Sökresultat:
1028 Uppsatser om Musikalisk gestaltning - Sida 19 av 69
Scennärvaro
Den här uppsatsen är ett försök att ringa in och samla ihop tankar kring vad det är att vara närvarande på scen samt hur man kan lära ut det. Arbetet innehåller citat och referat från intervjuer med sju personer: En skådespelare, en koreograf, en jazzsaxofonist och improvisatör, två sångerskor och sångpedagoger, en sångerska och låtskrivare samt en klassisk altviolininst. Här finns också citat och referat ur relevant litteratur. Arbetet ska ses som en ingång till ämnet snarare än en djupdykning..
Askgravplatsen - ett gravskick i tiden : gestaltningsförslag av en ny askgravplats på Norra kyrkogården i Lund
Detta är ett kandidatarbete i trädgårdsdesign. Arbetet är ett gestaltningsförslag av en askgravplats på Norra kyrkogården i Lund. Syftet med examensarbetet är att göra en gestaltning som samspelar med omgivningens gröna kulturarv för att möta det framtida behovet av fler askgravplatser. Utgångspunkten i examensarbetet är ett uppdrag från Kyrkogårdsförvaltningen i Lund. Uppdraget går ut på att göra ett gestaltningsförslag för Kvarter 22 på Norra kyrkogården.
"Klang min vackra bjällra" : En studie om sång som didaktisk metod vid uttalsundervisning i svenska som andraspråk
I den här uppsatsen studeras sångträning som didaktisk metod vid uttalsundervisning i svenska som andraspråk. I syfte att undersöka huruvida uttalet hos andraspråkstalare av svenska påverkas av metrisk och musikalisk rytm, gjordes ett experiment för att kunna jämföra betoningsmönster i tre olika modus: sång, läst vers och spontant tal. Tre L2- informanter och en svenskspråkig referensinformant spelades in och analyserades med avseende på vokalkvalitet och längdproportioner i betonade VC-sekvenser (vokal följd av konsonant). Resultatet visade att sångmoduset medför en förlängning av vokalerna hos alla informanter. Denna förlängning visade sig genom ett t-test vara statistiskt signifikant.
Fragment av en resa : mellan två kulturer
Att säga att man har ?en nationalitet? är för många något man känner när man är född i och har vuxit upp i ett land. Men hur kan det vara om man av någon anledning tvingats lämna sitt hemland? Hur är det att inte känna sig hemma i sitt värdland, men att heller inte känna sig hemma i det land man en gång tvingats lämna? Hur är det att befinna sig i ett mellanrum? Jag har valt att undersöka ett material som jag själv har filmat från Kosovo sommaren 2005. Jag har också analyserat en intervju jag gjorde tillsammans med Nexhat, våren 2006.
Ondskans hjärta
I denna undersökning försöker jag synliggöra en folkgrupps identitet. Temat är: ?Bosnisk identitet 1992 ? 1995? Dvs. den identitet som skapades under kriget i Jugoslavien ? Bosnien och Hercegovina.
Trygghet i det offentliga rummet : en studie av de faktorer som påverkar trygghetsupplevelsen
Stadens offentliga rum är platser där människor ska kunna vistas på lika villkor och det är en demokratisk rättighet för alla att kunna röra sig fritt i alla offentliga miljöer. En grundläggande förutsättning för att människor ska vilja vistas i det offentliga rummet är känslan av trygghet. Det är svårt att bygga bort reella hot och faror men det finns ett flertal olika faktorer som kan påverka den upplevda otryggheten. Vissa platser upplevs
som otrygga av många människor trots att inget brott någonsin har begåtts på platsen.
Ändå finns det ett samband mellan dessa, då platser som uppfattas som otrygga i förlängningen kan bli obefolkade. Ofta upplevs en befolkad plats tryggare än en öde men
detta beror även på vem man är, vilka människor som vistas på platsen och vad de gör.
Människans samspel med dess omgivning är komplex och därför är sambandet mellan trygghetsupplevelsen och den offentliga miljön viktigt att undersöka.
?Jag skriver begripligt? : hur, varför och till vem förmedlas forskningen?
"Understanding what I write" is a study of university-scientists? work concerning science-information, with the basis in Pedagogical Theory. The empirical material is collected through an inquiry and several interviews with scinentists at the ten universities of Sweden. This inquiry was done within the timeframe of November 2000 to Janurary 2001. The purpose is to find out wich methods scientists use to spread their knowledge to the society and what possibilities there are to improve these..
Gestaltning av det flexibla offentliga rummet : Torget i Leksand
I takt med ökande urbanisering fluktuerar befolkningsmängden allt kraftigare i små orter och många är beroende av turism. Leksand är en av de orter som upplever en kraftig tillströmning av turister under sommaren. Stora ytor står tomma över vintern och påverkar livet i centralorten negativt. Kommunen strukturerar nu om sitt centrum och efterlyser flexibel gestaltning som passar både hög- och lågsäsong. Flexibel urban design innebär att offentliga miljöer ska vara förberedda på demografiska förändringar och tillgodose blandade målgrupper på lång sikt, utan att en hel omgestaltning är nödvändig.
Fantasivärlden Jhax
I mitt kandidatarbete undersöker jag fantasi och kreativitet, varför vi skapar fantasivärldaroch hur vi hittar till dem - finns det portaler till fantasivärldarna? Jag letar efter svar ur filosofiskaperspektiv genom att läsa om fantasi och lek. Jag tittar närmare på andra konsthantverkareoch konstnärers fantasivärldar och drar kopplingar till filmers fantasivärldaroch sagor för att jämföra innehållen och det visuella. Om detta skriver jag i denna rapport,jag skriver även om hur min gestaltning har växt fram, formats och utvecklats och minatankar under arbetets gång..
