With this empirical essay I want to research how and why pedagogues use music in their preschool activities. Music is important to me and in relation to the new educational plan I have cautions about that the esthetic subjects may be less prioritized than before. The purpose with my study is to find out preschool pedagogues perspective in learning and evolving children?s educational matters through music. I base my literature theories in this study on Vygotskij and Fröbels theoretical perspectives.

Syftet med denna studie är att få djupare kunskaper om hur musikläraren i den kommunala grunskolan ser på och hanterar ämnet musik i relation till barn med koncentrationssvårigheter. Då forskning inom området musik i kombination med barn med koncentrationssvårigheter är väldigt begränsad presenteras istället en del litteratur om koncentrationssvårigheter i sig samt Musikens betydelse för människan. Dock presenteras en hel del forskning om musikens påverkan på människans utveckling vilket är relevant i sammanhanget. I arbetet utgår jag från pragmatismen och det sociokulturella perspektivet då pragmatismen har haft stort inflytande på svensk skola samt att det sociokulturella perspektivet är ett väldigt brett perspektiv som utgår ifrån att allt som påverkar människan är sociala konstruktioner, skapade av oss själva.Studien bygger på strukturerade intervjuer med fyra olika lärare i grundskolan. Resultaten visar att musikundervisningen i grundskolan är viktigt för alla elever, och kanske viktigast för de elever som lider av koncentrationssvårigheter.

Denna uppsats handlar om hur motionärer upplever musiken under styrketräningspass vid gruppträning och vad i musiken som är motiverande. För att samla in material till uppsatsen har jag använt mig av observation, enkät och analys av musik vid ett och samma styrketräningspass på Olympen Träningscenter. Empirin har utvärderats och tolkats utifrån den motivationsteorin som utarbetats av forskarna Edward L. Deci och Richard M. Ryan från University of Rochester i New York, som kallas för Self-Determination Theory eller SDT.

Detta examensarbete har som syfte att undersöka spelfilmens och musikens roll i svenskundervisningen i gymnasieskolan och fokuserar på vilken hänsyn lärare tar till elevers förkunskaper och intressen för spelfilm och musik. Den största delen av den litteratur som arbetet grundar sig på hävdar att audiovisuella medier är uttrycksmedel som borde få större plats i skolan än vad de får idag. Arbetet utgår från kvalitativa intervjuer med fyra lärare, som valts ut genom svar på enkäter gällande spelfilm och musik i svenskundervisningen. Samtliga intervjuade lärare använder sig av spelfilm och musik i svenskundervisningen, med koncentration kring litteraturstudier och för att belysa epoker. Slutsatsen vi drar av vårt arbete är att spelfilmen och musiken har en tydlig men sekundär roll i svenskundervisningen och att dessa medier i skolan har en betydligt svagare ställning än vad de har i samhället utanför skolan..

Bakgrund: Människor lever längre idag, det leder till ökning av demenssjukdomar och påverkar hälsotillståndet. Musik har visat sig vara en bidragande faktor för förbättrat hälsotillstånd hos andra sjukdomskategorier och är en kostnadseffektiv vårdåtgärd.Problem: Många personer med en demenssjukdom har ett försämrat hälsotillstånd till följd av sjukdomstillståndets funktionsnedsättningar och förändrade livssituation.Syfte: Att beskriva musikens påverkan på personer med en demenssjukdom.Metod: En allmän litteraturöversikt enligt Friberg (2012) har används. Sju artiklar med kvantitativ ansats och tre artiklar med kvalitativa ansats artiklar har används.Resultat: Musik ökar glädje, allmän vakenhet, lugn, behag och lekfullhet och välbefinnandet och reducerar ilska, sorg, oro, dra och ta tag i föremål. Kommunikationen och delaktigheten ökar vid användandet av musik och det leder till förbättrat socialt samspel med andra människor. Musik har störst inverkan på personer med mild till måttlig demens.Slutsats: Musik som vårdinsats skulle kunna förhindra onödigt lidande, men musik har olika effekt beroende på hur långt gången personen är i sin demenssjukdom.

Smärta är en av de vanligaste anledningarna till att människor söker vård. Omvårdnad vid smärta har en central roll i sjuksköterskan arbetsuppgifter. Traditionellt behandlas smärta med läkemedel samt specifika omvårdnadsåtgärder. För att utöka möjligheten till individuellt anpassad smärtlindring kan sjuksköterskan använda sig av komplementär- och alternativmedicin så som musikintervention. Komplementär- och alternativmedicin syftar till att lindra smärta genom att stimulera andra sinnen.

Syftet med denna kvalitativa studie har varit att få en inblick i pedagogers tankar om musikanvändandet i förskoleverksamheten och musikens funktion som ett pedagogiskt arbetssätt respektive eget kunskapsmål. Frågeställningarna har behandlat hur pedagoger ser på musik i förskolan samt vilket lärande pedagoger anser synliggörs i musikaktiviteter. Undersökningen är grundad på tidigare forskning och för syftet relevant litteratur. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex verksamma pedagoger vid fem olika förskolor. Av undersökningens resultat framgick att pedagoger hade en positiv inställning till musik i förskolan men att de upplevde en osäkerhet kring genomförandet av musikaktiviteter och då med hänvisning till okunskap inom ämnet.

