Uppsatsen är en reflekterande text över ett verk gjort som examensarbete vid Högskolan i Skövde. Verket består av olika 3d-animationer som skapats med syftet att visualisera olika rörelsenormer. Resultatet av detta verk är 26 cykler/animationer baserade på olika karaktärer, en man i 30-årsåldern, en kvinna i samma ålder, en köns- och ålderslös cartoon-figur och en äldre man på 70 år. Observation av människor i rörelse i olika situationer har gjorts och även med hjälp av människors åsikter har sedan animationerna skapats och utvärderats under arbetets gång.I den reflekterande texten har detta gjorts genom att först ge en bakgrund till vad för normer och generaliseringar som används vid skapandet av animationer. Människors åsikter om hur karaktärer ska eller bör röra på sig har varit mer relevant för att skapa animationerna än hur människor rör på sig i verkligheten.I slutet av arbetet återfinns en kortare diskussion huruvida det är bra eller dåligt att använda sig av normer och stereotyper.

Bakgrund: Människan är idag betydligt mer medveten än tidigare om vad mat innehåller och vad som bör ätas och inte. Trots detta löper människor samtidigt en allt större risk att drabbas av ätstörningar och viktproblem. Anorexia nervosa drabbar ungefär en av hundra flickor och ca en av tusen pojkar. Sjukdomen kan beskrivas som en stark rädsla för att gå upp i vikt tillsammans med en förvrängd kroppsuppfattning. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur kvinnor med Anorexia nervosa upplever vården.

Studien syftar till att undersöka hur verksamma förskolepedagoger ser på sitt arbete med musik i förskolan. Vidare undersöks hur pedagogerna tänker sig att barn lär genom musik, samt hur de använder musik som pedagogisk resurs i den dagliga verksamheten. Undersökningen bygger på åtta intervjuer med pedagoger som arbetar, eller har arbetet, med åldersgruppen 1-3 år. Studiens resultat visar att pedagogernas syn på den egna musikaliska kompetens har stor betydelse för hur de använder och upplever musik som en pedagogisk resurs i förskolan. .

I uppsatsen behandlas Caravaggio som person och konstnär samt hans verk. Syftet med detta var att titta närmare på olika spekulativa tolkningar som finns av Caravaggios konst och hur hans välkända vilda natur kan ha präglat hans skapande. Kapitel ett ger information om Caravaggios bakgrund och utveckling samt anger stämningen för tiden han levde och verkade i. Kapitel två presenterar kortfattat Caravaggios levnadslopp. Kopplat till några viktiga milstolpar i konstnärens liv presenteras här också ett antal utvalda verk i kronologisk ordning ända fram till tiden för hans död.

I den här magisteruppsatsen gör jag en deskriptiv innehållsanalys av den Schweiziske psykologen Carl Gustav Jungs verk den Röda Boken. Jag kommer att använda mig av tre målningar från boken och via dem analysera Jungs process i arbetet och hur de speglar hans liv under denna period. Min frågeställning är om skapandet av den Röda Boken även innebar en spontan bildterapi för Jung. Lyckas Jung via skapandet av bilderna och skrivandet av boken även bedriva och hitta en ny väg för egenterapi? Slutligen så kommer jag fram till att Jung via sitt arbete med den Röda Boken och den katarsis som medföljer, hittar nya metoder för terapeutiskt arbete som senare kom att utvecklas till den analytiska psykologin.

AbstractPilo, Joakim: George Gershwin och den symfoniska jazzen. Etablering av ett musikidiom. - Uppsala: Musikvetenskap ht 1998. - 60p. Hur kommer det sig att den musikaliska kombinationen mellan seriös konstmusik och populära inslag företrädesvis jazz, kunde vara så pass framgångsrik? Den frågan ligger till grund för uppsatsen, där huvudsyftet är att visa hur den amerikanska tonsättaren George Gershwin (1898-1937)  med Rhapsody In Blue (1924) lyckades etablera ett musikidiom, symfonisk jazz.

Parodins tillåtlighet beror på hur den rättfärdigas, som självständigt verk eller som bearbetning med varierande förfoganderätt som följd. Rättfärdigandet är beroende av hur fritt parodin utformas i förhållande till sin förlaga vilket gör att tillåtligheten måste avgöras i varje enskilt fall. Till skillnad från idag när parodin anses tillåten enbart på den grund att det är en parodi bör utgångspunkten vara de hänsyn till helheten som vanligen tas vid en intrångsbedömning. De främsta skillnaderna i förhållande till den normala bedömningen bör vara en större tillåtlighet att använda utdrag ur förlagan och en starkare presumtion om parodiskaparens medvetenhet om att det kan röra sig om en intrångssituation.Det blir särskilt tydligt att parodiundantaget behöver regleras i lagstiftningen genom att Infosocdirektivets krav på att begränsa parodins inverkan på den ekonomiska rätten i förlagan inte har fått genomslag i domstolspraxis. Det här är tvärtom en aspekt som hittills utelämnas helt och hållet i svensk rätts syn på parodin.

