Resultat från tidigare studier inom sexuella trakasserier hos sjuksköterskor och undersköterskor visar på emotionella konsekvenser som påverkar individen som blir utsatt och även organisationen denne verkar inom. Denna C-uppsats är en av de första kvalitativa studier, som inriktat sig på offrets känslomässiga upplevelser från och under trakasserier, som genomförts i Sverige. Denna studie utökar den tidigare förståelsen av vilka faktorer som påverkar upplevelsen i situationen och hur personerna hanterar känslor efter att ha blivit trakasserad. Syftet med denna studie var att undersöka levda erfarenheter, känslor och emotioner av sexuella trakasserier hos personer i lågstatusyrken inom vården i Sverige. Följande genomfördes intervjuer med sex personer vilka arbetade som undersköterska eller vårdbiträde i en kommun i norra Sverige.

Att alla barn i Sverige idag har rätt till utbildning kan låta som en självklarhet. Vi har kommit långt när det gäller att erbjuda utbildning till barn och ungdomar och genom skolplikten torde utbildningen tillkomma alla utan undantag. I denna studie granskas skollagstiftningen med avseende på hur väl den tillgodoser rätten till utbildning för alla. Mer specifikt undersöks gömda barns rättigheter och hur väl den svenska skollagstiftningen överensstämmer med de internationella åtaganden som Sverige har gällande allas rätt till utbildning. I dagsläget har gömda barn ingen lagstadgad rätt till utbildning, men skolorna har möjlighet att efter eget val erbjuda skolgång.

I Sverige finns det mellan 8000 och 10 000 barn som växer upp med föräldrar som är frihetsberövade. Det finns lite forskning om vad som händer med dessa barn när deras föräldrar är sitter i fängelse. Därför det är viktigt att utöka kunskap om hur dessa barn bemöts av Kriminalvården. Denna studie har för syfte att undersöka på vilket sätt barnperspektivet används inom Kriminalvården. Kvalitativa metoder har används under insamling av det empiriska underlaget, nämligen har semistrukturerade intervjuer genomförts med sex barnombud på anstalter i Sverige.

Barnarbete var ingen ny företeelse i och med den industriella revolutionen. Tidigare barnarbete hade bland annat skett i jordbruket och inom hantverksyrken. Utnyttjandet av minderårig arbetskraft kom dock att förändras, då tekniken kom att förbättras. Fabriker växte fram och kom att sysselsätta barnen. Tekniken skapade jobb åt minderåriga, men det var också tekniken som kom att undanröja de minderårigas arbetsmöjligheter.

Syftet med uppsatsen är att utreda huruvida tioårsregeln i 3 kapitlet 19 § inkomstskattelagen, i nuvarande samt tidigare lydelse, strider mot skatteavtal som Sverige har ingått med andra länder.Tioårsregeln omfattar fysiska personer som är begränsat skattskyldiga i Sverige. Regeln innebär att begränsat skattskyldiga personer är skattskyldiga för den kapitalvinst som uppstår vid avyttring av tillgångar under en tioårsperiod efter utflyttningen från Sverige. Syftet med regeln är att undvika skatteflykt. Tioårsregeln har genomgått en del förändringar sen den infördes på 1980-talet, då det upptäcktes att fysiska personer kunde kringgå regeln och undkomma beskattning. Den senaste ändringen tillkom år 2008 och regeln omfattar idag även utländska delägarrätter som förvärvats under tiden den skattskyldige varit bosatt i Sverige.För att kunna tillämpa tioårsregeln, utan komplikationer, krävs att det inte finns ett giltigt skattavtal som hindrar tillämpningen av regeln.

Syftet med studien är att studera eventuell gemenskap och ensamhet hos elever på två internatskolor i Sverige. Avsikten är också att analysera vilka roller som elever och personal intar som kan leda till gemenskap och ensamhet. Uppsatsen är en komparativ studie av två internatskolor. Den är även kvalitativ och bygger på 14 intervjuer gjorda med elever, husföräldrar, rektor och skolchef. Utifrån studien kan det konstateras att de intervjuade eleverna inte kände sig ensamma utan de ansåg att de levde i en god gemenskap.

Specialarbete, 15 hpSvenska som andraspråk, SIS 133VT 2012 Handledare: Håkan Jansson.

År 2002 utkom statsvetaren Staffan Anderssons avhandling Corruption in Sweden, i vilken han kartlägger korruptionen i Sverige och det officiella arbetet mot densamma. Sedan dess har en del ägt rum på den politiska och akademiska arenan inom området korruption, och denna uppsats utgör en komparativ uppföljning till Anderssons resultat.Vad gäller den officiella medvetenheten kring riskzoner för korruption har ingenting förändrats sedan 90-talet: det finns fortfarande ingen officiell svensk ståndpunkt i denna fråga. Det har heller inte skapat någon officiellt uttalad policy som reglerar arbetet mot korruption, däremot har det bildats en juridiskt operativ enhet (Riksenheten mot korruption, RMK), främst på initiativ från EU. Riksrevisionsverket (RRV) har även ombildats till den oberoende Riksrevisionen, vilket ger konstitutionellt skydd mot korruption.De legala förändringarna finns främst på det kommunala planet, men vi anser att det trots dessa förändringar fortfarande finns frågetecken kring den kommunala revisionens arbete, som kan anses politiskt och ekonomiskt beroende av kommunstyrelsen. Det finns fortfarande, vad vi erfarit, en hemmablindhet och en ?sömngångaraktig? inställning hos myndigheter och näringsliv gentemot korruption i Sverige..