Dirigenten och komponisten Leonard Bernstein (1918-1990) var en av sin tids ledande kulturella celebriteter i Amerika. Bernsteins berömmelse vilade på hans mångsidighet inom skilda artistiska områden. Särskild uppmärksamhet fick dock hans banbrytande verksamhet som musikfolkbildare i tv. En allmän uppfattning är att Bernsteins personliga karisma och affinitet för tv-mediet var anledningen till programmens succe?.

AbstractKarin Eriksson: Svensk folkmusik blir svensk världsmusik ? Ideologi i förändring under 1970-­tal. Uppsala universitet: Institutionen för musikvetenskap, uppsats för 80 p, 2005.1970-talet var en omvälvande tid inom svenskt musikliv. Tidsandan var starkt färgad av framtidstro, kreativitet och experimentlusta när den svenska folkmusikvågen svepte över landet. Undersökningen söker svar på När och hur svensk folkmusik blev en del av svensk världsmusik.

I uppsatsen underso?ktes i vilken omfattning radiostationer pa? webben presenterar information om musiken som spelas, vilken information som finns samt vilken relevans dess besta?ndsdelar har fo?r anva?ndare. Fo?r att uppna? syftet utfo?rdes fo?rst en kvantitativ underso?kning av webbradiostationer. Resultatet visade att musikrelaterad metadata visserligen presenteras i ma?nga skepnader, men att fa? stationer har anammat majoriteten av denna funktionalitet.

Demens är en allmän benämning på olika sjukdomstillstånd i hjärnan. Några symtom vid svår demens är minnesstörning, oförmåga att tala, oro och aggressivitet. Musik är en naturlig ingrediens i livet. Studier visar att svårt dementa personer med ett oroligt och aggressivt beteende lugnar ner sig signifikant med hjälp av musik. Syftet med studien var att beskriva musikens positiva effekter i omvårdnaden för personer med svår demens.

Nina Fredriksson: Nils Lindbergs körmusik. Analys av tre stycken ur O Mistress mine. Uppsala: Musikvetenskap, 60 p., 2002.Uppsatsens syfte är att studera Nils Lindbergs sätt att komponera för kör. En central fråga är hur de framträdande stildragen i musiken skapar och påverkar musikens expansion och avspänning. Som analysmaterial har använts tre stycken ur körsviten O Mistress mine.

Syftet med undersökningen är att skapa större kunskap om hur musiksamlingar kan se ut på förskolor i Skåne samt vilken uppfattning det finns om musik hos förskollärarna. Med syftet som bakgrund söks det svar på följande problempreciseringar:? Hur ser musiksamlingarna ut på förskolorna?? Vilken uppfattning har lärare om musiken i förskolan och vilka mål har de?Datainsamlingen skedde genom intervjuer med tre förskollärare och en barnskötare samt observationer av lärarnas barngrupper i åldern 3-6 år.Resultatet visar på tre olika typer av musiksamlingar: a/ fokus på sång, b/ fokus på rörelse och c/ musiksamling med varierat innehåll. Resultatet visar också att förskollärarna och barnskötaren betonar musikens instrumentala värden,(utomkonstnärliga vinster) som exempelvis personlig utveckling, språkstimulering, motorisk utveckling framför intrisikala värden, (musikens egenvärden) som exempelvis att ha kunskap om konstartens historia samt förståelse för dess stilar och tekniker..

Syftet med undersökningen är att skapa större kunskap om hur musiksamlingar kan se ut på förskolor i Skåne samt vilken uppfattning det finns om musik hos förskollärarna. Med syftet som bakgrund söks det svar på följande problempreciseringar:? Hur ser musiksamlingarna ut på förskolorna?? Vilken uppfattning har lärare om musiken i förskolan och vilka mål har de?Datainsamlingen skedde genom intervjuer med tre förskollärare och en barnskötare samt observationer av lärarnas barngrupper i åldern 3-6 år.Resultatet visar på tre olika typer av musiksamlingar: a/ fokus på sång, b/ fokus på rörelse och c/ musiksamling med varierat innehåll. Resultatet visar också att förskollärarna och barnskötaren betonar musikens instrumentala värden,(utomkonstnärliga vinster) som exempelvis personlig utveckling, språkstimulering, motorisk utveckling framför intrisikala värden, (musikens egenvärden) som exempelvis att ha kunskap om konstartens historia samt förståelse för dess stilar och tekniker..

"Sång och rörelse ger språket en garanterad skjuts" skriven av Alexander Arndorw och Maria Carlsson handlar om hur medvetna dagens pedagoger är kring musikens påverkan på barns språkutveckling. Vi har utfört en kvalitativ studie vars syfte är att undersöka medvetenheten kring musikens påverkan på barns språkutveckling. Detta har gjorts med fyra pedagoger som arbetar i grundskolans tidigare år. Av dessa är två klasslärare och två musikpedagoger. Undersökningens två frågeställningar lyder "Hur resonerar klasslärare kring användandet av musik som en metod för att utveckla barns språkande?" och "Hur resonerar musikpedagoger kring användandet av musik som en metod för att utveckla barns språkande?".