Studiens syfte är att upptäcka strategier och metoder för att på gehör planka musik. Detta har undersökts genom studier av min egen lärprocess när jag plankar en för mig okänd låt på gehör. Under processen har jag filmat mig själv och fört loggbok för att kunna dokumentera vad som har hänt och vad som har upplevts. Vid analysen av filmerna har jag tittat på mitt lärande utifrån ett designteoretiskt perspektiv. Jag har då upptäckt olika resurser för att ?höra och göra?.

I fokus för denna uppsats står barndomens metaforik i två litterära verk, nämligen Agnes von Krusenstjernas Tony växer upp (1922) och Inger Edelfeldts Breven till Nattens Drottning (1985). Syftet men uppsatsen är att undersöka hur uppfattningen om barndomen konstrueras och förändras i litterära verk från skilda tider. Metoden bygger på att den jämförande analysen lyfter fram likheter och skillnader i gestaltningen av Krusenstjernas respektive Edelfeldts huvudpersoners själsliv och deras mognadsprocess ? ett begrepp som hänger ihop med barndomens skiftande betydelse. Genom att relatera romanerna till 1900-talets psykoanalytiska teorier av Jung, Freud, Fromm och Berne visar textanalysen att Tony från Krusenstjernas berättelse och Edelfeldts romanfigur George Daniel går igenom likadana utvecklingsfaser innan de upplever en slags försoning med livet och övervinner det inre främlingskapet: mötet med Skuggan (personlighetens mörka sida), fascination av döden som smälter samman med kärlek till mänskligheten, det religiösa tvivlet, kroppsliga plågor och saknad efter ömhet.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur den romerska arméns logistik fungerade och vad för slags mat den romerska legionären åt i fält. Den tidsperiod uppsatsen behandlar är 50 f. Kr, 100 e. Kr och 350/70 e. Kr.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur den romerska arméns logistik fungerade och vad för slags mat den romerska legionären åt i fält. Den tidsperiod uppsatsen behandlar är 50 f. Kr, 100 e. Kr och 350/70 e. Kr.

Syftet med vår undersökning var att beskriva det formella styrsystemets förändringar i en organisation som går från affärsverk till bolag. Utgångspunkten för vår undersökning var litteratur som handlade om styrning i statliga verk, moderna styrformer samt det formella styrsystemet. Undersökningen genomfördes på postkontoret i Boden och Luleå. Vi intervjuade totalt sex personer på tre olika nivåer i organisationen för att få olika perspektiv på förändringen. För att minska risken för missförstånd mellan oss och respondenten spelades intervjuerna in på bandspelare.

BakgrundEstetiska aktiviteter hör till verksamheten i förskolan. Det handlar om att barnen ska få rikligt med möjligheter att uttrycka sig på, där många sinnen involveras. Enligt forskarna bör musikaktiviteterna genomsyras av musikens grundelement som bildar en helhetsupplevelse. Barns musikaliska och språkliga utveckling går hand i hand och berikar varandra under gynnsamma förhållanden. Pedagogens förhållningssätt är viktigt, det handlar om att skapa förutsättningar för lärandesituationer i stimulerande lärandemiljöer.SyfteSyftet med vår undersökning är att studera hur pedagoger arbetar med planerade musikaktiviteter i en musikförskola.MetodI vår undersökning har vi använt oss av metoderna observation och fältintervju.

Jag har i mitt arbete gjort en studie av litteraturvetenskapliga tolkningsstrategier i läroböcker. Syftet med detta arbete är att klassificera och ta reda på vilka litteraturvetenskapliga infallsvinklar som används av läroboksförfattarna med utgångspunkt i deras framställning av Selma Lagerlöfs författarskap.I min analys utgår jag från Anders Palms texttolkningsmodell med dess olika primärfaktorer, samt Gösta Löwendahls modell för lyrikanalys för att urskilja de tolkningsstrategier som använts i de litterära analyserna av Lagerlöf och hennes verk.I min undersökning framkom, trots mycket aspektrika framställningar, att den dominerande infallsvinkeln i flertalet läroböcker är textcentrerad med tonvikt på handlingen, tankeinnehållet, språket och motiven i Lagerlöfs berättelser..

