Music used in exercise has been widely used since 1970. Researchers have pointed out thatfuture research about music influence on motivation should include a comparison betweengender in health club environments. This is also the aim of this paper. We have handed outsurveys, all together 120, in two different health clubs in Gothenburg, Sweden. A distinctionhas been done between gender.

Title: Music and adult identity: A study of how students at Malmö Academy of Music look upon their identity from a musical point of view. This study is about adults and how they look upon their identity from a music perspective. I have interviewed four students between 26 to 29 years old at the Malmö Academy of Music. The purpose with my study is to examine how music has affected the identity of the students as adults and to see if their identity still is affected by music. The interviews have then been analyzed and compared with existing research in this matter.

Syftet med studien är att undersöka hur grundskollärare i ämnet idrott och hälsa ser på och arbetar med kunskapsområdet Musik, rörelse & dans ? vilket innehåll, omfattning och vilka undervisningsformer som existerar ? samt hur de upplever elevernas syn på området. Vi har valt att belysa förändringar inom kunskapsområdet genom att ta del av olika brytpunkter, både när det gäller skolreformer och samhällsutveckling. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer och utgörs av en longitudinell empirisk undersökning. Datainsamlingen som ligger till grund för resultaten har involverat 65 lärare och gjorts under en dryg 10-års period, med insamling 2003, 2008 och 2014. Empirin har analyserats utifrån två utvalda teorier i form av läroplansteoretiskt perspektiv och ramfaktorteori.  Resultatet visar att kunskapsområdet Musik, rörelse & dans är svårt att tydligt definiera och att det finns ett brett samt varierande innehåll.

Både kronisk smärta och Musik har existerat från begynnelsen och de utövar stort inflytande på människan multidimensionellt. Musiken har genom tiderna använts för att påverka stämning och humör. Syftet med denna studie var därför att undersöka om Musik har lindrande effekt på kronisk smärta. Metoden var en litteraturstudie där tolv vetenskapliga artiklar låg till grund för resultatet. Teoretisk referensram var Rosmarie Parses omvårdnadsteori, som beskriver människans symbios med miljön.

Syftet med detta kandidatarbete var att sätta samman ett promopaket bestående av en webbsida och en demo-EP med passande grafisk design. EP:n har tre spår elektroakustisk instrumentalMusik av skiftande karaktär, samt ett stilrent men ändå suggestivt omslag. Webbsidan är till för att presentera mig själv och mitt arbete (inte bara Musik), och är byggd med hjälp av HTML, PHP, CSS och MySQL..

Finns det bättre eller sämre Musik? Om det är så, vem bestämmer det? I detta projekt kommer jag att undersöka om Musikkritiker som skriver Musikrecensioner kan sägas ingå ett sammanhang där det förekommer ett maktspel. Är det så att de som skriver om Musik kan sägas ingå i ett ?spel? som alla inom detta specifika område kan sägas ingå i? Detta spel skulle i så fall utgöras om en strid om maktpositioner inom Musikkritikens område. Dessa maktpositioner kan uppnås genom att inneha rätt kunskaper, kunskaper som av andra Musikkritiker uppfattas som värdefulla för att kunna få anseende inom detta område.

AbstraktSyftet med mitt arbete var att undersöka hur medvetna pedagoger i förskolans verksamhet arbetar. Vet de alltid varför de gör det de gör, och speciellt hur medvetna är dem när de använder sig av Musik som pedagogiskt verktyg.För att komma fram till resultatet bestämde jag mig för att följa fyra pedagoger en hel arbetsdag och gjorde videoobservationer. Dessutom genomförde jag kvalitativa djupintervjuer för att knyta ihop pedagogernas handlande och intervjusvar. Vid intervjuarna fick pedagogerna se filmsekvenser och fick därefter frågan, varför de gjorde som de gjorde.I mitt arbete jämförde jag mina resultat från undersökningen med vad det sägs i litteraturen.Det framkom i det slutgiltiga resultatet att pedagogerna är medvetna om sitt handlande och bemöter barnen på ett professionellt sätt..

Detta arbete grundar sig pa? tanken om att kontrapunktsstudier i rena?ssansstil skulle kunna levandego?ras genom historiskt grundade improvisationso?vningar. Ett studium av Musikhistorisk litteratur tillsammans med analyser och praktisk o?vning har resulterat i ett pedagogiskt och konstna?rligt material, som kan anva?ndas fo?r att o?versiktligt visa de historiska fo?rha?llandena kring improviserad Musik, men som ocksa? kan fungera som ett verktyg fo?r instudering och konstna?rligt framfo?rande. .

