Syftet med det här examensarbetet är att göra en kvalitativ studie av arbetet som Musikproducent med avseende på genusskillnader och genom det få en djupare inblick i kvinnliga Musikproducenters arbetssituation. Jag undersöker vilka svårigheter som uppstår på grund av att man är kvinna, men även vilka möjligheter som ges. Finns några betydelsefulla skillnader mellan manliga och kvinnliga Musikproducenter som gör att arbetet blir svårare för kvinnor? Metoden för undersökningen är intervjuer med fyra kvinnliga och fyra manliga Musikproducenter. Slutsatsen av undersökningen är de kvinnor och män jag intervjuade hade en liknande syn på sitt arbete, men att det uppkommer vissa svårigheter för kvinnor på grund av att de så pass underrepresenterade bland Musikproducenter..

Denna uppsats syftar till att redogöra för hur producentens roll i musikproduktioner har utvecklats i förhållande till ny teknik. Förhoppningsvis kan denna kunskap leda till en bättre förståelse om yrkets utveckling och hjälpa (aspirerande) producenter att utveckla och anpassa sitt kunskapsområde därefter. En undersökning i form av intervjuer med två producenter/ tekniker har genomförts för att besvara vad som enligt dem är producentens roll i musikproduktioner och hur teknikens utveckling har påverkat dem i sina roller. Uppsatsens teoretiska ramverk är inspirerad av det sociokulturella perspektivet som visar på hur vi lär oss av den sociala och kulturella omgivning vi lever i. Resultaten visar att producentens roll blir alltmer multifunktionell och att vara Musikproducent idag kan innebära att man sköter om allt från teknik till komposition, för att bara nämna några ansvarsområden.

I vårt examensarbete vill vi få en djupare insikt i en Musikproducents arbetsprocess vid produktionen av ett musikalbum. Vi antog uppdraget att spela in, producera och mixa en barnproduktion innehållande tretton låtar, vilket är vårt Case. Under arbetets gång har vi även gjort en fallstudie i form av en djupintervju med en etablerad Musikproducent. Resultatet blev en fullängdsproduktion som släpps under sommaren 2008..

Fonogrambranschen har aldrig mått sämre än idag, i alla fall inte under de senaste 17 åren och några av dessa faktorer som bidragit till nedgången finns presenterade i den här rapporten. Det vi kan se klart och tydligt är en koppling mellan den sjunkande fonogramförsäljningen och konsumentens ökande intresse för filmköp. Allt för låg kvalité på artister och album har lett till fonogrambranschens nedgång och den låga kvaliteten på fonogram gör att konsumenten tappar intresse för produkten och väljer att köpa en alternativ produkt..

Major changes have occurred in the music industry the last twenty years which can betraced to various reasons like technological and economical problems. Meanwhile, theSwedish songwriters have had incredible success on the international music scene when itcome sto songs with commercial impact. Their success has been very present in the lastfew years and during the writing of this essay, we see no evidence that they shoulddecrease.The purpose of this paper is to analyze and clarify the factors behind the internationalsuccess of Swedish-produced music has had in recent years. We will also show theimportance of the success that characterized the 90?s and how it affects Swedishsongwriters success today. .

Detta är en kvalitativ undersökning om hörselskador hos Musikproducenter. Syftet är att beskriva hur individer som är beroende av sin hörsel, och är medvetna om sin nedsättning, utför sitt arbete. Fem yrkesverksamma Musikproducenter med hörselskador har intervjuats om hur de upplever sin hörselskada och hur de hanterar den under arbete. Studiens resultat visar att olika frekvensrelaterade problem är de största hindren, men att upplevelsen är väldigt individuell. Stress och buller var också två viktiga faktorer.

Vårt examensarbete går ut på att utforska processen kring att producera en artist och sedan presentera denne för skivbolag. Till grund för detta arbete ligger vår förra studie, ?Hur ser Musikproducentens roll ut inom svensk populärmusik? och resultatet av den studien har vi i detta arbete omsatt i praktiken. Vi har nu arbetat med ett case, vilket bestod i att producera en sångerska och sammanföra hennes låtar till en homogen produktion för att slutligen presentera denna för två svenska majorskivbolag. Vid presentationen förde vi en diskussion med respektive A & R angående både vår presentation och artistpresentationer i allmänhet.

