Syfte: Att studera specialpedagogens yrkesroll i olika skolor. Arbetar specialpedagogen utifrÄn de mÄl som stÄr i examensförordningen samt finns likheter/skillnader i det specialpedagogiska uppdraget i olika skolor inom samma kommun. VÄra frÄgestÀllningar vi utgÄr ifrÄn Àr: ? Vad kÀnnetecknar specialpedagogerna i den aktuella kommunen?? Hur ser det specialpedagogiska uppdraget ut i samtliga skolor i en kommun?? Vilka likheter/skillnader finns det i specialpedagogens uppdrag inom sammakommun?? Vad beror likheterna/skillnaderna i specialpedagogiska uppdraget pÄ?? Hur skulle uppdraget kunna utvecklas utifrÄn examensförordningen i den aktuella kommunen?Teori: Den teoretiska utgÄngspunkten för studien Àr specialpedagogens roll ur ett professionaliseringsteoretiskt perspektiv, systemteoretiskt perspektiv.Metod: Studien Àr bÄde kvalitativ och kvantitativ och för att inhÀmta information har en onlineenkÀt anvÀnds. EnkÀten har skickats till alla specialpedagoger i en mellanstor kommun i södra Sverige.

Socialstyrelsen beskriver att kunskapsbaserad hÀlso- och sjukvÄrd innebÀr att vÄrden skall bygga pÄ vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta den individuella patientens behov pÄ bÀsta möjliga sÀtt. Forskning visar dock att 11?52 % av de ambulansuppdrag som utförs saknar behov av traditionell ambulanssjukvÄrd. DÀrför Àr det en utmaning att tidigt i vÄrdkedjan bedöma patienters behov av vÄrd, för att möjliggöra att patienter omhÀndertas pÄ optimal vÄrdenhet. Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga patienter som erhÄllit bedömningskategorin vÄrd-pÄ-plats samt beskriva vad som Àr kÀnnetecknande för vÄrdbehovet och ambulanssjuksköterskans bedömning dÄ patienter vÄrdats pÄ plats.

Bakgrunden till arbetet finns i skolreformens intentioner med förskoleklassen. En skolreform som sedan införandet 1998 föreskriver att förskolans pedagogik och skolans didaktiska inriktning ska mötas i förskoleklassen. Syftet med denna studie var att undersöka om tesen om en skolifierad förskoleklass stÀmmer samt ta del av förskollÀrarnas tankegÄngar kring deras förskoleverksamhet i tvÄ förskoleklasser. För att uppnÄ syftet formulerade vi en frÄgestÀllning som skulle ge oss svar pÄ om den skollika undervisningen eller förskolepedagogiken dominerade i verksamheterna vi tittade pÄ och vi gav förskollÀrarna möjlighet att ge sin syn pÄ verksamheten i ett samtal respektive intervju. Resultatet visar att i ena klassen Àr den skollika undervisningen framtrÀdande medan det i den andra Àr förskolepedagogiken som dominerar.

Vi har i denna studie undersökt om den grÀvande journalistiken har större möjligheter Àn journalistik i allmÀnhet att fullfölja det journalistiska uppdraget. För att kunna svara pÄ den frÄgan har vi först, genom teori, tittat pÄ skillnaderna mellan den vardagliga journalistikens ideal och hur den fungerar i praktiken. Glappet visade sig vara vÀldigt stort. Med teorin som grund har vi genom den kvalitativa ansatsen analyserat tre inslag frÄn det grÀvande tv-programmet ?Uppdrag granskning?.

Val av Àmne till studien föll pÄ att det i tidigare kurser under utbildningen har nÀmnts mycket att en förskollÀrares uppdrag Àr att möta alla barn, detta Àr ett Àmne som vi funnit intresse i. Syftet med studien Àr att förskollÀrares uppfattningar ska fÄ presenteras samt deras funderingar kring hur de vill arbeta med detta uppdrag. Det Àr en kvalitativ studie som Àr genomförd med frÄgeformulÀr via e-post. Undersökningen visar pÄ förskollÀrares uppfattningar och hur de arbetar med uppdraget att möta alla barn. Studien Àr inspirerad av den fenomenografiska ansatsen och belyser dÀrmed hur förskollÀrare uppfattar nÄgot, i detta fall mötet med alla barn.

