Parallellt med populärmusikens förändring med avseende på hur den låter (jämför exempelvis The Beatles på 1960-talet med Avicii på 2010-talet), så har även utbudet av verktyg för att skapa den expanderat. Kanske är det förstnämnda ? hur det låter ? ett resultat av den andra ? hur den görs ? men oavsett vilket så är dessa förändringar ett faktum. Vad som inte verkar ha förändrats dock är de yrkestitlar som använts och används. Med intervjuer och observationer av vad yrkesverksamma musikproducenter gör året 2013 är syftet att utveckla beskrivningar av musikproducentroller som kan användas i Musikproduktionsutbildning.

Detta examensprojekt innehåller olika frågeställningar gällande hur några av Sveriges främsta hårdrocksproducenter arbetar. Eftersom hårdrock är Sveriges andra största musikgenre när man talar om den svenska musikexporten idag 1, måste det finnas något unikt med de producenter som arbetar med denna genre i Sverige, bortsett från att vi har bra artister, musiker och låtskrivare här. Är det samarbetet mellan artist och producent som gör att en skiva låter bra, eller kanske är det den nya digitala teknikens förtjänst att det går bra för svensk hårdrock? Detta är några av de frågor som kommer att behandlas i projektet.Projektet kommer även att innehålla intervjuer med olika hårdrocksproducenter i Sverige och deras syn på de frågeställningar projektet inkluderar, vilket vidare resulterar i en analys av intervjuerna och producenternas sound. Dessa analyser kommer att vara kopplade till en framställning av viktiga saker man bör ta i beaktande vid Musikproduktion av hårdrock.

Bojan Tomicic: Musiken och tekniken. En översikt över teknikens inflytande inom populärmusiken. - Uppsala universitet: Institutionen för musikvetenskap. C- uppsats (60 p). Tekniken har alltid varit av största vikt för musiken. De stora tekniska uppfinningarna har påverkat både Musikproduktion och musiklyssnande.

Bakgrund: Musikindustrin har upplevt omvälvande förändringar det senaste decenniet, där skivbolagen har tappat 50 % av sin försäljning sedan år 2000. Minskningen beror till stor del på det teknologiska paradigmskifte som skett i och med digitaliseringens intåg i musikindustrin, ett intåg som förändrat marknadsvillkoren för berörda parter.Syfte: Syftet är att förstå hur marknadsledande företag påverkas och handlar under teknologiska paradigmskiften, med utgångspunkt från skivbolagsindustrin. Vidare ämnar vi undersöka vad skivbolagen har haft för roll inom musikindustrin och hur den ser ut i dag efter digitaliseringens intåg.Metod: Uppsatsen är baserad på fyra intervjuer samt en e-postkorrenspondens med personer som har upplevt industrins utveckling de senaste åren. Som komplement till intervjuerna används sekundärdata.Resultat: Skivbolagen upplevde svårigheter i och med det teknologiska paradigmskifte som digitaliseringen stod för. Skivbolagen har efter ett defensivt beteende där de motverkat förändringen börjat arbeta för att skapa affärsmodeller som är applicerbara på den digitala marknaden.

Idag är det svårt att bortse från alla de förändringar som skett kring Musikproduktion i allmänhet och skivproduktion i synnerhet. Den klassiska rollindelningen som funnits kring själva inspelningsprocessen förmodas då också vara i förändring. Med detta som utgångspunkt och med en verklig skivinspelning som grundstomme kretsar denna rapport.Syftet är att studera personer och roller vid en inspelning och formuleras i rapportens frågeställning som lyder: Hur förändras de kreativa rollerna vid en skivinspelning under inspelningsprocessen samt hur visar sig rollerna i diskussioner och beslut kring det kreativa arbetet?Rapporten är uppdelad i en inledande litteraturstudie kring verksamheter och dess roller vid en skivinspelning. Genomförandet beskriver den enkät samt de observationer som genomfördes före, under, och efter inspelningen med utgångspunkt i litteraturstudierna.

