Den hĂ€r essĂ€n handlar om den fria leken i förskolan och pedagogens roll i relation till leken. Jag argumenterar för att pedagogens roll inte Ă€r att stĂ„ utanför leken. Det handlar om att vara delaktig i barnens lek utan att styra eller ta över den. EssĂ€n har sin utgĂ„ngspunkt i tvĂ„ olika berĂ€ttelser dĂ€r jag som pedagog möter leken ur tvĂ„ olika perspektiv, först som deltagare och senare som observatör. Jag reflekterar kring berĂ€ttelsen och min roll som pedagog med hjĂ€lp av pedagogisk forskning om lek (Knutsdotter Olofsson), fantasi (Vygotskij) och om pedagogens betydelse för barnets utveckling i förskolan (Öhman).En problematik pĂ„ förskolan Ă€r de mĂ„nga, oftast onödiga avbrotten vi pedagoger orsakar i barnens lekar och jag funderar i essĂ€n över hur man kan minska dessa avbrott.

Syfte och frÄgestÀllningar:Syftet med uppsatsen Àr att undersöka varför Internet tar över den traditionella resebyrÄn. Följande frÄgestÀllningar anvÀnds:? Finns det nÄgon framtid för den klassiska resebyrÄn dÀr det endast sÀljs resor i butik?? Finns det möjlighet att konkurrera med företag som sÀljer via Internet?? Vad Àr för- och nackdelarna mellan de bÄda?Metod och material:Denna studie Àr bÄde en kvalitativ och en kvantitativ ansats. Intervjuer har gjorts med chefer pÄ resebyrÄer samt en enkÀtundersökning har gjorts för att fÄ en djupare förstÄelse och för att kunna förstÄ och besvara vÄra frÄgestÀllningarHuvudresultat:Den traditionella resebyrÄns roll har förÀndrats sedan Internet-boomen som kom i början av 2000-talet. Deras roll Àr inte lÀngre att endast sÀlja resor utan numera betraktas de Àven som konsulter för oss kunder.

I lÀroplanen för förskolan (2010) framhÄlls att förskolan ska möta alla barn i sin utveckling samt att verksamheten ska anpassas efter barns olika behov. UtifrÄn detta tankesÀtt syftar studien till att öka kunskapen om hur förskollÀrare tacklar sin uppgift att arbeta inkluderande nÀr barngrupperna tenderar att bli större. I en inkluderande verksamhet ska alla individer delta i en helhet, dÀr olikheter accepteras och ses som vÀrdefulla. För att ta del av förskollÀrares uppfattningar om verksamhetens vardag, valdes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Informanterna Àr förskollÀrare som har arbetat som förskollÀrare i minst femton Är.

I denna uppsats behandlas elevers syn pÄ Àmnet religionskunskap samt hur vÀl förankrade begreppen demokrati, jÀmstÀlldhet, miljö, fred och tolerans Àr hos dessa elever. Metoden för undersökningen var kvalitativ. Intervjuer med tio elever genomfördes. UtifrÄn denna empiri samt litteraturstudier förs sedan en diskussion om religionskunskapsÀmnets roll i ett framgÄngsrikt vÀrdegrundsarbete. Undersökningen visar att elevernas attityd till Àmnet var kluven.

Detta examensarbete Àr avslutningen pÄ civilingenjörsutbildningen pÄ MÀlardalens högskola. I arbetet anvÀnds de kunskaper som förvÀrvats under utbildningen genom att utveckla en produkt Ät företaget Idesta i Eskilstuna. Uppgiften var att utveckla ett lock av typen roll-top lock till Idestas bordsvÀrmare. BordsvÀrmaren anvÀnds till att varmhÄlla mat pÄ bland annat restauranger och locket behövs för att skydda maten frÄn omgivningen och hÄlla maten frÀsch.  MÄlet var att göra en attraktiv och funktionell design och se till att locket gÄr att producera i Eskilstuna. Om det fanns tid skulle Àven gÄngjÀrnen till de befintliga locken göras mer estetiskt tilltalande och enklare att montera. En definition av roll-top lock gjordes och den blev: ett rundat lock som fÀlls eller skjuts undan.

Mitt syfte med uppsatsen Àr att, diskutera trÀskulpturens roll i en medeltida kyrka respektive i en kyrka byggd pÄ 1990-talet. Fokus ligger pÄ skulpturernas nutida roll inom Svenska kyrkan. FrÄgestÀllningarna som jag arbetar efter handlar om vilken relevans/roll som de medeltida skulpturerna har i Hyssna gamla kyrka idag. Arbetet tar ocksÄ upp frÄgan om hur skulpturerna i de bÄda kyrkorna kan tolkas ur en religiös och konstnÀrlig synvinkel. Avslutningsvis behandlar jag frÄgan hur skulpturerna i Lundby nya kyrka har utformats för att passa dagens besökare.Mina metoder för uppsatsen har varit litteraturstudier och enkÀtfrÄgor som skickats ut till personal till de respektive kyrkorna och till konstnÀren, Lars ?Huck? Hultgren.

Syftet med examensarbetet var att ta reda pÄ vilken roll sprÄkutvecklande aktiviteter spelar för förskolepersonal i tvÄ enskilda fall. Vi har genomfört en kvalitativ studie pÄ tvÄ förskolor dÀr vi undersökte vilken förstÄelse av och syn pÄ barns verbala sprÄkutveckling tvÄ utvalda pedagoger har. PÄ vardera förskolan genomförde vi en intervju och en observation med en pedagog. Resultaten visar att pedagogerna har kunskaper om barns tidiga sprÄkutveckling och att de anser att sprÄket mÄste komma tidigt i ett barns liv. En slutsats som kan dras Àr att pedagogerna medvetet arbetar med sprÄkutveckling i förskolan och att pedagogens utbildning kan ha inverkan pÄ synen pÄ barns sprÄkutveckling..

