Den här uppsatsen grundas på intervjuer med nio olika Muslimer som praktiserar olika i frågan om matregler. Uppsatsens syfte är öka att förståelsen för de skillnader som finns vad gäller hur Muslimer förhåller sig till sin religions matregler. Fokus har legat på alkohol- och grisförbudet.Resultatet har analyserats utifrån Anthony Giddens socialisationsteori samt diskuterats i förhållande till tidigare islamforskares förklaringar till dessa förbud. Resultatet visar att informanterna förhåller sig olika till alkohol och grisförbudet och att det framförallt beror på huruvida de har socialiserats in i att inte äta eller dricka de livsmedel, som uppsatsen behandlar, under sin barndom..

Studien handlar om hur islam och Muslimer har framställts i svensk dags- och kvällspress ledarsidor under perioden 2004-01-01 och 2007-01-01. I undersökningen ingår tidningarna, DN, SvD, Expressen, Aftonbladet, GT samt KvP som tillsammans bidrar med 179 ledarsidor. Till denna undersökning har det dels använts en kvantitativ textanalys och dels Faircloughs kritisk diskursanalys där även flertalet av våra teorier ingår. Teorierna utgörs av Runnymede Trusts öppna och slutna attityder, kolonialismen och postkolonialismen, stereotypisering samt hegemoni och common sense. I den kvantitativa innehållsanalysen presenteras dessa tidningars inställning i siffror, som redogörs via olika diagram samt en tabell.

Muslimer framställs ofta på ett onyanserat sätt i västerländska media. Islam och Muslimer framställs både som ett hot mot och samtidigt som underlägsna västvärlden och västerlänningar. Jag har i min uppsats fokuserat på nyhetsmediernas framställning av muslimska kvinnor, som en del av den totala bild av Muslimer som nyhetsmedia skapar. Syftet med uppsatsen är att undersöka diskursen kring muslimska kvinnor i svenska dagstidningar mellan 1999 - 2003. Jag har analyserat 108 artiklar med utgångspunkt i kritisk diskursanalys och postkolonial teori.

Under senare år har en allt mer spänd och infekterad relation uppstått mellan det svenska majoritetssamhället och den muslimska minoritetsbefolkningen i landet. Omfattande studier definierar fenomenet som islamofobiska strömningar, i Sverige och övriga Västvärlden. Studiens syfte är att få förklaringar till ungdomars inställning till Muslimer och islam. Aspekterna socioekonomiska, sociala och könsrelaterade bakgrundsfaktorer anses enligt tidigare forskning påverka ungas intoleransgrad mot minoriteter, och ingår således i undersökningen. Som metod används individuella intervjuer där respondenterna får förklara sina ställningstaganden.

I fo?ljande uppsats underso?ks det hindunationalistiska partiet Bharatiya Janata Party (BJP) och hur Muslimer beskrivs av partiet efter bomb- och skjutattackerna i Mumbai 2008, fram till 2012. Huvudmaterialet fo?r uppsatsen a?r publicerade tal fra?n partiets hemsida, vilka analyseras utifra?n en kritisk diskursanalys. I talen framga?r en specifik terror-diskurs da?r terrorism uteslutande sammankopplas med islamistiska grupper och organisationer.

I uppsatsen har jag undersökt hur Muslimer presenteras i tv-serien Andra Avenyn där strategin utgörs av en diskursanalys. Denna grundar sig på Edward Saids antaganden i verket Orientalism samt Magnus Bergs teori om hur orientalen framställs inom populärkulturen, vilket han presenterar i Hudud: en essä om populärorientalismens bruksvärde och världsbild. Jag diskuterar endast de aspekter av populärkulturen som berör film då mitt undersökningsmaterial är en tv-serie. Genom studien av Andra Avenyn presenteras ett förslag till en påbyggnad av Bergs teori om orientalen. I analysen diskuterar jag mig fram till hur Andra Avenyn liknar samt skiljer sig ifrån de populärorientalistiska filmer Berg analyserat..

Syftet med denna uppsats var att först redogöra för västvärldens allmänna syn på Muslimer och islam och därefter kontrastera den bilden med hur Muslimer själva väljer att bli porträtterade i den kanadensiska komediserien Little Mosque on the Prairie. Om Little Mosque on the Prairie är mer än bara en komediserie, hur verkar den då för att beskriva det muslimska samfundet och islam? Vilka generaliseringar och fördomar är den tänkt att bekämpa? Med den hermeneutiska metoden som forskningsverktyg tolkade jag de åtta avsnitten i seriens första säsong och kunde därmed identifiera sex olika teman som serieskaparna arbetar med för att nyansera omvärldens bild av Muslimer och islam. Slutsatsen blir att Little Mosque on the Prairie framställer islam och dess utövare som en fredlig religion, en mångfacetterad religion, en tolerant religion, en religion i ständig förändring, en alldaglig religion samt en annorlunda religion..

I detta arbete har jag besvarat frågan vad religionen islam säger ska ske efter döden. Döden har alltid varit ett ämne med stor fascination genom mänsklighetens historia. Vare sig man har en religiös livsåskådning eller humanistisk livsåskådning så har alla en uppfattning om vad som kan hända efter döden. Jag har intervjuat en shejk för att ta få svar på vad Muslimer har för tankar och tro om livet efter döden. För vissa Muslimer är det självklart att själen lever vidare och att man kommer till en plats som heter Barzakh som är det arabiska ordet för den plats man kommer till efter döden. Livet efter döden består av fem olika steg som många Muslimer tror att alla kommer att gå igenom.

