Språket är en del av människan och utan ett utvecklat språk kan vi inte kommunicera med omgivningen. Hos barn i förskoleåldern är utvecklingstempot högt och barnets mottaglighet och motivation till att lära lägger grunden för ytterligare lärande (Eriksen Hagtvet, 2004). Syftet med studien är att se hur pedagoger arbetar med barn i ålder 1-3 år för att stimulera deras språkutveckling. Vi utgick ifrån följande frågeställningar:Hur kommunicerar pedagoger med barn för att utveckla deras språkliga medvetenhet?Hur använder sig pedagoger av språket för att stimulera barns språkutveckling?Hur skapar pedagogerna en stimulerande språkmiljö?För att svar på dessa frågeställningar så gjorde vi observationer på pedagoger i förskolan.

In this paper I have examined how aware teachers are of their influence on pupils development. The method I´ve used are interviews with three teachers and one pupil each aboutMusicality - how do the teachers and pupils look at the concept musicality generally and personally?Influence I- do the teachers believe that their thinking about musicality influence the pupils self-confidence and development?Influence II- do the teachers think that other pedagogues have influenced them in their teaching and thinking?My main results show that both the teachers and the pupils have similar apprehensions as their teachers, which points towards that influence can exist. The basis is however too limited to make any extensive generalizations.The conclusion of the paper is that we have to be aware of how we influence our pupils. They carry this ?knowledge?, whether it is positive or negative, all their life..

Syftet med undersökningen är att utreda och jämföra hur barn och pedagoger ser på barns psykiska hälsa. Våra frågeställningar är: Vad innebär psykisk (o)hälsa för barn och pedagoger? Vilka faktorer anser de försämra respektive förbättra den psykiska (o)hälsan? Anser barn och pedagoger att barnen är utsatta för dessa faktorer? Vad anser pedagoger och barn att pedagogerna gör för att förbättra barnens psykiska hälsa? Undersökningen har gjorts med en kvalitativ metod. Vi har intervjuat 19 barn och fyra pedagoger. Intervjuerna har skett i fokusgrupper.

Denna studie undersöker hur pedagoger i skolans tidigare år uppfattar utomhuspedagogik. Tidigare forskning visar att pedagoger är eniga om att utomhuspedagogik kopplas till att vara en plats för lärandet där eleven upplever fenomen i sin rätta miljö. Utomhuspedagogik ses också som ett objekt då den tillåter individen att uppleva och erfara kunskaper med kroppen och material i naturen samt som en metod som tillåter variation i undervisningen. I utomhuspedagogiken läggs stort värde i förstahandserfarenheter då eleverna får uppleva och delta konkret i en växelverkan mellan teori och praktik. Utemiljön stimulerar elevernas fysiska aktiviteter och deras sinnen, vilket har en positiv inverkan på lärandet.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur stor kunskap pedagoger har om utlandsadopterade barn och deras eventuella språkproblem. De frågeställningar vi ämnade besvara var bland annat vad litteraturen skriver om utlandsadopterade barns språk. Vi ville också ta reda på vad föräldrarna till de utlandsadopterade barnen hade för åsikter om deras barns eventuella språkproblem och hur dessa barnen fått den hjälp de rimligtvis behöver. Vi arbetade enligt trianguleringsmetoden och arbetet inleds med en litteraturstudie, där vi redogör för den forskning vi tagit del av. Därefter följer en enkätundersökning där 15 föräldrar till utlandsadopterade barn deltog.

Syftet med undersökningen var att ta reda på och beskriva hur skolorna i en mindre kommun arbetar för att öka den fysiska aktiviteten bland eleverna under skoldagen. Vi har undersökt detta genom intervjuer bland pedagoger på samtliga skolor i kommunen. Vi ville genom undersökningen få inspiration till arbetssätt som vi kan ha nytta av i vårt arbete som blivande pedagoger. Vår förhoppning var att också att arbetet skulle kunna inspirera andra till variernade arbetssätt. I vårt resultat har vi kommit fram till att många skolor endast utnyttjar en bråkdel av den resurs som rörelsen skulle kunna innebära i undervisningen.

Mindfulness har används som fortbildning för pedagoger för att minska stress och ge verktyg för att förändra förhållningssätt beträffande sig själv och yrket.  Det finns många medicinska studier som pekar på fördelar med att öva sinnet med att vara närvarande i nuet, alltså att vara mindful. Mitt syfte är att undersöka om, hur och varför ett åtta veckors mindfulnessprogram designat för skolan upplevs kunna ha bidragit till kompetensutveckling. Den empiriska undersökningen bestod av en kvalitativ intervjustudie baserad på fyra pedagogers upplevelser av ett mindfulnessprogrammet de deltog i för cirka två år sedan. Undersökningens teoretiska utgångspunkt av mindfulnessprogrammet och pedagogernas motivation till att delta i det samt deras upplever två år senare är Moxnes elva inlärningsprinciper vilka han hävdar är nödvändiga för vuxnas lärande och för att individer skall kunna utvecklas. Resultatet av undersökningen visar att de berörda mindfulnessprogrammen svarar mot samtliga elva principer.

Syftet med studien var att skapa en större förståelse för hur pedagoger arbetar med flerspråkiga barn i förskolan. Fokus lades på förskolor som befann sig i områden där mångfalden var stor bland barnen. Det vi ville undersöka var hur pedagoger upplever att de bemöter och arbetar med flerspråkiga barn. I denna studie användes kvalitativa intervjuer som undersökningsinstrument med nio pedagoger. Informanterna beskrev att de använder sig av olika metoder för att stimulera barnens språkutveckling.