Den 17 september 2006 röstade det svenska folket för ett maktskifte i riksdagen. Den nya regeringsmakten gick under namnet Allians för Sverige och bestod av partierna Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna. För skapandet av denna allians utarbetade partierna en tydlig gemensam politik och ett gemensamt valmanifest.Detta är en undersökning om vad dessa fyra partier har fått offra av sin egen politik till den gemensamma politikens fördel, samt om något eller några partier har fått åsidosätta större del politik än resterande partier. Den beroende variabeln är därmed graden av office-seeking. För undersökningen har partiernas valmanifest 2002 varit utgångspunkten.

Detta a?r en kvalitativ och kvantitativ studie som underso?ker hur kvinnliga och manliga makthavare framsta?lls i TV4:s och SVT:s morgonprogram Nyhetsmorgon och Gomorron Sverige. Vidare underso?ks om det a?r na?gra skillnader mellan den kommersiella kanalen respektive den public service-a?gda kanalen i bemo?tandet och framsta?llningen av makthavare i morgonprogrammen.De tva? morgonprogrammen Nyhetsmorgon och Gomorron Sverige underso?ktes genom totalt 28 klipp som sa?ndes i september och oktober 2012. Den kvantitativa studien har anva?nts fra?mst till ma?tbara fra?gor fo?r att underso?ka bland annat om tonen i intervjun a?r va?nskaplig, granskande eller neutral, om a?mnet i intervjun a?r ha?rt eller mjukt samt om samma tid la?ggs pa? profession och person na?r det ga?ller kvinnliga respektive manliga makthavare.

Uppsatsens syfte är att se hur nyanlända elever i två olika undervisningsformer upplever attmodersmålet påverkar andraspråksinlärningen. Det visade sig i resultatet att de nyanländaeleverna använder sina första- och andraspråk till ändamål som att prata med kompisar,syskon och släktingar. Samtliga informanter som bidragit till resultatet i uppsatsen har varit iSverige mellan ett och fyra år och benämns nyanlända. Materialet är inhämtat genom enenkätundersökning som är gjord på 28 informanter, dels på Språkintroduktion och dels iInternationell klass, båda i en större stad i Sverige. Resultaten visar att det finns en vissmedvetenhet hos informanterna om modersmålets påverkan på andraspråksinlärningen.

Priserna på åkermark har de senaste åren fallit kraftigt i Danmark, samma trend har dock inte gått att bevittna i Sverige. Prisfallet beror framförallt på att lönsamheten i lantbruket generellt har försämrats. Varför prisfallet är större i Danmark än i Sverige beror på de parametrar som skapar institutionella och kulturella skillnader mellan länderna samt klimat och bördighet. Syftet med studien är att skapa en förståelse för varför priset på dansk åkermark har sjunkit så mycket under den senaste perioden. Studien bygger främst på kvantitativ sekundärdata som hämtats från databasen, Farm Accountancy Data Network.

Uppsatsen handlar om aktiebolagsregleringen i Sverige och Ryssland med fokus på minoritetsskyddet för aktieägarna. Arbetet innehåller en allmän beskrivning av bolagsformer som finns i ryska bolagsrätten, historisk överblick i den svenska och ryska aktiebolagsrätten. De grundläggande frågeställningarna med uppsatsen är utformningen och jämförelse av minoritetsskyddsregler i Sverige och Ryssland och tillämpningssvårigheter och praxis som finns på området. Arbetet berör sådana allmänna skyddsmoment som aktiebolagets verksamhetsföremål, likhetsprincipen, vinstsyfte och generalklausulen. Vidare behandlas sådana specifika regler som jävsbestämmelser, lojalitetsplikten, insynsregler samt vinstutdelnings procedur.

Oljeprisets påverkan på svensk ekonomi är högaktuell och skapar rubriker i massmedia dagligen. Inte minst på aktiemarknaden iakttas oljepriset noggrant. Denna uppsats undersöker det dynamiska sambandet mellan oljepriset och aktiemarknaden i Sverige, vilket görs genom en VAR analys som baseras på månadsdata för åren 1990-2006. Vidare används impuls responser för att se hur de olika variablerna påverkas av en chock i oljepriset. De data som används i undersökningen är oljeprisindex, aktieprisindex, industriproduktionsindex och ränta.Resultaten som fås är i paritet med tidigare studier och visar att det inte går att finna några starkt signifikanta samband mellan oljeprisutvecklingen och aktiemarknaden i Sverige.

I dagens sekulariserade Sverige är det tvärvetenskapliga förhållningssättet till religionskunskapen inget som väcker anstöt. Att lära sig av andra religioner är en självklar och fullt accepterad infallsvinkel i undervisningen. Att religionsvetenskapen i skolan är tvärvetenskaplig är dock ett förhållningsätt som inte stämmer överens med hur religionsundervisningen ser ut i resten av världen. Hur anpassar sig de elever som kommer från länder där en konfessionell undervisning råder till den tvärvetenskapliga religionsundervisningen i Sverige? Syftet med denna uppsats är att lyfta fram och belysa dagens muslimska ungdomars upplevelser från den svenska skolan och dess religionsundervisning.