Denna studies syfte är att finna sätt att producera musikinspelningar som passar lyssnare med cochleaimplantat. Frågeställningen är: Vilka perceptuella egenskaper hos cochleaimplantat bör man som Musikproducent tänka på för att kunna anpassa musikinspelningar för människor med CI?För att finna de perceptuella egenskaper som cochleaimplantat, CI, har vid musiklyssning gjordes en litteraturstudie av det som skrivits kopplat till musiklyssning med CI.Resultaten visar att inspelningarna bör mixas i mono och att melodierna i musiken bör innehålla toner med stora intervall. Grundtonen i komplexa toner bör höras, och övertonerna bör kontrolleras, så att övertonsserierna inte blir alltför långa och går för högt i frekvensspektrumet. Det dynamiska omfånget i inspelningen bör inte vara alltför stort, och frekvensomfånget bör hålla sig runt 200-5000 Hz.

I detta examensarbete har jag skrivit, spelat in och producerat tva? la?tar a?t gruppen Hey Mary, arrangerat tio la?tar skrivna av Andrew Lloyd Webber a?t Stockholms Estetiska Gymnasium samt programmerat en prototyp pa? en iPhone-app, som i framtiden kan anva?ndas som ett nytt sa?tt fo?r artister att na? ut till fans pa? men som i dagsla?get a?r en portfolio fo?r mig som la?tskrivare och producent.Syftet med den ha?r skrivna rapporten a?r att o?vergripande beskriva det konstna?rliga projektet och att analysera huruvida relationen mellan producent och artist/besta?llare samt klimatet i studion pa?verkar slutresultatet samt att reflektera o?ver hur mycket man som komposito?r och Musikproducent kan kompromissa med sin konstna?rliga integritet i fo?rha?llande till besta?llarens/artistens o?nskema?l/krav, till mina egna tekniska och materiella fo?rutsa?ttningar och begra?nsningar samt till givna tidsaspekter..

Denna uppsats syftar till att redogöra för hur Musikproducenter betraktar och hanterar det utbud av musikproduktionsrelaterad programvara som finns tillgängligt idag, samt att öka kunskapen om hur detta utbud kan inverka på musikalisk produktivitet. Föremål för den undersökning jag gjort är fem studenter på Medieproduktionsprogrammet vid Högskolan Dalarna. Undersökningen har genomförts i form av strukturerade kvalitativa intervjuer. Med utgång från denna empiri har en verbal analys gjorts av resultaten. Från resultatet kan utläsas att mängden tillgänglig programvara, och dess inneboende möjligheter, har gjort ramarna för vad man kan och inte kan göra i sitt musikproducerande diffusa.

Förr i tiden producerades musik med analog hårdvara och datorer användes inte i någon vidare utsträckning. På 80-talet introducerades datorer och nu produceras nästan all musikmed hjälp av datorer. Denna uppsats belyser om, och i så fall hur, införandet av datorer i musikproduktion har påverkat Musikproducenter i deras arbete i vardagen. Vi har intervjuat ett antal Musikproducenter för att se hur deras användande av datorer i sina arbetsuppgifter har förändrat, förbättrat och försämrat deras arbete. Undersökningenhar genomförts med avstamp i ett sonderingssamtal med en Musikproducent på en musikstudio i Malmö för att sedan mynna ut i semistrukturerade intervjuer med fem Musikproducenter.

Parallellt med populärmusikens förändring med avseende på hur den låter (jämför exempelvis The Beatles på 1960-talet med Avicii på 2010-talet), så har även utbudet av verktyg för att skapa den expanderat. Kanske är det förstnämnda ? hur det låter ? ett resultat av den andra ? hur den görs ? men oavsett vilket så är dessa förändringar ett faktum. Vad som inte verkar ha förändrats dock är de yrkestitlar som använts och används. Med intervjuer och observationer av vad yrkesverksamma Musikproducenter gör året 2013 är syftet att utveckla beskrivningar av Musikproducentroller som kan användas i musikproduktionsutbildning.

Pitch Correction - is it a must? An interview inquiry about opinions concerning pitch correction in music making today. This work intends to find out what music producers, singers and those with a great interest in music really think about the use of pitch correction programs, both in the studio and live. The thoughts concerning this came when I began to work with these programs in a studio, mostly for vocal use. I realized that the thoughts and opinions about the use of pitch correction varies a lot.