Skolkuratorsfunktionen Àr idag en lagstadgad del av elevhÀlsan i den svenska skolan och ska tillsammans med de övriga professionerna arbeta med förebyggande och hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder. Syftet med denna studie var att analysera och beskriva skolkuratorns uppdrag i skolan utifrÄn skolkuratorns erfarna perspektiv. FrÄgestÀllningarna som utformades för att uppfylla syftet var hur skolkuratorn ser pÄ sin funktion i skolan, hur skolkuratorn ser pÄ sin yrkesroll samt hur skolkuratorn ser pÄ sin arbetsbeskrivning.Studien Àr kvalitativ och Àr baserad pÄ nio semistrukturerade intervjuer med yrkesutövande skolkuratorer. Intervjuerna har tolkats och analyserats utifrÄn en hermeneutisk ansats. Skolkuratorns profession och yrkesroll har sedan analyserats med hjÀlp av rollteori och professionsteori.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka hur l?rare i idrott och h?lsa planerar undervisningen i elevgrupper d?r eleverna har varierande idrottsbakgrunder, samt vilka faktorer de upplever p?verkar deras m?jligheter att skapa en likv?rdig och inkluderande l?randemilj?. Studien besvarar f?ljande forskningsfr?gor: Hur beskriver l?rare att de planerar undervisningen f?r att inkludera elever med varierad idrottsbakgrund?? och ?Vilka faktorer upplever l?rarna p?verkar deras planering och deras m?jligheter att skapa en likv?rdig undervisning? Studiens teoretiska ramverk utg?r fr?n Banduras teori om self-efficacy samt S?derlund et al. (2024) om l?rares tilltro till sin f?rm?ga i relation till inkluderande undervisning.

Syftet med studien var att ge en beskrivning av hur lÀrarna uppfattar sitt uppdrag nÀr det gÀller ordningsproblem och brott i skolan. Vi försökte Àven ta reda pÄ om lÀrarna Àr medvetna om vilka befogenheter de har att ingripa vid ordningsproblem, enligt Sveriges Lagar, tidigare Sveriges Rikes Lag. Studien genomfördes pÄ sju olika skolor i en kommun i norra Sverige. Studien visade att det finns en stark vilja att ingripa vid brottsliga handlingar, men det framkom Àven en rÀdsla för att bli skadad, polisanmÀld eller utsatt för repressalier. Vi kunde Àven se att det saknas en enighet om vad som ingÄr i lÀrarens uppdrag.

Syftet med min underso?kning var att studera studenters och la?rares uppfattningar av den flexibla utbildningen. Detta har la?nge varit ett intresseomra?de fo?r mig. Eftersom jag har erfarenheter av flexibel utbildning sa? underla?ttade det fo?r mitt arbetssa?tt genom uppsatsen.Fo?r att fo?rsta? grunden till flexibel utbildning behandlades distansutbildningens historia i bakgrundskapitlet och da?r kno?t an till hur informations- och kommunikationsteknologi kan anva?ndas i va?r tid fo?r att sto?dja denna form av utbildning.Detta genomfo?rdes med den fenomenografiska ansatsen som forskningsmetod.

SammanfattningDet började med att vi var intresserade av vad kvalitet Àr och vad kvalitet innebÀr i fritidshemmet. Vi var Àven angelÀgna om att finna ut om kvalitet Àr en frÄga om resurser eller om pedagogen ocksÄ har en viktig roll i det sammanhanget. DÀrför blev det naturligt för oss att undersöka hur förutsÀttningarna för lÀrande ser ut i fritidsverksamheten. VÄra forskningsfrÄgor blev; Hur beskrivs en fritidspedagogs yrkesutövning? Och vad avses med kvalitet i fritidshem? För att undersöka detta valde vi att göra en textanalys som baseras pÄ Skolinspektionens granskning av kvalitet i fritidshem.

Syftet med denna studie Àr att undersöka nÄgra förskollÀrares upplevelser kring professionalism i förskolan avseende förskollÀrares uppdrag och svÄrigheter i arbetet samt vad deras professionella ansvar handlar om. Studien Àr kvalitativ och datainsamlingen bestÄr av fokusgruppsintervjuer och individuella intervjuer. Resultatet visade att uppfattningar kring professionalism i förskolan utgick ifrÄn tre omrÄden. Dessa omrÄden var ansvar, uppdrag och svÄrigheter. Studiens slutsater Àr att förskollÀraryrket Àr komplext och Àven om förskollÀraryrket Àr professionellt Àr det inte alltid enkelt att agera pÄ ett professionellt sÀtt i alla situationer..

