Denna studie syftar till att ur ett pedagogiskt perspektiv se hur svenska Polisens lärande i specifika situationer ser ut, där konflikthantering får statuera exempel. För ökad förståelse och en tydligare bild av myndigheten presenteras inledningsvis tidigare forskning inom området samt ett avsnitt som redogör för polisutbildningen i stort. De teorier som används innefattar aspekter som socialiseringsprocesser, en ledsagande diskurs samt den hermeneutiska spiralen. Studien är gjord med kvalitativ ansats där sex semistrukturerade intervjuer genomförts. Urvalet av informanter har gjorts utifrån deras befattningar inom poliskåren.

Foder utgör grunden för att säkerställa djurens välmående och hälsa och för att de ska kunna prestera vad vi som djurägare förväntar oss av våra djur oavsett om de är produktionsdjur (till exempel hästar) eller sällskapsdjur. Foderlagstiftningen är ett viktigt område och i detta arbete ligger fokus på EU:s nya märkningsförordning som trädde i kraft i september 2010 (Förordning (EG) 767/2009). Denna förordning jämförs med tidigare regelverk och de förändringar som förordningen innebär lyfts fram. En del i märkningsförordningen berör hälsopåståenden, vilket inte är tillåtet enligt regelverket. Detta arbete innefattar därför en egen studie där en inventering av eventuella hälsopåståenden på ett urval av foderförpackningar tillgängliga på marknaden genomfördes.

Bakgrund: Litteraturen om symtom på sikt efter strömgenomgång vid lågspänning är mycket sparsam. Uppföljning av strömgenomgång sker ej rutinmässigt.Syfte: Undersökning av vilka symtom, besvär eller skador som uppkom på sikt efter strömgenomgång vid lågspänning (.

SammanfattningFörhållandena vid arbete i skördare är inte bra. Arbetspassen är ofta långa och föraren sitter ner hela tiden då maskinen används. Möjligheterna att ändra arbetsställnig är små. Människokroppen är skapt för att vara i rörelse, inte stilla. Långa perioder av stillasittande har en negativ inverkan på hälsan och kan i värsta fall leda till en förtidig död.

Fång är ett ökande problem i hästpopulationen och ett samband mellan fetma, insulinresistens och en förhöjd risk för fång har setts i ett flertal studier. Fältdiagnostiken för påvisande av insulinresistens är idag mycket begränsad och de metoder som framför allt används, mätning av fasteinsulin- och fasteglukoskoncentrationer via blodprov, har visat sig ha låg tillförlitlighet och reproducerbarhet. Behovet av en enkel och pålitlig fältdiagnostisk metod för utvärdering av insulinkänslighet hos hästar är därför stort. Studien syftade till att utvärdera ett oralt glukostoleranstest (OGT) som alternativ till dagens fältdiagnostiska metoder för detektion av insulinresistens hos häst. Genom att diagnosticera insulinresistenta hästar, samt de hästar som befinner sig i riskzonen för att utveckla insulinresistens, kan förebyggande åtgärder vidtas och en uppföljning av dessa åtgärder göras med hjälp av OGT, vilket kan leda till att hästarna på så sätt fortsättningsvis kan hållas friska. 14 kliniskt friska varmblodiga travare användes i försöket. Samtliga hästar genomgick, förutom det orala glukostoleranstestet, en euglykemisk hyperinsulinemisk clamp (EHC) för kvantifiering av deras insulinkänslighet. I det orala glukostoleranstestet gavs försökshästarna glukossirap oralt i en dos på 0,2 ml/kg kroppsvikt och deras insulin- och glukossvar följdes därefter under tre timmar med provtagning varje halvtimme.