Syftet med arbetet är att undersöka huruvida betraktaren kan urskilja en konstnärs budskap i ett specifikt verk. Det hävdas att vi baserar våra tolkningar på vad vi till exempel har för utbildning och vad våra tidigare erfarenheter är. Det blir ett problem då man måste ställa frågan: "Kan någon annan än konstnären förstå konstnärens budskap?"Arbetet berör även vårt fysiska synsinne, vår perception och bildsemiotik. Bildsemiotik är läran om bilder, bilder som tecken och betydelse.

Tyngdpunkten ligger på att klargöra Henzes syn på musikalisk interpretation ur sitt perspektiv som tonsättare och hans syn på konstnärlig frihet för de musiker som framför hans verk. Relationen mellan tonsättare och interpret i processen av tillblivelsen av ett verk studeras också i anknytning till Henzes egna resonemang kring interpretation och kompositionsprocessen. Uppsatsens huvudfrågor och delmoment kommer fortlöpande att belysas och ställas i relation till konkreta exempel i diskuterade form. Undersökningen är främst baserad på litteraturstudier. Litteraturen behandlar i huvudsak ämnena musikestetik och musikalisk interpretation, samt gitarren som instrument och dess repertoar från senare hälften av 1900-talet och framåt.

Denna uppsats beskriver processen att försöka finna en essens i Bob Dylans musikskapande för att sedan använda denna essens i fyra olika stadier i skapandet av en färdig inspelning. Det innefattar låtskrivande-, arrangerings-, inspelnings och mixningsprocessen. Jag reflekterar över denna process och utvärderar vad som hände med mitt låtskrivande och med min musik efter applicerandet av denna ?främmande? essens.Min ursprungliga tro var att jag skulle kunna närma mig en enhetlig Dylansk essens men det skulle snart visa sig att den var betydligt mer fragmentarisk än jag väntat mig..

Skydd för titlar på litterära och konstnärliga verk kan erhållas enligt olika lagar. I denna uppsats behandlas skyddet enligt upphovsrättslagen, varumärkeslagen och marknadsföringslagen. Varumärkeslagen ersattes den 1 juli 2011 av en ny, mer EU-anpassad, varumärkeslag. I och med detta försämrades skyddet för titlar ur ett upphovsmannaperspektiv. Det finns idag inget hinder för utomstående att, som varumärke, registrera en upphovsmans egenartade verkstitel.

Jag har i denna uppsats försökt ge en bild av hur Astrid Lindgren vill presentera en egen syn på barn, barns villkor och barnuppfostran i hennes verk om Madicken. Astrid Lindgren själv menar att hon vill ?åstadkomma en human inställning? hos sina läsare och denna avsikt märks i hennes verk Madicken och Madicken och Junibackens Pims. Hon försöker ge den vuxna läsaren en bild av hur sociala förhållanden kan upplevas genom sin skildring av den lilla staden, samtidigt som hon skapar en liknande, men mer försiktig möjlighet, även för barnen som läsare. Framställningen av den godhjärtade Madicken hoppas hon skall öppna upp för de läsande barnen att överta hennes humana inställning.I det sammanhanget har jag också diskuterat hur väl barnet som läsare kan tänkas förstå de sociala skillnaderna som råder i verken, då i jämförelse med en vuxen läsare.

Studiens syfte är att utforska en musikers kroppsspråk vid instuderingen av en orkesterstämma. Detta har observerats under instuderingen av förstaflöjtstämman i fjärde satsen av Brahms andra symfoni. Studien har sin utgångspunkt i det designteoretiska perspektivet och har genomförts med hjälp av videoobservationer under repetitionsperioden av verket. Jag har även fört loggbok under processen av självobservationen. Resultatet av studien visar att de kroppsliga resurserna kan hjälpa, men också stjälpa, den musikaliska processen och dess uttryck.

Denna rapport presenterar, på uppdrag av Umeå Energi, projekteringen av ett urbant vindkraftverk. Första delen av rapporten beskriver kortfattat teorin bakom urban vindkraft och dess skillnader mot storskalig vindkraft. Andra delen redovisar projekteringen av ett vindkraftverk placerat på Strömpilenområdet i Umeå. Detta verk är planerat att ingå i projektet Hållbara Ålidhem, ett projekt där Umeå Energi samarbetar med med AB Bostaden och Umeå kommun med målet att skapa ett tryggare, trivsammare och energisnålare bostadsområde.Urban vindkraft innebär att småskaliga vindkraftverk placeras i bebyggda områden, en ny och växande marknad. Med småskalig avses vindkraftverk med en installerad effekt upp till 100 kW, att jämföra med dagens storskaliga vindkraftverk som har en effekt på runt 2 MW.Projekteringen av urban vindkraft är problematisk.

Barns musikaliska intresse och utveckling kan bero på föräldrarnas påverkan genom uppväxten. I den här rapporten presenteras resultatet av kvalitativa intervjuer med sex mammor med barn i en ålder under två år. Tre av mammorna ägnar sig åt musik i sin profession, medan de andra tre har ett mer allmänt musikintresse. Oberoende av föräldrarnas bakgrund visar det sig att de anser musikalisk stimulering vara någonting viktig och nyttig för deras barns utveckling. Till exempel har alla i intervjugruppen deltagit i någon form av musikalisk aktivitet ämnad för barn.