annan otillbörlig belöning.

Dagens svenska korruptionsbrottslagstiftning står nu i begrepp att förändras efter tryck från såväl nationellt som internationellt håll efter att stommen i lagstiftningen har sett i princip likadan ut under de senaste fyrtiofem åren. Under åren som gått har kritiken mot den befintliga lagstiftningen vuxit, vilket kulminerade i att regeringen tillsatte en utredning som 2010 kunde överlämna betänkandet Mutbrott. Enligt direktivet skulle utredningen se över hur lagen kunde moderniseras samt ta fram ett förslag till en kod för näringslivets självreglering. Efter att det sedvanliga remissförfarandet genomförts kunde propositionen 2011/12:79 - En reformerad Mutbrottslagstiftning antas av riksdagen och den kommer att träda ikraft den 1 juli 2012. Propositionen innehåller ett flertal reformer där bl.a.

Kolonisationen har format ma?nga la?nder, men i vilken utstra?ckning? Detta a?r ett aktuellt a?mne eftersom kolonialism fortfarande finns idag. I den ha?r uppsatsen underso?ks da?rfo?r kolonisationens pa?verkan pa? ekonomisk utveckling. Med hja?lp av tva?rsnittsdata och OLS-regressioner visar resultatet att brittiska kolonier i va?rlden, relativt franska kolonier, i genomsnitt haft ho?gre BNP per capita a?r 2000 och att detta tycks bero pa? skillnader i humankapital, demokrati och institutioner.

Under det gångna året uppmärksammades ett antal skandaler inom näringslivet. De händelser man kan dra sig till minnes är medias massiva kritik mot de bonusavtal som ABB:s och nu senast Skandias ledningar tillskansat sig. Försvarsledningen som kritiserades efter det att man brutit mot gällande representationsregler och Systembolagets att butikschefer anklagades för Mutbrott. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka förutsättningar som krävs för att ekonomijournalistiken ska kunna utföra en kritisk granskning av näringslivet och den offentliga sektorn. Vi skapade en modell med följande innehåll: Journalisten, Arbetsmiljö, Sanktionssystem, Juridiska klimatet och Pressen som politiskt maktmedel.

Ekonomisk brottslighet (ekobrott) leder till stora skador, dels kapitalmässigt men även för förtroendet av det ekonomiska systemet. Ekobrotten innefattar en mängd brott. Gemensamt för dessa är att de är vinningsbrott i näringsverksamhet. De brott som bildar kärnstrukturen i ekobrottsligheten är skattebrott, bokföringsbrott, brott mot borgenärer, insiderbrott samt brott mot aktiebolagslagen. Ett stort antal andra brott förekommer i kombination med ?vanliga? ekobrott tex Mutbrott, brott mot miljöbalken och bedrägeribrott.

En förmån uppfattas vara muta i en situation men inte i en annan. Det är ofta svårt att själv avgöra om det är frågan om muta eller inte. Brottsbalkens lagbestämmelser gällande bestickning och Mutbrott är inte precisa utan har stor tolkningsvidd. Uppsatsens syfte var att undersöka hur muta uppfattas enligt rättspraxis mot folklig moral. Vi har använt rättsdogmatisk metod samt sociologisk metod för vår undersökning, som genomfördes med hjälp av enkäter.

The purpose of this essay is to examine and compare the news covering of Swedens three biggest cities (the metropolitan areas) and their surrounding areas with the covering of the rest of the country (the provincial areas) in two daily national newspapers, Aftonbladet and Dagens Nyheter. The aim has been to answer the following questions:- What amount of the news coverage in Aftonbladet and Dagens Nyheter concern the metropolitan areas compared to the provincial areas, and how do these two newspapers differ in the news covering of these areas?- Is there a difference in the news articles size and content, depending on weather they concern the metropolitan or the provincial areas?- How has the balance between news concerning metropolitan and provincial areas changed over the recent 20 years?The theories used in this study are News values, the media commercialization and Popular Journalism, and The Agenda Setting Theory. The method that has been used is a Quantitative Content Analysis.Despite the essays hypothesis, that the news coverage in the two newspapers would be dominated by material from the metropolitan areas, the result showed that a majority of the examined articles concern the provincial areas. It also showed that Aftonbladet has a bigger percentage of provincial news than Dagens Nyheter.

   Officially, Sweden has a very low level of corruption and in 2008 topped Transparency International?s list in terms of the perception of a lack of corruption. However, on closer examination it would appear that the Swedish public sector is not as clean as the Transparency International list suggests. What appears to be relatively common and quite widely accepted in Sweden, especially in local government, are conflict of interest situations in which public officials use their position to obtain advantages for themselves, their friends and their colleagues, in particular with respect to public procurement. According to the Swedish constitution, the public administration shall be governed by the principles on legality and objectivity. Grave violations of these principles are deemed illegal and contrary to the penal code provisions relating to bribery, public misconduct and breach of confidentiality.

Den 1 januari 1999 kom det ut en ny lag som ålägger externa revisorer i svenska aktiebolag en anmälningsskyldighet vid misstanke om brott. Lagen regleras i ABL Kap 9 §§ 42-44. Lagen ska fungera som brottsförebyggande åtgärd vid bekämpning av ekonomiska brott.Syftet med denna uppsats är att beskriva hur revisorn ser på anmälningsplikten och undersöka om lagen fungerar i praktiken. Vi har intervjuat personal på Skatteverket, Skattebrottsenheten om deras åsikter om anmälningsplikten. Metoden som vi använt är den hermeneutiska metoden som innebär att vi skrivit ned våra egna upplevelser och erfarenheter för att kunna analysera och tolka dem.

Den 1 januari 1999 kom det ut en ny lag som ålägger externa revisorer i svenska aktiebolag en anmälningsskyldighet vid misstanke om brott. Lagen regleras i ABL Kap 9 §§ 42-44. Lagen ska fungera som brottsförebyggande åtgärd vid bekämpning av ekonomiska brott.Syftet med denna uppsats är att beskriva hur revisorn ser på anmälningsplikten och undersöka om lagen fungerar i praktiken. Vi har intervjuat personal på Skatteverket, Skattebrottsenheten om deras åsikter om anmälningsplikten. Metoden som vi använt är den hermeneutiska metoden som innebär att vi skrivit ned våra egna upplevelser och erfarenheter för att kunna analysera och tolka dem.