AbstractNilsson, Mårten: The Bear Quartet: Analys av en stilutveckling. - Uppsala: Musikvetenskap, 1997. - 60 p.Hur  förändrar en popgrupp sin Musik och varför?  Denna fråga har varit utgångspunkt för uppsatsen, där syftet är att analysera den svenska gruppen The Bear Quartets Musikaliska utveckling samt beskriva därmed sammanhängande Musikestetiska ställningstaganden.I uppsatsen visas skiva för skiva hur gruppens Musik utvecklats, från debuten 1992 till den 1997 utgivna sjätte skivan, varefter detta sammanställs med medlemmarnas åsikter om sin Musik, huvudsakligen hämtade från en av uppsatsförfattaren utförd intervju.Gruppens Musik varieras ständigt; den larmande, gitarrbaserade Musiken med nästan ohörbar sång på debutskivan har utvecklats via en tydligare pop med utökat instrumentarium till en Musik som tydligt hämtar beståndsdelar från gruppens alla tidigare skivor. The Bear Quartets medlemmar är mycket medvetna om hur Musiken ska utformas, och vill inte upprepa sig.

Då befolkningen blir allt äldre ökar andelen personer som drabbas av demenssjukdom. Att drabbas av demens innebär att kognitiva funktioner försämras. Kommunikationsproblem och problem med daglig livsföring, personlighetsförändringar, brister i empatisk förmåga och svårigheter att kontrollera känslor kännetecknar sjukdomsbilden. Det är av betydelse att finna icke-farmakologiska behandlingar då medicinering inte ger önskat resultat. Syftet med denna litteraturstudie var att få ökad kunskap om hur Musik påverkar personer med demenssjukdom.

This paper discusses sound education within school subjects such as music, science, engineering, computer science, and Swedish to classes at the intermediate stage..

Fokus på basens roll i Musik. Hur används instrumentet i ensemblen? Vad händer om basens roll utvecklas och hittar nya ytor i gruppen? Ett arbete om skapa Musik med influenser från jazz och fusion som sätter basen i nytt ljus..

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur Musik som omvårdnadsåtgärd påverkar välbefinnandet och symtombilden hos personer som lever med demenssjukdom. I Sverige finns det ca 140 000 människor med demenssjukdom och 65 000 av dessa bodde i särskilda boendeformer. De vanligaste demenssjukdomarna är Alzheimers sjukdom, frontallobsdemens, vaskulär demens samt sekundär demens som kan orsakas av infektioner. Att leva med sjukdomen demens innebär i de flesta fall att ens funktionella kapacitet försämras successivt. Uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie inom ämnet omvårdnad ochbaserades på 12 vetenskapliga artiklar, med både kvantitativ och kvalitativ ansats, som har publicerats under de senaste 14 åren.

Syftet med vår C-uppsats är att undersöka Musikens betydelse för förskolebarnens språkliga och motoriska utveckling. Vårt empiriska material har vi fått fram genom intervjuer med lärare på förskolor med Musikprofil i Malmö och New York. Vi ville ta reda på vilken betydelse pedagogerna anser att Musiken har för förskolebarnens språkliga och motoriska utveckling, hur de använder Musiken i sitt arbete, samt i vilket syfte. Vi ville även undersöka om det finns några skillnader i hur förskolepedagoger ser på och arbetar med Musik i Malmö och New York. Sammanfattningsvis pekar våra resultat på att Musik har stor betydelse för barnens utveckling såväl språkligt som motoriskt. Under intervjuerna framkom att pedagogerna medvetet använder Musiken både som medel och metod för att stimulera utvecklingen av såväl språk som motorik.

Syftet är att arbeta fram förslag på ett antal Musik- och rytmikövningar med sexåringar i förskoleklass som målgrupp. Övningarna syftar till att ge sexåringar goda förutsättningar att utvecklas till starka, självständiga och trygga personer och baseras dels på tidigare forskning om sexåringars psykologiska och Musikaliska utveckling, dels på valt strävansmål för normer och värden i Lpo 94 och valda strävansmål i grundskolans kursplan i Musik. Övningarna är indelade i grupper utformade för att utveckla elevens förmåga att respektera andra människors egenvärde och ta ansvar för andra människor. De ska bidra till att bygga upp en känsla för samhörighet och solidaritet, ansvar och samarbetsförmåga i sexårsgruppen. Övningarnas innehåll ska även bidra till att bygga upp elevens tillit till den egna sångförmågan och på så vis medföra att eleven blir medveten om den sociala betydelse tilliten till sångförmågan har.