[utdrag] Allt sedan krigets första dagar har det funnits de som sett det organiserade dödandet som ett sÀtt att tillförskansa sig personlig rikedom.De har slagits för nationella arméer, de har slagit för gerillagrupper, i uppror, i kriminella uppgörelser och pÄ internationella uppdrag. Deras roll och anseende har skiftat med tiden. Med ett samlingsnamn har vi valt att kalla dem legosoldater.Legosoldatens roll i oroshÀrdar har pÄ den senaste tiden aktualiserats med de sÄ kallade Private Military Corporations eller PMCs.Staten har sÄ lÀnge den funnits försökt hÀvda sitt vÄldsmonopol med blandad framgÄng. Alltsedan de moderna staterna började sin formering i mitten av 1600-talet har militariseringen allt mer knutits till statsmakten.Vilket Àr förhÄllandet mellan stat, krig och organiserat vÄld? Kan studiet av historien om dessa soldater hjÀlpa oss att förstÄ dagens PMC och kan vi i sÄ fall sia om dess framtid?.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Den nya revisorslagen och revisorns oberoende Seminariedatum: 2002-06-07 Kurs: FEK 591, Magisteruppsats redovisning 10 poÀng Författare: Martin Bergqvist, Daniel Dolenec Handledare: Michael Thorstensson Krister Moberg Nyckelord: Revisorslagen, analysmodellen, RevisorsnÀmndens praxis, rev-isorns oberoende, Revisionsbolagsutredningen Syfte: VÄrt syfte med denna uppsats Àr att utvÀrdera om den nya revisorslagen medför en förÀndring i oberoendefrÄgor som har behandlats i praxis, samt att undersöka hur revisorerna genom att tillÀmpa analysmodellen skulle agera i dessa frÄgor. Metod: Det har genomförts en rÀttsdogmatisk studie som ligger till grund för utvÀrderingen. Den har bestÄtt av en jÀmförelse mellan den gamla och nya revisorslagen, samt en granskning av praxis i oberoendefrÄgor. Vidare har en fallstudie genomförts, dÀr revisorer har fÄtt tillÀmpa analysmodellen pÄ ett antal typfall som Àr kopplade till revisorns oberoende. Slutsatser: VÄra slutsatser Àr att den nya revisorslagen medför att revisorn nu under vissa förutsÀttningar kan Äta sig eller behÄlla ett uppdrag i följande situationer: Ett revisionsuppdrag dÀr revisionsklienten ingÄr i ett avtalsförhÄllande med revisorn/revisionsbyrÄn; ett konsultuppdrag dÀr det föreligger intressegemenskap mellan uppdragsgivaren och revisorn/revisionsbyrÄn; ett konsultuppdrag dÀr revisorn tillhandahÄller revisionsklienten med konsulttjÀnster av revisionell karaktÀr.

Denna studie genomf?rde intervjuer p? f?rskolor i tre arbetslag som inneh?ll flera olika yrkeskategorier. Fenomenet som unders?ktes var olika yrkeskategoriers varierande uppfattningar av delaktighet och ansvarsf?rdelning f?r planering samt genomf?rande av undervisning. Fr?gest?llningarna som besvarades var f?ljande: Hur uppfattar arbetslaget delaktighet i planering och genomf?rande av undervisning? Hur uppfattar arbetslaget att ansvarsf?rdelning b?r vara g?llande planering och genomf?rande av undervisning? Hur vill yrkeskategorierna i arbetslaget att ansvarsf?rdelningen ska vara g?llande planering och genomf?rande av undervisning? Detta fenomen har unders?kts genom en kvalitativ metod med en fenomenografisk ansats.

Studiens syfte Àr att ta reda pÄ vad förÀldrar till barn i förskolan Är 2012 anser vara viktigast samt hur vÀl resultatet överensstÀmmer med förskollÀrarnas tolkning av uppdraget. Undersökningsinstrumentet som anvÀnts Àr en kvantitativ webbaserad enkÀt för förÀldrarna. 66 förÀldrar valde att delta genom att rangordna tio olika pÄstÄenden. De fyra förskollÀrarna som deltog i studien fick skriftligt fylla i samma enkÀt utifrÄn fyra olika perspektiv. Studien innehar Àven kvalitativt undersökningsinstrument dÄ samtal fördes med förskollÀrarna om de bÀgge respondentgruppernas resultat.