Bakgrund: Personer med muskuloskeletala och psykiska diagnoser står för 57 % av sjukskrivningarna i Västerås. Majoriteten av dessa är kvinnor. Det har blivit vanligare att man, vid rehabilitering, förutom personens fysiska funktion även beaktar psykiska aspekter, så som copingstrategier. Syfte: Att kartlägga de mest förekommande copingstrategierna hos personer som varit sjukskrivna mellan 3 och 6 månader och att undersöka eventuella skillnader i copingstrategier mellan män och kvinnor samt mellan personer med psykiska och muskuloskeletala besvär. Metod: En enkätbaserad deskriptiv tvärsnittsstudie genomfördes.

Ambulanspersonal (ambulanssjuksköterskor, specialistsjuksköterskor och ambulanssjukvårdare) förväntas klara av både fysiska och psykiska påfrestningar och samtidigt utföra en patientsäker vård. Framförallt de fysiska påfrestningarna kan skapa muskuloskeletala besvär hos ambulanspersonalen. Muskuloskeletala besvär kan leda till arbetsrelaterade förslitningsskador i nacke, skuldror, ländrygg och knän. Syftet med studien var att beskriva ambulanspersonalens upplevelse av regelbunden strukturerad fysisk aktivitet. Studien utfördes med kvalitativ design och en induktiv ansats där sex manliga deltagare intervjuades.

Många människor arbetar en stor del av sitt liv och det är därmed viktigt med en hållbar hälsa för var enskild individ genom alla deras yrkesverksamma år. Studier visar att både fysisk och psykisk hälsa är viktigt i arbetslivet. Byggindustrin är ett utsatt yrkesområde med stora hälsorisker. Det finns idag mycket forskat inom byggindustrin som helhet men inom yrket plattsättning finns det idag nästan ingen forskning. Syftet med föreliggande studie var att kartlägga muskuloskeletala besvär hos plattsättare och använda modellen för krav, kontroll och stöd i syfte att bedöma om det kan bidra till att förklara någon form av muskuloskeletala besvär.

Yrkeslärare ska vara kunniga i sitt hantverksyrke, de ska kunna förmedla kunskaper på ett pedagogiskt sätt och möta elever med olika förutsättningar och behov. Syftet med denna studie var att ta reda på om yrkeslärare upplever att de har kunskaper att bemöta elever med neuropsykiatriska diagnoser och hur påverkar skolans kunskapskrav bemötande av elever med neuropsykiatriska diagnoser. Fyra verksamma yrkeslärare inom gymnasieskolan djupintervjuades utifrån en kvalitativ ansats med inspiration av fenomenografin. Resultatet visar att yrkeslärarna upplever att de inte har den kunskap de skulle vilja ha kring neuropsykiatriska diagnoser för att bemötande ska bli bra..

Bakgrund: I Sverige utgör muskuloskeletala och psykosociala besvär idag de främsta orsakerna till långvarig sjukskrivning för såväl kvinnor som män. Ungefär varannan vuxen har smärta från rörelseorganen. Detta har även visat sig gälla för yrkeskategorin musiker/kompositörer, men utsattheten bland jazzmusiker är ännu obeforskad. Arbetet som musiker är förenat med en rad riskfaktorer för muskuloskeletala besvär. Syfte: Syftet med studien var att sammanställa en hälsoenkät och utifrån den kartlägga muskuloskeletala besvär, hypermobilitet, fysisk aktivitet och psykosociala faktorer hos jazzmusiker i en storbandsorkester.

PRMDs står för playing/performance-related musculoskeletal disorder och är ett begrepp som förekommer bland orkestermusiker. Det innebär smärta i muskler och leder som är relaterat till musicerande och påverkar musikers prestationsförmåga. Prevalensen varierar mellan tidigare studier och kunskapsläget för Sverige är bristfälligt. Syftet med studien var att undersöka prevalensen av muskuloskeletala besvär bland medlemmarna i en svensk symfoniorkester men även variationen mellan sittande och stående arbetsställning vid musicerande samt grad av fysisk aktivitet och sambandet mellan dessa faktorer och muskuloskeletala besvär. Som en del i en större tvärsnittsstudie genomfördes en enkätstudie bland medlemmar i en svensk symfoniorkester.

Studiens syfte var att undersöka hur förskollärare arbetar med barn som har diagnoser i förskolan, och hur förskollärare går tillväga för att hjälpa barnen, i relation till professionalism. Jag har också valt att undersöka stödet förskollärare får från andra professionella. Jag använde mig av kvalitativ metod och har intervjuat sju förskollärare för att få fram hur deras arbetssätt ser ut med barn som har diagnoser i förskolan samt hur förskollärare ser på sin roll i relation till professionalism. Resultatet visar förskollärares olika syn på diagnos, att de hjälper barn både på egen hand och med hjälp av andra professionella samt erfarenheter av samarbete med andra professionella. Förskollärare beskriver även sin professionella roll och ansvar utifrån barnperspektiv och relation till föräldrar.

The purpose of this study was to investigate whether cannabis use can affect cognitive functions. The method that was chosen to answer the purpose of the study was a general literature review. Article search occurred in the databases PsycINFO and PubMed. Nine articles were selected based on the study?s inclusion criteria.