Många undersökningar har behandlat hur islamundervisning går till i gymnasieskolan, bland annat Kjell Härenstams bok Skolboksislam. Ingen jag har kommit i kontakt med hittills har tagit upp frågan om hur lärare i religion tar upp religions- och kulturmöten, då i synnerhet krigen i Afghanistan och Irak. Mina frågeställningar är således följande:Hur har lärare i religion på gymnasiet tagit upp krigen i Afghanistan och Irak?Var har de hämtat sin information och hur har de bedömt den källkritiskt?.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur muslimska kvinnor upplever mediernas nyhetsrapportering, vilka konsekvenser de mediala beskrivningarna får och hur de påverkas av mediebilden. Uppsatsen fäster även fokus på vilka stereotyper av muslimska kvinnor och invandrare som medierna använder sig av. Materialet består av intervjuer med 13 muslimska kvinnor samt tidigare medieforskning. Slutsatser är att intervjupersonerna och medie- forskningen menar att nyhetsrapporteringen visar en fördomsfull bild av Muslimer där den muslimska kvinnan framställs som förtryckt och som ett offer. Samt att medierna ofta skriver om invandrare och Muslimer i samband med negativa nyheter.

Västerländska icke-Muslimer har sedan 2000-talets början fått en allt mer negativ attityd gentemot islam och Muslimer. På grund av faktorer som medias negativa förmedling av religionen genom upprepade associationer med terrorism har en förvanskad bild av islam som en politisk ideologi snarare än en religion och Muslimer som ett enhetligt folkslag spritt sig hos Europas icke-Muslimer. Muslimer kategoriseras som en massa där alla enskilda individer ska passa i samma lilla kostym, oavsett om den i verkligheten är för lång eller kort. Även i Sverige märks den allt mer påtagliga och inte sällan accepterade islamofobin, inte bara genom nyhetsmedias negativa förmedling av religionen och dess utövare utan även genom att islamfientliga partier som Sverigedemokraterna vinner allt större gehör hos så väl skolungdomar som hos den röstberättigade befolkningen. Den här uppsatsen har som syfte att ta reda på hur två lokala muslimska församlingar arbetar med att förmedla en mer positiv bild av islam och Muslimer till samhället.

En ökad muslimsk invandring till västvärlden har medfört växande behov av att förstå Muslimer och de sociala utmaningar de ställs inför. I denna forskningsöversikt sammanfattas och diskuteras 30 refereebedömda vetenskapliga studier som berör olika typer av socialt arbete med Muslimer genom tre olika områden; utbildning socialt arbete, frivilligt socialt arbete och professionellt socialt arbete. Resultaten i studien visar en genomgående kunskapslucka i de tre områdena där det framförallt framträder stor brist på kunskap om kultur och religion. Denna brist på kunskap leder i många fall vidare till rädsla och därmed ovilja att anpassa socialt arbete till Muslimers behov.  Slutligen presenteras områden med behov av framtida forskning..

Lärobokens framställning av islam och Muslimer är en uppsats som syftar till att ge ettdiakront perspektiv i utvecklingen av islam i läroböcker samt studera hur islam framställs isvenska läromedel. Författarna har utgått från fyra läroböcker som används i två olikagymnasieskolor i Halmstad. Böckerna kommer från olika förlag för att här försöka framställaom där finns en generell framställning av islam som används i olika förlag. Läroböckerna ärskrivna både före och efter 2001 för att se om det har skett en förändring i hur islam framställsefter 11 september, detta eftersom att synen på islam förändrades i media då World TradeCenter byggnaderna föll den 11 september, vilket kan ha kommit att påverka läroböckerna.Framställningen av islam ställs även här i kontrast till den judiska och kristna religionenspresentation. Denna undersökning har författarna gjort utifrån islamologen Jonas Otterbecksmodell..

Detta är ett arbete om hur det är att bo och leva i Sverige som muslim. De Muslimer som finns i Sverige idag har till största delen flytt från sina hemländer för att undvika krig, fattigdom och förföljelser. Alltfler Muslimer är nu även födda i Sverige och tillsammans med det mindre antal konvertiter som finns i Sverige skapar de nu en svensk islam. För att få insikt i hur det kan vara att leva som muslim i Sverige har jag läst litteratur som tar upp ämnet. Jag har kommit fram till att Muslimer stöter på en mängd olika problem i utövandet av sin religion men att dessa problem på vissa håll kan lösas genom ömsesidig respekt och genom kompromisser.

Syftet med denna undersökning är att genom en kritisk diskursanalys av utvalda tidningsartiklar, redogöra för framställningen av Islamiska Staten (IS) i Irak och Syrien. Det avses genomföras i identifiering och analysering av framträdande diskurser i textmaterialet. Undersökningens kritiska ambitioner ligger i ett synliggörande av medias maktposition i samhället med fokus på diskursen om Islam och Muslimer. Media tenderar att presentera en bild av IS och tillhörande diskurser utifrån ett västerländskt perspektiv, vilket ger upphov till ett skillnadskapande av ?vi och dom?.