Pixar och dess metoder. En gestaltning av Emil i Lönneberga
Denna undersökning omfattar hur man kan applicera Pixars metoder och tekniker
av en grupp bestående av tre studenter vid skapandet av en animerad kortfilm.
Utifrån resultaten av vår forskning kring metoder, tekniker och analyser har vi
skapat en animerad kortfilm. Kortfilmen är en samtida tolkning av Astrid
Lindgrens kända barnbok Emil i Lönneberga. Filmen ämnar att belysa olika
samhällsproblem som kan kopplas till den klassiska boken.
En musikinspelning - En studie om musikproducenters syn på sitt samarbete med artister under musikinspelningar
I denna uppsats undersöker jag hur musikproducenter ser på sitt samarbete med musiker/artister under en musikproduktion. Metoden för undersökningen är en kvalitativ intervjustudie där tre etablerade svenska musikproducenter intervjuas. Resultaten visar att musikproducenterna lägger stor vikt vid sitt samarbete med artister. Några utav slutsatserna är att musikproducentyrket idag i Sverige handlar mycket om att kunna fatta beslut och agera som en musikalisk vägledare.A recording session - A study about music producers' way to look at their cooperation with artists during recording sessions. In this paper I will investigate how music producers look at their work with musicians/artists during a recording session.
Hybridskulpturer : gestaltningar med ljus och växter i offentlig miljö
Arbetet handlar om hur växter och ljus kan förenas till en helhet i permanenta konstnärliga gestaltningar ? hybridskulpturer ? i offentlig miljö. Konceptet med växter och ljus där alla beståndsdelar samverkar och bildar en helhet, en slags levande organism, utvecklas i två gestaltningsuppdrag: Genius Loci vid Kv Caroli i Malmö och Insight Out på Sahlgrenska Sjukhuset i Göteborg. Frågeställningarna tar upp platsens betydelse, ståndort och växtval, vilka andra komponenter som krävs förutom växter och ljus, vilken hänsyn som måste tas till uppdragsgivarna och till användarna, vilka teoretiska och praktiska utmaningar man ställs inför samt hur man med både växter och ljus kan förstärka dynamiken i gestaltningarna. Syftet är att ge en så heltäckande bild som möjligt av designprocessen kring Genius Loci samt delar av det praktiska arbetet med det pågående genomförandet av verket.
Att informera med endast bilder : Är det möjligt eller behövs kompletterande information?
Detta examensarbete gjordes för att undersöka om och hur det är möjligt att utforma lättförstått studieunderlag för användning på SFI, genom att bara använda bilder. Förutom gestaltning måst målgruppens olika kulturella bakgrunder beaktas, då olika gester och uttryck inte har samma innebörd i alla kulturer och därför inte kunde användas i bilderna.Genom handledning, teoretiska studier, och kvalitativa målgruppsintervjuer utformades och omformades informationen till sitt slutgiltiga utseende, där även läraren fick en roll i berättandet..
Gestaltning av hälsofrämjande takträdgård i sjukhusmiljö
Syfte: Att undersöka om riktlinjer för hälsofrämjande trädgårdar och takträdgårdar kan mötas i ett gestaltningsförslag till en atriumgård på ett sjukhustak, riktad till patienter och personal i anslutning till en avdelning för personer med bipolär sjukdom.Bakgrund: Hälsofrämjande trädgårdar anses kunna vara ett komplement till traditionell vård och kan främja den fysiska, psykiska och emotionella hälsan. Många städer har under de senaste årtiondena blivit mer kompakta och gröna ytor har försvunnit. Med takträdgårdar kan man utnyttja platser som redan finns i staden genom att omvandla dem till gröna ytor. Sjukhus är ofta byggda på höjden, inte sällan finns tak och atriumgårdar inritade i arkitekturen, dessa platser har potential att nyttjas av patienter, personal och närstående om de utformas för att bli gröna hälsofrämjande miljöer.Metod: Vetenskapliga artiklar, böcker och annan litteratur inom områdena hälsofrämjande trädgård, bipolär sjukdom och takodling, takträdgård, tillsammans med enkät till avdelningen och inspirationsresor till atriumgård och takodling har använts som stöd för att skapa ett gestaltningsförslag.Resultat: Detta arbete visar på vilka komponenter som bidragit till att det går att förena riktlinjer för hälsofrämjande trädgårdar med riktlinjer för takträdgårdar. Ett gestaltningsförslag har utformats efter dessa riktlinjer, platsens förutsättningar och delvis efter målgrupperna.
?Nu har vi var sin dator ? nu finns inga hinder!? : Om musiklärarens användning av digitala verktyg
De flesta av oss har säkert erfarenhet av hur digitala verktyg kan vara en hjälp på många områden i vardagen. Det går att fastslå att fler och fler funktioner och tjänster i vårt samhälle digitaliseras på olika sätt och i många yrkesgrupper verkar digitala hjälpmedel vara ett självklart inslag. Syftet med detta arbete är att öka kunskapen om vilken syn musik- och instrumentallärare har på användningen av digitala verktyg i undervisningen. För att uppnå detta syfte har jag ställt ett antal frågor till några musiklärare i olika läromiljöer.Resultat visar bland annat att användandet av digitala hjälpmedel styrs till viss del av musikalisk genre, det vill säga om en lärare arbetar med klassisk musik eller med rock- och popmusik. Tydligt i resultatet är också att musiklärarna vill öka både sin kunskap och sitt användande av digitala verktyg.En av mina viktigaste slutsatser är att de lärare som på ett personligt plan använder digitala verktyg utanför skolan också använder dem i sin undervisning..