Yrkeslärare ska vara kunniga i sitt hantverksyrke, de ska kunna förmedla kunskaper på ett pedagogiskt sätt och möta elever med olika förutsättningar och behov. Syftet med denna studie var att ta reda på om yrkeslärare upplever att de har kunskaper att bemöta elever med neuropsykiatriska diagnoser och hur påverkar skolans kunskapskrav bemötande av elever med neuropsykiatriska diagnoser. Fyra verksamma yrkeslärare inom gymnasieskolan djupintervjuades utifrån en kvalitativ ansats med inspiration av fenomenografin. Resultatet visar att yrkeslärarna upplever att de inte har den kunskap de skulle vilja ha kring neuropsykiatriska diagnoser för att bemötande ska bli bra..

För de människor som lider av muskuloskeletala smärttillstånd orsakar smärtan ofta aktivitetsbegränsningar. Syftet med studien var att beskriva vilka följder långvarig smärta har på människors aktiviteter i det dagliga livet. Vi har gjort en litteraturstudie med artikelsökning på databaserna Cinahl, Medline, Elin@Örebro och Amed. I resultatet framkommer det att följderna av långvarig smärta på aktiviteter i det dagliga livet är individuellt. Det finns många faktorer som styr vilka följder långvarig smärta har hos en individ.

Bakgrundsdelen avhandlar den ständigt pågående debatten om neuropsykiatriska diagnoser. Vi lyfter kritiska forskares åsikter om neuropsykiatriska diagnoser och konsekvenser av diagnostisering, likväl som förespråkande forskares syn på detsamma. Även diagnosens betydelse i skolan avhandlas. Syftet med studien var att skapa en bred bild av neuropsykiatriska diagnoser och vilka följder de får i praktiken, sett ur många olika perspektiv. Genom att sammanställa olika berörda aktörers bilder var syftet att sammanbinda deras erfarenheter med den funktion/betydelse som diagnosen för med sig.

Denna studie utgår från Judith Butlers genusteori om hur kön görs samt Michel Foucaults teorier om samhällsnormer och makt i förhållande till särskiljandemekanismer och vansinnesdefinitioner. Studien fokuserar på psykiatriska diagnoser ur ett genusperspektiv. Fokus har lagts på diagnoserna Aspergers syndrom och borderline personlighetsstörning då tidigare forskning visat att könsfördelningen inom dessa psykiatriska diagnoser är väldigt ojämn. Syftet med studien är att undersöka genusstrukturers påverkan på psykiatrisk diagnostisering utifrån DSM-IV. Utifrån syftet har följande frågeställningar utformats: Går det att benämna diagnoskriterier som könsneutrala då diagnostisering i hög grad handlar om andra människors (vars egna erfarenheter och värderingar färgar neutraliteten) bedömningar? Hur kommer det sig att könsfördelningen är så ojämn inom diagnoser som Aspergers syndrom och borderline personlighetsstörning? En enkätundersökning har utförts bland verksamma psykologer inom Östersunds kommun.

  Syfte: Syftet med uppsatsen var att kartlägga metoder som beskrivits i vetenskaplig litteratur om behandling vid ätstörningsproblematik hos barn/ungdomar med diagnoser inom autismspektrum, med särskilt fokus på arbetsterapeutens roll.Metod: Systematisk litteraturstudie. Litteratur söktes i databaserna Amed, Cinahl, Medline, PsychInfo samt PubMed. Ett flertal kombinationer av sökord användes. Sammanlagt valdes tio artiklar ut till resultatet efter granskning och värdering.Resultat: Vi har funnit att ett flertal behandlingsmetoder används i olika kombinationer för att utforma interventioner som adresserar olika aspekter inom problemområdet. I huvudsak kan metoderna för behandling av ätstörningsproblematik hos barn/ungdomar med diagnoser inom autismspektrum indelas i sensoriska och beteendemässiga metoder.Slutsats: Slutsatsen av vårt resultat är att det finns många olika tänkbara metoder som kan användas i olika kombinationer i interventioner för behandling av barn/ungdomar med diagnoser inom autismspektrum med ätstörningsproblematik.

Syftet med examensarbetet är att undersöka pedagogernas uppfattning om förekomsten av diagnoser i förskolan och vad pedagoger har för syn om att barn i förskoleåldern har diagnoser, våra forskningsfrågor blev därför följande, vilka diagnoser är vanliga i förskolan? Vilka uppfattningar har pedagogerna på att barn i tidig ålder får en diagnos? Hur arbetar pedagogerna med barn i behov av stöd och hur fungerar samarberbetet med föräldrar till barn i behov av stöd? Metodisk ansats har varit kvalitativ och data har hämtats genom kvalitativa intervjuer med tio pedagoger i två olika kommuner. Det vi fått fram är bland annat att alla våra informanter någon gång under sin karriär stött på barn i behov av stöd. Vi har även fått en inblick i hur de bemöter dessa barn. För pedagogernas skull är en diagnos inte viktig, men den behövs för att sätta in de resurser som är viktiga i verksamheten för att barnet ska kunna utvecklas på bästa möjliga sätt..

Musiker är i stor omfattning drabbade av spelrelaterade muskuloskeletala besvär (PRMD). Bland musikerna är stråkmusiker, däribland violinister och violaster, särskilt drabbade. Violinister och violasters rörelser under musicerande involverar bland annat asymmetrisk hållning och höga krav på precision i rörelserna. Det är väl känt att smärta kan påverka och förändra rörelsekontrollen. Ökade kunskaper om rörelsemönster vid musicerande och eventuella avvikelser vid smärttillstånd kan ha betydelse för prevention och rehabilitering av PRMD.