            Syftet med denna uppsats bestod dels i att undersöka hur Musik och dess tempo påverkar kunders emotioner, beteende och upplevelse i butik, men syftade även till att undersöka i vilken omfattning pleasure, arousal och dominance predicerar tillfredsställelse, närmande- undvikande sökbeteende, generell närmande- undvikande beteende samt upplevelse av servicescape. Undersökningen genomfördes som ett fältexperiment i butiksmiljö (N= 431), utifrån en oberoende mellan-individ-design. Musik användes som oberoende variabel (högt tempo, lågt tempo och frånvaro av Musik). De beroende variablerna var pleasure, arousal och dominance, tillfredsställelse samt närmande- undvikande beteende vari även köp och spenderad tid i butik inkluderades. Datainsamlingsmetod utgjordes av en enkät.

Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för hur Musik kan användas i specialförskolans arbete med barn som har flerfunktionsnedsättningar samt vilket betydelse detta har för barnens utveckling och lärande. Studien utgår från frågeställningarna: Hur används Musiken i specialförskolans pedagogiska miljöer? Vilka metoder används för att gynna lärandet genom Musik i specialförskolan? Hur ser pedagogerna på betydelsen av den pedagogiska miljön, pedagogerna samt metoderna för barnens lärande genom Musik?Denna kvalitativa studie har utförts på två olika specialförskolor i skilda delar av landet där sex observationer samt sex intervjuer med pedagoger har gjorts. Resultatet visar att lärandet genom Musik utgår från en tydlig struktur med en väl markerad början och ett tydligt slut i aktiviteterna samt mycket sinnestimulering. Den ?tysta kunskapen? där pedagogerna använder sig själv som ett redskap i arbetet med barnen har stor betydelse.

Denna uppsats handlar om hur motionärer upplever Musiken under styrketräningspass vid gruppträning och vad i Musiken som är motiverande. För att samla in material till uppsatsen har jag använt mig av observation, enkät och analys av Musik vid ett och samma styrketräningspass på Olympen Träningscenter. Empirin har utvärderats och tolkats utifrån den motivationsteorin som utarbetats av forskarna Edward L. Deci och Richard M. Ryan från University of Rochester i New York, som kallas för Self-Determination Theory eller SDT.

Syftet med studien var att undersöka idrottsutövares Musikanvändande. Studien genomfördes i form av en enkätundersökning med kvalitativa och kvantitativa frågor där 252 idrottsutövare som utövar individuell idrott som till exempel friidrott och orientering deltog. Enkäten berörde frågor om idrottsutövarnas Musikanvändande i vardagliga och idrottsliga situationer, känsloupplevelser i samband med Musiklyssnande samt motiv till Musikanvändning i idrottsutövandet. Resultatet visade att deltagarna medvetet använder Musik för att påverka olika känslotillstånd i sitt idrottsutövande. Främst använder deltagarna Musik i sin tävlingsförberedelse.

Syftet med denna studie var att kartlägga användningen av Musik som ett verktygför lärande inom naturvetenskap och teknik (NVT). I syftet ingick även attkartlägga på vilket sätt lärare använder detta verktyg i sin undervisning och omMusikintresset skiljer sig mellan könen. Metoden baseras på en kvantitativ ansatsmed pappersenkäter till elever i årskurs 4-6 och en webbenkät till NOlärareverksamma mellan årskurs 1-6. Den kvalitativa metoden användes för attnärmare få veta hur lärare använder Musik inom NVT. Resultaten visar att majoritetenav samplets lärare anser Musikande förekomma till en viss grad i undervisningen.Majoriteten av samplets elever menar dock motsatsen.

Syftet med undersökningen var att ta reda på hur man arbetar med Musik på olika förskolor utifrån en kvalitetsaspekt, där förskollärarna själva uttrycker vad som är ett meningsfullt Musikarbete med de äldre barnen i förskolan (3-6 år). Studien genomfördes under vårterminen 2015 med hjälp av litteraturstudier och semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Sex förskollärare vid sex olika förskolor deltog. Resultatet visade att samtliga arbetade kontinuerligt med Musik. Det pedagogerna ansåg uppvisa allra mest kvalitet i Musikverksamheten i förskolan var glädjen den ger, gemenskapen den skapar, hur den kan användas för att utveckla barns språk, samt att ett spontant musicerande är värdefullt i sig.

I detta arbete har jag försökt att kartlägga soundet till Musiken till filmen ?Inception?, från 2010, från två olika vinklar. Fokusen ligger dels på den Musikaliska kompositionen, alltså det Musikteoretiska, dels på ljudbilden, alltså det klingande. Målet har också delvis varit att ta reda på om någon av de två vinklarna har större betydelse än den andra för soundet. Jag har gjort en djupgående analys och tagit reda på vad som gör ?Inception-Musiken? till vad den är och skapat egen Musik från de två infallsvinklarna, både kombinerade och var för sig.