Studiens syfte var att undersöka hur pedagoger ser på måltidens funktion i förskolan, vilka regler som råder och om barnen har något inflytande under måltiderna. Vårt intresse för detta ämne väcktes då vi läst en artikel i Lärarnas Nyheter (2011) om pedagogers roll under måltiderna i förskolan. I artikeln skrivs det att det bedrivs uppfostringspedagogik och vuxen makt i dagens förskolor. Vi valde därför att studera detta vidare och har observerat barn och pedagoger, samt intervjuat pedagoger på en förskola. Resultatet av studien visar att pedagogerna väljer att lägga stort fokus på regler som enbart är gjorda av vuxna, vilket även tidigare forskning påvisat.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka hur och varför pedagoger arbetar med högläsning i förskolan och upp till skolår tre. Vi ville även se hur personer med olika kompetenser såg på högläsning. Vi valde att samla in information om ämnet genom åtta semistrukturerade intervjuer där två förskollärare, två lärare, en speciallärare, en föreläsare, en bibliotekarie och en forskare medverkade. Samtliga nu aktiva pedagoger arbetar med högläsning men i olika stor utsträckning. Bland våra informanter finns en spridning på hur de arbetar med högläsning på det sätt de gör och varför.

Föreliggande examensarbete bygger på en enkätundersökning bland pedagoger som är verksamma inom förskolor med olika pedagogiska inriktningar i två kommuner. De tre inriktningarna representeras av förskolepedagoger, som enbart arbetar utifrån förskolans läroplan, Montessorilärare samt pedagoger som arbetar utifrån Reggio Emiliafilosofin. Vår undersökning visar att en hel del lärare, som är verksamma inom samtliga inriktningar, framför allt arbetar med såväl planerade som spontana språklekar som rör rim, ramsor samt stavelser. Färre pedagoger arbetar med språklekar som rör enskilda språkljud i ord, vilket är mer abstrakt och kommer senare i utvecklingen av den fonologiska medvetenheten.Vid en jämförelse mellan de olika inriktningarna kan vi skönja, att flest Montessorilärare arbetar med språklekar som rör språkljud på förskolorna. Färst pedagoger som arbetar med dessa lekar är verksamma på de förskolor, där lärarna arbetar utifrån Reggio Emiliafilosofin..

Syftet med denna studie var att ta reda på hur pedagoger kan motverka traditionella könsmönster i leken inom förskolans verksamhet. För att fördjupa syftet ytterligare valde jag följande frågeställningar; Vad finns det för definition på traditionella könsmönster, enligt pedagogerna? Vad och hur gör pedagogerna för att motverka traditionella könsmönster? Hur upplever pedagogerna att det fungerar med att motverka de traditionella könsmönstren? För att nå upp till mitt syfte genomförde jag kvalitativa intervjuer med fem verksamma pedagoger för att bland annat få deras syn på hur man kan motverka traditionella könsmönster i leken. Resultaten visade bland annat att det finns många sätt att arbeta med att motverka traditionella könsmönster och att pedagogers förhållningssätt spelar stor roll in på barngruppen. Jag fick även fram att det också handlar om att tillföra och inte ta ifrån barnen leksaker. Pojkar och flickor ska få ha samma möjlighet att leka med alla leksaker.

Mindfulness har används som fortbildning för pedagoger för att minska stress och ge verktyg för att förändra förhållningssätt beträffande sig själv och yrket.  Det finns många medicinska studier som pekar på fördelar med att öva sinnet med att vara närvarande i nuet, alltså att vara mindful. Mitt syfte är att undersöka om, hur och varför ett åtta veckors mindfulnessprogram designat för skolan upplevs kunna ha bidragit till kompetensutveckling. Den empiriska undersökningen bestod av en kvalitativ intervjustudie baserad på fyra pedagogers upplevelser av ett mindfulnessprogrammet de deltog i för cirka två år sedan. Undersökningens teoretiska utgångspunkt av mindfulnessprogrammet och pedagogernas motivation till att delta i det samt deras upplever två år senare är Moxnes elva inlärningsprinciper vilka han hävdar är nödvändiga för vuxnas lärande och för att individer skall kunna utvecklas. Resultatet av undersökningen visar att de berörda mindfulnessprogrammen svarar mot samtliga elva principer.

Vi ville fördjupa våra kunskaper kring barns sätt att tänka i naturvetenskap. Utifrån detta ville vi sedan ta reda på hur man kan göra undervisningen i naturvetenskap i allmänhet, och universum i synnerhet, bättre och mer intressant. Detta gjorde vi genom att göra en enkätundersökning bland elever i skolår 3 och en intervju med deras pedagoger, samt genom att läsa aktuell litteratur inom området. Litteraturdelen innehåller två avsnitt. Det första handlar om lärandeteorier i naturvetenskap, och det andra om hur universum har uppstått.

Studien syftade till att undersöka hur pedagoger såg på sambandet mellan rörelse och elevers koncentrationsförmåga. Jag ville se hur pedagoger tillämpade rörelse, vilka effekter de tyckte sig se samt vad som motiverade dem till rörelse. Metod som använts var en enkätundersökning med 46 pedagoger. Resultatet visade att pedagogerna anser att det finns ett samband mellan rörelse och koncentrationsförmåga och som i sin tur gynnar inlärningsförmågan..