Bakgrund: I Sverige utgör muskuloskeletala och psykosociala besvär idag de främsta orsakerna till långvarig sjukskrivning för såväl kvinnor som män. Ungefär varannan vuxen har smärta från rörelseorganen. Detta har även visat sig gälla för yrkeskategorin Musiker/kompositörer, men utsattheten bland jazzMusiker är ännu obeforskad. Arbetet som Musiker är förenat med en rad riskfaktorer för muskuloskeletala besvär. Syfte: Syftet med studien var att sammanställa en hälsoenkät och utifrån den kartlägga muskuloskeletala besvär, hypermobilitet, fysisk aktivitet och psykosociala faktorer hos jazzMusiker i en storbandsorkester.

En personlig reflektion om att komponera för jazzMusiker och praktiska tips för konstmusiktonsättare om jazzmusik och dess estetik..

Mitt examensarbete handlar om min musikaliska bana och skall ge en överblick av mig själv som Musiker här och nu. Det blev många byten av instrument i min musikaliska karriär, som har skapat problem med min musikaliska identitet och bild av mig själv. Vem är jag egentligen, som Musiker? Vilket instrument identifierar jag mig med? Uppväxt och utbildning i ett annat land har givit mig en grund att stå  på men har samtidigt skapat problem för mig med den svenska undervisningen. Vad är rätt och vad är fel? Finns det rätt eller fel? Hur har min identitet påverkats av de olika utbildningssystemen? Jag skapade en enkät för utländska studenter för att ta reda på om jag är ensam om mina upplevelser och därmed fånga eventuella skillnader.Uppväxt och skolgång påverkar  Musikers identitet och man bär konsekvenserna av skolningen genom hela livet.Hur påverkas identiteten av instrumentval, repertoar och arbetsplats? Jag har tittat närmare på detta.Påverkas Musikers identitet av kön? Hur lätt är det att vara kvinna och invandrare? Fungerar integrationen i Sverige? Jag försöker hitta svar på sådana frågor.I det sista kapitlet reflekterar jag över min examenskonsert och min musikaliska identitet.Jag har kommit fram till att min identitet är Musiker och Världsmedborgare.

I arbetet studeras möjligheten att använda inspelningsteknik som ett verktyg i en kreativ musikalisk process, som en hjälp för att analysera och bedöma Musikers insatser för att tydliggöra och förbättra prestationen. Studien behandlar frågan om inspelningar kan vara ett aktivt hjälpmedel vid komposition och om det är möjligt att använda i formellt pedagogiska miljöer för individuell utveckling och ensemblespel. Studien har genomförts vid ett tillfälle, med fyra Musiker som utifrån ett grundmaterial, improviserat, arrangerat och spelat in en låt tillsammans. Inspelningarna har gjorts i en studio med datorbaserad inspelningsteknik och analyserats och värderats utifrån studiens syfte och presenteras tillsammans med en ljudinspelning på CD med material från inspelningen. Reflektion och bedömning av materialet och metoden har skett i samtal mellan Musikerna under inspelningssessionen.

I gränslandet mellan notbild och ljudande musik, mellan dirigent, Musiker och åhörare finns något som inte går att sa?tta ord på. Det sker en ordlös kommunikation och ett eller flera budskap förmedlas. Ett nyskrivet verk. Egentligen skulle den första frågan vara 'varför?'.

I denna uppsats undersöker jag hur musikproducenter ser på sitt samarbete med Musiker/artister under en musikproduktion. Metoden för undersökningen är en kvalitativ intervjustudie där tre etablerade svenska musikproducenter intervjuas. Resultaten visar att musikproducenterna lägger stor vikt vid sitt samarbete med artister. Några utav slutsatserna är att musikproducentyrket idag i Sverige handlar mycket om att kunna fatta beslut och agera som en musikalisk vägledare.A recording session - A study about music producers' way to look at their cooperation with artists during recording sessions. In this paper I will investigate how music producers look at their work with musicians/artists during a recording session.

The purpose of this paper is to study the image of Strindberg that is conveyed in four different textbooks for the upper secondary school. How do the teaching authors choose to portray Strindberg? Do they focus on any one particular aspect of his writing? Adjacent to this a subsidiary aim is to see if teaching authors highlight the fictional nature of Strindberg?s works or choose to encourage a biographical interpretation. The work consists of a study of four literary history textbooks in the subject of Swedish for the upper secondary school, from 2000 to 2012. In the selected material the sections focusing on Strindberg and his writings are closely read and critically analysed.

Denna text beskriver hur jag under höstterminen 2013 jobbat med att arrangera rocklåtar för blåsinstrument och kompgrupp. Den beskriver mitt arbete inför ett uppförande av mina arrangemang och beskriver min process och tillvägagångssätten för att uppnå mina mål.Mina arrangemang spelades upp på en privat fest på Berns salonger den 9 november i Stockholm. Då tiden var knapp och endast en kort repetition med alla medverkande Musiker var inbokad inför konserten så handlade stor del av mitt arbete att försöka jobba så effektivt som möjligt. Detta för att spara tid, samt för att de medverkande Musikerna skulle få sina noter i god tid. För mig har det varit en lärorik period.

Syftet med denna uppsats har varit att få en inblick i hur pianot används inom den svenska folkmusiken. Bakgrundskapitlet handlar om folkmusikgruppernas och instrumenteringens utveckling inom svensk folkmusik. Jag har intervjuat tre aktiva folkmusikpianister och lyssnat på och analyserat deras spel. Det följer även med en cd-skiva med ljudexempel från intervjutillfällena. Vi pratade om karaktärsdrag som de lyfter fram i spelet, om deras inställning till folkmusiktraditionen, pianots möjligheter och begränsningar samt vilken roll pianot har i den svenska folkmusiken.