Mitt examensarbete var att göra musik till Romateaterns uppsättning av Shakespeares komedi Trettondagsafton, sommaren 2011. Detta är den skriftliga delen av mitt examensprojekt. Jag börjar med en kort inledning om bakgrunden till projektet samt skriver kort om ordet musik som begrepp, musikens roll i vårt samhälle och hur vi tar till oss musik när den presenteras i samband med andra konstformer som t.ex. teater. Jag sammanfattar sedan kompositions och repetitionsperioden i kronologisk ordning fram till en vecka efter premiären av pjäsen; alltså från det första mötet med regissören till tiden innan premiären då jag bodde på Gotland och jobbade intensivt.

Fem låtar från Richard Pages skiva Peculiar Life har analyserats med syfte att ta reda på vad det är som ger dem dess sound. Analyserna har gjorts genom läsning av bookleten till skivan, informationssökning på internet, genom att titta på videodagbok från inspelning av skivan och genom att lyssna på låtarna. Analyserna har delats upp i kategorierna skriven information, video, utrustning och låtanalyser. Analyserna har visat att alla led i produktionen har stor betydelse för slutresultatet. Informationen som samlats in har använts till att återskapa soundet genom att komponera, arrangera, producera, spela in och mixa fem egna låtar baserat på analyserna.

Denna reflekterande text innehåller teorier och arbetsmetoder jag använt mig av för att kunna skriva en ironisk sångtext, att samarbeta med en extern musikkompositör och att göra en animerad musikvideo.Texten beskriver bakgrunden och mina mål samt förklarar begrepp och teorier som använts under arbetet. Teoridelen behandlar retorik (Hägg, 1998) (Hägg, 2002) och ironi (Booth, 1974) (Gustafsson, 2001), kontra- och synkroniseringspunkter (Chion, 1994) (Cook, 1981) och slutligen olika symbolers och ideograms betydelser (Liungman, 1974).Vidare presenteras problem som uppstått under arbetets gång och hur jag har valt att lösa dessa. Det ges även kortare beskrivningar av hur arbetsprocessen sett ut för att skriva en ironisk sångtext, att få en musikkompositör att förstå min vision utan att jag har kunskaper inom Musikproduktion eller dess terminologi, och hur jag gått tillväga under modellering, animering och postproduktion.Texten avslutas med en diskussion där jag reflekterar över hur arbetet fungerat under projektets gång och vilka funderingar jag har över det slutliga resultatet. Slutsatsen är att ironi skapas med hjälp av att författaren lämnar ledtrådar i texten, känslan av konflikt kan skapas med hjälp av disharmoni och krockar mellan bildriktningar och att förberedelser och kommunikation är en av nycklarna till att delge utomstående en vision..

Title: To make a living by library music; Opportunities and prerequisites. The purpose of this essay is to investigate how a music producer or composer can achieve placement of his or her music in commercials, TV-shows, computer games, and other media. What is required to make a living by composing and producing music today? This is a qualitative study made by interviewing six persons, who all in some way work with this kind of music. The result shows that in order to reach out and place the music, an active net working, a deep knowledge in music production, in a wide range of music genres, is crucial.

I mitt examensarbete har jag valt att försöka undersöka i vilken utsträckning det i en hemmastudio är möjligt att återskapa ett sound från en professionell inspelningsstudio. Denna fråga är intressant för mig då jag fastnade för hur en produktion lät i ljudbilden. Dels instrumentuppsättningen och deras rytmisering men främst soundet på helheten i mixen. Det kändes luftigt, stort och brett i lyssningsspektrat trots att det inte var så mycket instrument. Jag har alltid velat utveckla min förmåga att skapa och producera musik men har inte tillgång till så mycket kvalitativ utrustning.

Projektet och examinationen är uppdelad i två delar. En reflekterande del och en produktion. Den reflekterande delen handlar om att vi ska få svar på de frågor vi ställde oss innan projektets start. Dessa frågor (se projektplanen) ska vi nu ha ett svar på samt att vi nu ska kritiskt granska vår process samt arbete. Vi måste också kunna svara på frågan om vi uppnådde de mål som vi satte upp i starten av projektet.

Projektet och examinationen är uppdelad i två delar. En reflekterande del och en produktion. Den reflekterande delen handlar om att vi ska få svar på de frågor vi ställde oss innan projektets start. Dessa frågor (se projektplanen) ska vi nu ha ett svar på samt att vi nu ska kritiskt granska vår process samt arbete. Vi måste också kunna svara på frågan om vi uppnådde de mål som vi satte upp i starten av projektet.