Arbete med vibrerande handhållna verktyg leder ofta till övergående besvär och på sikt även till bestående skador på blodkärl, nerver, Muskler och leder. Det finns således god anledning att försöka minimera vibrationers skadeverkningar på den arbetande befolkningen. Vårt främsta vapen idag utgörs av så tidig upptäckt av dessa skador som möjligt för att därigenom kunna sätta in åtgärder som minskar eller eliminerar fortsatt exponering för vibrationer.I föreliggande undersökning var syftet att studera möjligheten till detta med hjälp av tre olika metoder; ett frågeformulär om cirkulatoriska och neurologiska symptom, Kvantitativ Sensorisk Testning (KST) samt en läkarundersökning. Syftet var också att studera hur vibrationernas frekvens inverkar på skaderisken.Två grupper studerades. Den ena bestod av verkstadsarbetare som hanterar lågfre-kvent vibrerande verktyg och den andra bestod av tandvårdspersonal som hanterar verktyg som vibrerar med mycket hög frekvens.Undersdökningen genomfördes som en tvärsnittsstudie på ett bekvämlighetsurval där de i studien ingående personerna fick fylla i frågeformuläret och sedan genomgå mätning av perceptionströsklar för vibrationssinnet och temperatursinnet (begränsad KST) samt en läkarundersökning.Resultaten visade att tandvårdsgruppen hade mindre besvär av vibrationer än verk-stadsarbetarna trots att det omvända kunde förväntas då verkstadsarbetarna hade lägre medelålder och färre år av exponering i yrket.

Piloter i försvarsmakten har en väldigt unik arbetsmiljö med särskilda påfrestningar från bland annat höga G-krafter och snabba tryckförändringar. I dagsläget utför svenska stridspiloter i princip samma slags fysiska tester som all Försvarsmaktspersonal. De årliga fysiska testerna för svenska stridspiloter är uppdelade i två olika tester; ett konditionstest och ett multitest i styrka. Validiteten för dessa tester kan dock ifrågasättas. De ger endast en grov bild över en persons allmänna fysiska status och har, enligt min åsikt, egentligen inte direkt någonting att göra med huruvida piloten skall kunna klara av att utföra sin tjänst.

En hård konkurrens bland dagens produktionsföretag på en global marknad ställer kravpå dessa att vara effektiva i sina processer för att överleva. Särskilt små företag, sominte har ett stort företags ekonomiska Muskler och möjlighet att investera i nyutrustning, måste vara innovativa och kunna utnyttja befintliga resurser maximalt.Overall Equipment Effectiveness (OEE) är ett nyckeltal som mäter ett företagsutrustningseffektivitet. Genom att använda OEE kan ett företag uppmärksamma var detfinns förluster i produktionsprocesserna och därefter åtgärda dessa.Den här rapporten ämnar reda ut i vilken utsträckning små verkstadsföretag i Sverigeanvänder OEE idag. Teorin pekar på att stora effektivitetsförbättringar är möjligagenom användning av OEE i stora företag, dock finns endast lite litteratur sombeskriver användningen av OEE i mindre företag. Syftet med rapporten är därför att tareda på vilken potential det finns för små företag att använda sig av nyckeltalet OEE samt att identifiera specifika framgångsfaktorer för dessa.Genom intervjuer med små verkstadsföretag och konsulter väl insatta i OEE, harproblem och framgångsfaktorer identifierats.

Vid utformning av eldrivna rullstolar är förutsättningarna för ett gott sittande essentiella. Rullstolsanvändare har inte alltid själva möjlighet att ändra sin egen ställning. Dessutom sitter en stor andel av användarna i sin stol större delen av sin vakna tid. Vid statiska eller dåliga sittställningar kan användaren drabbas av värk, muskelförsvagningar, krum rygg, trycksår, förslitningsskador samt övriga belastningsskador. Grundförutsättningen för ett gott sittande är att hålla ryggraden i dess neutralläge eftersom detta ger lägst sträckning och belastning på Muskler, leder, kotor och ligament.

Låneförbudets vara eller ickevara, är en fråga som diskuterats sedan reglerna om förbjudna lån trädde i kraft på 70-talet. Från början föreslog aktiebolagsutredningen ett låneförbud motiverat av borgenärernas skyddsintresse, aktieägaren skulle inte kunna urholka bolagets bundna egna kapital. Senare i lagstiftningsprocessen uppmärksammades dock att aktieägare och bolagets ledning ofta lånade pengar från bolaget för att undkomma dubbelbeskattningens andra led. Risken för skatteflykt kom att bli den bakomliggande faktor som gjorde förbudet strikt med få möjligheter till undantag och dispens. Ett förbjudet lån till någon närstående är således alltid olagligt oavsett låntagarens solvens eller bolagets ekonomiska Muskler.