Inom demensvård är en trygg miljö av betydelse för människor med demens. Det används både medicinsk och terapeutisk behandling för att öka välbefinnande hos personer med demens. För att tillämpa Musik och Musikterapi i vården är det viktigt att ha kunskap om dess betydelse för personer med demens. När en person insjuknar i demens förändras dennes liv och det medför ett växande behov av omvårdnad. Personer med demens förmåga att kommunicera försämras och samspelet med omgivningen minskar.

Demens är en allmän benämning på olika sjukdomstillstånd i hjärnan. I Sverigeär ca 5 % av alla över 65 år svårt demenssjuka. Den psykosociala miljöns viktigaste syfte är att ge den demensdrabbade trygghet, harmoni och värme. Den mänskliga kontakten och den individanpassade vården är viktig för den demenssjuke. Syftet med studien var att undersöka hur Musik och dans i den dagliga miljön positivt kan påverka den demenssjuke.

Vårt syfte med examensarbetet var att få kunskap om hur Musik och rörelse gynnar barns språkutveckling samt belysa hur pedagoger använder sig av Musik och rörelse för att utveckla förskolebarns språk. Vi ville även veta om pedagogerna arbetar annorlunda med Musik och rörelse, om de arbetar i en förskola med barn som har svenska som modersmål eller i en förskola med barn som har annat modersmål än svenska. Vår fokus har varit riktat mot den verbala språkutvecklingen. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med pedagoger på sex olika förskolor, som vi i analysen har kopplat till olika teorier. Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna använder sig av Musik och rörelse för att göra lärandet lustfyllt.

Internet är idag en naturlig del av större delen av den svenska befolkningens vardag. I och med detta har allt fler tillgång till och konsumerar allt mer medier i olika former. Musikindustrin hävdar samtidigt att de förlorar allt mer pengar vilket motiveras med den ökade piratkopieringen. Detta är en kvalitativ studie ur användarnas perspektiv där syftet är att ta reda på hur Musikindustrin kan göra sina lagliga tjänster för nedladdning av Musik mer attraktiva för konsumenterna. Vi undersöker således potentiella kunders erfarenheter och attityder till dessa tjänster.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare inom grundskolans tidigare år använder sig av Musik i undervisningen. Jag vill även undersöka på vilka olika sätt de använder sig av Musiken och till vilka syften. Undersökningen bygger på nio kvalitativa intervjuer med både klasslärare och Musiklärare. Jag har funnit att resultatet från den empiriska undersökningen till stor del stämmer överens med den litteratur som finns inom ämnet. Resultatet visar att Musiken används på olika sätt av lärarna.

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden, Funktionsinriktad MusikTerapi. Fokus ligger på att undersöka hur man med Musik som medel kan utveckla en samverkan genom att arbeta med denna metod. Jag beskriver i två fallbeskrivningar hur jag har arbetat med FMT-metoden med två personer, den ena med diagnosen autism och den andra med diagnosen ADHD. Min slutsats är att man kan arbeta med FMT-metoden för att utveckla en samverkan genom en tydlig struktur där man samspelar med varandra i en ickeverbal kommunikation med Musik som medel.  .

Studien visar hur några lärare och elever i skolår 5, 7 och 9 i intervjuer beskriver Musikens roll i skolan och vad den kan ha för betydelse för lärandet. Litteraturgenomgången behandlar Musikens roll i utbildningen genom historien och i de senaste läroplanerna, olika Musikpedagogiska idéer samt forskning om Musik och lärande. Teoretiska utgångspunkter är resonemang av Säljö, Marton och Booth och teorin om habitus. Resultaten från intervjuerna pekar på att Musik kan ha många olika roller i skolan i olika sammanhang. Rollerna kan ses i termer av egenvärde och mervärde.

Syftet med detta arbete är att undersöka om ridlärare och ridelever upplever att Musik påverkar dem och deras ridning om Musik används under dressyrlektioner. Undersökningen är gjord genom enkäter besvarade av ridelever på ridskola, ridgymnasium och eftergymnasiala ridelever som deltar i ett ridprojekt, samt genom enkäter besvarade av ridlärare. I svaren från undersökningen uttryckte eleverna bland annat upplevelsen att Musiken påverkade dem och deras hästar både till avslappning och stimulans. Rideleverna upplevde även att det var lättare att hitta en bra takt tillsammans med sina hästar i sitt dressyrarbete under träningen med Musik, under förutsättning att Musikens takt stämde ihop med dressyrrörelsen. I varje deltagande ridelevsgrupp fanns det någon elev som inte önskade träna till Musik.