Syftet med arbetet är att beskriva hur den svenska pedagogiska diskursen på 90-talet och framåt ser på förhållandet mellan kunskap och demokratiska arbetsformer inom pedagogiken och utifrån ett filosofiskt perspektiv kritisera den empiri och de teorier som föreligger. För att uppnå detta syfte har ett urval av verk gjorts utifrån kriterier gällande innehåll och tillkomstperiod. Dessa verks teorier och arbetsmetoder beskrivs och jämförs utifrån valda syfte. Författaren drar slutsatsen att det finns brister i de undersökningar som gjorts och att frågan ej kan avgöras förrän man kommer tillrätta med dessa brister..

Minnets tematiska och berättartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman Strändernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jämför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berättare och synvinkel. Därefter följer en genomgång av minnena och berättelserna, främst Odyssevs?, men även Nestors och Menelaos?.

Detta arbete är en undersökning av hur vi som musiker idag kan gynnas i vårt musicerande av att studera historiska instrument. Frågeställningarna är ?Kan jag som musiker idag dra nytta av att skaffa mig teoretiska och praktiska kunskaper om historiska instrument?? och ?Hur mycket hänsyn vill jag ta till hur verken ursprungligen kan ha låtit när jag spelar dem på ett modernt instrument??. Undersökningen utfördes från två olika håll, dels genom jämförande av inspelningar av samma verk på historiska och på moderna instrument och dels genom att själv genomföra en av skolans projektveckor på historiskt instrument, i mitt fall naturhorn. Resultatet blev att jag fick en djupare förståelse för hur den klassiska musiken lät när den skrevs och att jag fick ett bestämdare ideal för hur jag anser att den bör framföras idag.

Det ha?r arbetet handlar om hur jag utvecklar mitt oboespel och min musikaliska fo?rsta?else fo?r tva? stycken: Mozarts oboekonsert (sats 1 och 2) och Strauss oboekonsert (sats 1). Anledningen till att jag har valt just dessa stycken a?r att de vanligtvis a?r obligatoriska pa? provspelningar. Eftersom jag ga?rna vill ha ett orkesterjobb ma?ste jag fo?rst vinna en provspelning.

BakgrundEstetiska aktiviteter hör till verksamheten i förskolan. Det handlar om att barnen ska få rikligt med möjligheter att uttrycka sig på, där många sinnen involveras. Enligt forskarna bör musikaktiviteterna genomsyras av musikens grundelement som bildar en helhetsupplevelse. Barns musikaliska och språkliga utveckling går hand i hand och berikar varandra under gynnsamma förhållanden. Pedagogens förhållningssätt är viktigt, det handlar om att skapa förutsättningar för lärandesituationer i stimulerande lärandemiljöer.SyfteSyftet med vår undersökning är att studera hur pedagoger arbetar med planerade musikaktiviteter i en musikförskola.MetodI vår undersökning har vi använt oss av metoderna observation och fältintervju.

(Tiden, minnet, kriget och dess följder. Studier i Eyvind Johnsons verk, särskilt noveller. Fredrik Smeds, D-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2004.) Författaren undersöker berättartekniken i fyra av Eyvind Johnsons noveller om nutida krig och deras följder. Det indirekta skrivsättet om kriget studeras särskilt. Minnet och tiden uppmärksammas.

(Tiden, minnet, kriget och dess följder. Studier i Eyvind Johnsons verk, särskilt noveller. Fredrik Smeds, D-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2004.) Författaren undersöker berättartekniken i fyra av Eyvind Johnsons noveller om nutida krig och deras följder. Det indirekta skrivsättet om kriget studeras särskilt. Minnet och tiden uppmärksammas.

Songs from Letters, av den amerikanska tonsätterskan Libby Larsen, är fem sånger med texter hämtade ur brev som ansetts vara skrivna av Calamity Jane. Hon levde i Amerikas vilda väst under 1800-talets andra hälft och enligt myten skrevs breven till hennes bortadopterade dotter Janey. Senare forskning har visat att breven med all sannolikhet inte är äkta. Syftet med detta arbete är att undersöka textens betydelse för den musikaliska interpretationen av dessa sånger. Arbetet består av två parallella undersökningar.