Syftet med arbetet var att undersöka om det finns skillnader och likheter mellan afroMusiker och folkMusiker beträffande hur de behandlar begreppet sväng. För att besvara syftet användes fyra forskningsfrågor;Hur skapas sväng? Vad fokuserar Musiker på i skapandet av sväng? Finns det skillnader mellan afroMusikerns och folkMusikerns uppfattning om sväng? Och i så fall hur skiljer sig uppfattningarna åt? Undersökningen gjordes genom intervjuer av sex Musiker; tre afroMusiker och tre folkMusiker. Arbetet baseras på deras subjektiva åsikter samt på forskning och litteratur i ämnet. I arbetet tas följande teman upp; pulsförhållning och rytm, fotstamp/takt, timing, dynamik och kommunikation/samspel.Det visade sig att det finns vissa skillnader och likheter mellan de båda genrerna och mina informanters uppfattning om sväng. I studien visar bland annat att; det kan skilja mellan genrerna hur Musikerna förhåller sig till en puls för att skapa sväng.

Syftet med denna uppsats var att undersöka påståendet att ?basisten ska driva? i ett rock-/bluessammanhang, ett påstående de flesta basister inom genren nog har hört någon gång. I undersökningen spelade jag in en blues-shuffle i fem olika versioner med inspelningsprogrammet Cubase. I de olika versionerna varierades timing och betoningar i basen: i övrigt var de identiska. Inspelningarna användes i ett lyssningstest med en jury på sex personer, två professionella basister, två professionella Musiker och två ickeprofessionella Musiker.

Detta arbete består av en undersökning om några professionella Musikers (violinister) syn på förberedelser inför en provspelning. Detta inkluderar tankar och strategier de använt för att förbereda sig på bästa sätt för att möta de utmaningar Musiker ställs inför vid en provspelning, samt vilka råd de anser viktiga att förmedla till andra om innehållet i dessa förberedelser. Undersökningen gjordes genom kvalitativa intervjuer med fyra Musiker ur Göteborgs Symfoniker.Följande viktiga resultat framkom i undersökningen. Ingen av informanterna hade fått någon utbildning i hur de kunde förbereda sig för en provspelning men samtliga hade värdefulla erfarenheter och råd om hur goda förberedelser bör göras. Musikernas råd och strategier kan hänföras till en eller flera av följande fyra kategorier; färdigheten på instrumentet, färdigheten att framträda, träning inför den specifika situationen samt mental inställning.

AbstractJan Johansson: Georg Stubendorff, organist i S:t Jakob ? En Musiker i stormaktstidens Stockholm och hans concerto "O Jesu dulcissime", [Georg Stubendorff, Organ Player in S:t Jacob's Church ? A Musician in Seventeenth Century Stockholm and his Concerto O Jesu dulcissime], Uppsala universitet, Institutionen för musikvetenskap, uppsats för 60 p, 2006.Georg Stubendorff, organ player in S:t Jakob's church in Stockholm 1663-1672, was one of the very competent foreign musicians that came to work in Sweden in the 17th century. The purpose of this essay is to contribute to the knowledge about him and about the conditions in general for church musicians in Stockholm during that era, and to present an edition of his Concerto a 3. It is shown that Stubendorff may have come to Stockholm from Livland, rather than Germany as earlier accepted. The Concerto a 3 is the only composition by Stubendorff that has survived (now in the Düben collection at Uppsala university library).

En norm genererar flera normer som alla verkar i ett ömsesidigt beroende av varandra i de flesta sammanhang en människa befinner sig i. Normer säger inte bara åt oss hur vi ska bete oss för att passa in, de ingår även i en kontext av maktutövning där människor ofrivilligt och omedvetet kan begränsas och kategoriseras utifrån olika typer av sociala hierarkier. Det är normen i sig som skapar kategorier och har förmånen att definiera vad som anses normalt i förhållande till det avvikande. Denna förmån kräver samtidigt ett självhävdelsebehov där normen ständigt är utsatt för att positionera sig mot det avvikande vilket även kan innebära en möjlighet för den att misslyckas. Normen är således även föremål för föränderlighet och det är i denna anda av föränderlighet en normkritisk pedagogik vill verka utmanande och granskande i sin ansats att dekonstruera det normala i dess normalitet.Vilka normer och normaliteter det kan tänkas handla om att utmana och granska i en lärares vardag och hur arbetet med denna utmaning bedrivs, är föremål för denna uppsats med syfte att undersöka och analysera tre lärares tankar kring normkritisk pedagogik i sin undervisning.

Min underso?kning syftar till att underso?ka vilka strategier klassiska Musiker anva?nder i la?roprocessen av klassiska musikstycken sa? att det konstna?rliga uttrycket fa?r de ba?sta fo?rutsa?ttningarna, stycket i sluta?ndan ka?nns sa? sa?kert som mo?jligt vid ett framtra?dande och inla?rningsprocessen ga?r sa? snabbt som mo?jligt.Bakgrunden beskriver minnets funktioner i just detta sammanhang. Det handlar om hur minnet fungerar allma?nt men ocksa? specifikt inom omra?det musik, betydelsen av fo?rkunskaper na?r vi spelar instrument och la?r oss musikstycken samt hur stress, press och nervositet pa?verkar minne och musicerande. Jag beskriver och analyserar a?ven fyra minnessystem som anva?nds i la?roprocesser i samband med instudering av musikstycken.Underso?kningen besta?r av tre intervjuer med professionella klassiska gitarrister tillika gitarrpedagoger, som ger sin bild av o?vning, instudering, minnesluckor, framfo?rande med mera.