Jag har velat ta reda pÄ hur det Àr att arbeta med det naturvetenskapliga Àmnet vÀder med ÄttaÄringar. Mina utgÄngspunkter har varit teorier om lÀrande, experimentets roll för lÀrande och lÀrarens roll för lÀrandet. Den tematiska arbetsformen har bildat ramen för undersökning om hur barn lÀr om vÀder. Jag har intervjuat eleverna i smÄgrupper och det har kommit fram intressanta reflektioner frÄn eleverna. Eleverna har uttryckt att de har lÀrt sig nya saker om vÀder. De har ocksÄ uttryckt att gamla förestÀllningar har förÀndrats.

Detta Àr en uppsats som handlar om musik i förskolan. Hur ser pedagogers planering och genomförande av sÄngsamlingar ut? I litteraturgenomgÄngen behandlas pedagogens roll, musikens roll, musikens pÄverkan, barnet och musiken, kreativitet och vad lÀroplanen sÀger. Det som undersöks med hjÀlp av intervjuer och observationer Àr om pedagoger har planering, mÄl och syfte med det de gör, samt hur genomförandet ser ut. Resultatet visar att pedagogerna har planeringar för sÄngsamlingarna i olika grad.

Syftet med arbetet var att undersöka studiehandlednings roll i elevers sprÄk- och kunskapsutveckling. Arbetet ger en överblick över vad som stÄr i skolans kursplaner samt aktuella forskningsteorier kring Àmnet. Med hjÀlp av utvÀrderingsblanketter, enkÀter och in-tervjuer har jag undersökt studiehandlednings roll i skolan samt elevers och lÀrares instÀllning till det. MÄlgruppen i undersökningen var nyanlÀnda elever och elever med utlÀndsk bakgrund som har varit i Sverige mer Àn tvÄ Är, samt elever som Àr födda i Sverige. Eleverna Àr frÄn grundskolan, högstadiet och gymnasiet.

Bakgrund. Barn och ungdomar drabbade av depressionssyndrom befinner sig i en riskzon att i vuxen Älder fÄ kroniska psykiska sjukdomar, som framöver kan leda till sociala problem. Depression karakteriseras av nedstÀmdhet, men hos de yngre kan den Àven visa sig i form av irritation och kroppslig smÀrta. Vid behandling anvÀnds psykofarmaka och terapier. Syftet: Att beskriva sjuksköterskans roll i arbete med barn och ungdomar i skolÄldern med depression.

Rwanda och Darfur karaktÀriseras som tvÄ av de mest fruktansvÀrda etniska krig i modern tid. Etnicitetens roll uppfattas spela en mycket viktig roll samt vara den grundlÀggande orsaksförklaringen till konflikterna. Detta anser vi dock vara en förenklande och missvisande bild som bör ifrÄgasÀttas. Enligt det socialkonstruktivistiska synsÀttet skapas etnicitet i relation till nÄgon annan samt Àr i stÀndig förÀndring och utveckling. SÄvÀl Rwanda som Darfur Àr starkt prÀglade av tidigare kolonialmakters vÀlde, vilket bidragit till en polariserande effekt av de olika etniska tillhörigheterna.

Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva och analysera diskurser kring lÀrande i grundsÀrskolan. Materialet Àr Ätta examensarbeten frÄn tvÄ högskolor/universitet i Sverige frÄn speciallÀrarutbildningen med inriktning utvecklingsstörning, 2014. Teori: UtgÄngspunkten inom diskursanalysen Àr att verkligheten inte kan nÄs utanför diskurserna och dÀrför Àr det just diskursen som analyseras. Genom att upptÀcka hur verkligheten skapas i texterna kan man fÄ syn pÄ vilka förutsÀttningar som möjliggör uttalanden om lÀrandet. Att anvÀnda diskursanalysen som metod samtidigt som jag accepterar sprÄkets roll som skapare av representationer av verkligheten, Àr studiens teoretiska utgÄngspunkt.

Denna uppsats behandlar efterfrÄgan pÄ att köra bil inom LuleÄ tÀtort och vilka faktorer som bestÀmmer den. Syftet har varit att försöka förklara vilka dessa Àr och med hjÀlp av en resvaneundersökning, som gjordes pÄ uppdrag av LuleÄ kommun, har olika efterfrÄgefunktioner tagits fram. Dessa funktioner har skattats och genom statistiska test har vi pÄvisat vilka faktorer som har betydelse för efterfrÄgan. Det har visat sig att befolkningen i LuleÄ inte Àr sÀrskilt priskÀnsliga och att de inte gÀrna byter frÄn bil till buss trots deras positiva instÀllning till lokaltrafiken..

Syftet med denna studie var att belysa hur pedagoger i förskolan uppfattar den nya lÀroplanen, och konsekvenserna för verksamheten, med en avgrÀnsning till kvalitet och dokumentation. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ intervju, med 4 förskollÀrare frÄn 3 olika förskolor. Resultatet visar hur pedagogerna uppfattat dokumentation som ett kvalitetshöjande redskap och att den nya revideringen av lÀroplanen för förskolan för med sig att de behöver tÀnka om sitt sÀtt att arbeta, samt att de behöver fÄ mer kompetensutveckling. I studien framkommer det att pedagogerna anser att dokumentation Àr nödvÀndigt, men att de Àn inte Àr sÀkra pÄ rÀtt sÀtt att genomföra det. Det gÄr Àven att skönja förÀndringar i pedagogernas tankar, som en konsekvens av lÀroplanens nya formuleringar..