Studiens syfte var att undersöka hur pedagoger förhåller sig till Musik samt hur de ser på sin egen Musikalitet. Utifrån syftet formulerades fem frågeställningar som berör hur Musiken används i förskolan, vilken relation pedagogerna har till Musik, hur de ser på Musikalitet och Musikens betydelse för barnen samt Musikens roll i yrkesutbildningen. Metoden för studien var kvalitativa intervjuer i form av samtalsintervju med en intervjuguide där totalt fyra pedagoger från två förskolor intervjuades. De var alla kvinnor med 19 till 37 verksamma år inom förskolan.Resultatet visar att tre av fyra pedagoger använder Musik medvetet i det dagliga arbetet på förskolan och känner sig säkra i sin Musikaliska roll. Synen på Musikalitet skiljde sig åt med två olika uppfattningar.

Denna uppsats beskriver några elevers erfarenheter av digitalt Musikskapande. Sammanlagt har fyra halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer genomförts   där de fått berätta om sina erfarenheter av digitalt Musikskapande. Resultatet visar att eleverna har olika erfarenhet av digitalt Musikskapande såväl i som utanför skolan. De har definierat digitalt Musikskapande som Musik som är skapat i en dator eller inspelad Musik som är redigerad. Eleverna har sett att lärarens intresse och kunskap, samt skolans ekonomi påverkar digitalt Musikskapande i skolan.

Med utgångspunkt i den pågående debatten om datorskapad Musik och dess vara eller inte vara, diskuteras i denna rapport för- och nackdelar för att skapa Musik med dator istället för med verkliga instrument. I rapporten ställs en frågeställning upp som grund för att genomföra en undersökning. Syftet med undersökningen var att se om datorskapad Musik kan ersätta verklig och vilka skillnader som upplevs när de olika typerna jämförs. Under arbetets gång skapades en virtuell version av introt till orkesterstycket España. Den virtuella versionen jämfördes sedan med tre verkliga inspelningar av samma stycke i en undersökning med studenter.

Fokus på basens roll i Musik. Hur används instrumentet i ensemblen? Vad händer om basens roll utvecklas och hittar nya ytor i gruppen? Ett arbete om skapa Musik med influenser från jazz och fusion som sätter basen i nytt ljus..

Demenssjukdomar drabbar i allt högre grad en åldrande population. Med detta följer ett antal komplikationer och problemskapande beteenden som påverkar omvårdnaden. Syftet var att undersöka på vilket sätt olika typer av Musik kan ha en positiv effekt på demenspatienter och därmed underlätta och förbättra omvårdnadsarbetet. Metoden som valdes var en litteraturstudie. Som teoretisk referensram valdes Katie Erikssons omvårdnadsteori.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur dagens blockflöjtspedagoger arbetar med Tidig Musik med sina elever, och hur dessa elever mottar den repertoaren. Jag har också ställt mig frågande till den ?popifiering? som jag tycker pågår i blockflöjtsundervisningen, där man i allt större utsträckning rör sig bort från blockflöjtens ursprungsrepertoar.Jag har djupintervjuat tre erfarna blockflöjtspedagoger, och utifrån dessa intervjuer kunnat dra slutsatsen att det visst spelas mycket Tidig Musik med blockflöjtseleverna, och att pedagogerna själva inte upplever någon egentlig motsättning mellan Tidig Musik och den populärMusikaliska repertoaren. Dessutom verkar det som att eleverna själva instinktivt uppskattar och accepterar den Tidiga Musiken, eftersom den fungerar bra och låter fint på instrumentet. Därmed finns det ett egenvärde i att spela just Tidig Musik på just blockflöjt..

Syftet med studien är att ta reda på hur lärare arbetar med Musik i förskolans verksamhet samt belysa vilka möjligheter och hinder de upplever sig stöta på i planering och genomförande av Musikaktiviteter i förskolans verksamhet. Studien är av kvalitativ form och inspireras av sociokognitivt perspektiv. Metoden som ligger till grund för studien är strukturerad observation och semistrukturerad intervju. Observationerna och intervjuerna har genomförts på två förskolor i Skåne, med fyra pedagoger på olika avdelningar. Resultat och analys av de genomförda observationerna och intervjuerna visar att lärarna har många tankar och idéer kring Musik.

The purpose of the study is to find out how teachers relate to music and rhythm in preschool and its importance for children's development and learning. We want to see how three pre-school teachers describe the importance of music in preschool in a group interview and individual interview. The teachers think that the most important thing with music and rhythmic is the joy that it provides, both for the children and for the adults. Music can be used both as a form of learning something else, or as a learning experience in itself..

Den uppsats som i följande beskrivs har syftat till att ur ett konsumentperspektiv undersöka och förstå vad som gör att unga konsumenter väljer att lyssna på den populärMusik de lyssnar på. Detta för att förstå hur marknadsförare ska marknadsföra artister i den förändrade Musikindustrin. För att uppnå detta syfte har tre stycken fokusgrupper genomförts med ungdomar i åldrarna 16-18 år från Stockholm. De frågor vi formulerat till fokusgrupperna baserades på hur unga konsumerar Musik, hur de skaffar information om Musik, vilken roll spelar andra ungdomars Musikval, vad som skulle få dem att betala för Musik, hur de definierar sin personlighet, samt hur de visar grupptillhörighet. Svaren tolkades utifrån teorier inom konsumentbeteende och marknadskommunikation.

Bakgrund: Att skapa kontakt med demensdrabbade kan vara svårt om vårdaren inte har rätt kunskap i hur kontakt kan skapas. Den ickeverbala kommunikationen såsom beröring och Musik kan vara av betydelse när kontakt ska skapas. Människan förknippar beröring med att vara omtyckt och genom detta ökar känslan av trygghet och tillit och på så sätt kan kontakt skapas. Ett annat sätt att skapa kontakt på är genom Musik, där det har visat sig att minnet av sång och Musik betyder mycket för människan och kan stärka kommunikationen. Syfte: Syftet med studien är att belysa hur kontakt kan skapas med demensdrabbade genom beröring och genom Musik.

 Syftet med denna studie är att undersöka hur man i förberedelseklass arbetar med sång och Musik. Forskningsteorin behandlar estetikens betydelse och begrepp samt vikten av ett vidgat textbegrepp. Olika teoretikers syn på lärande ges. Vidare diskuteras begreppet nyanlända barn samt förberedelseklassen och dess funktion. Fokus ligger på sången och Musiken, dels genom att markera den allt större bristen på ämnet i skolan och lärarutbildningen och dels genom sången och Musikens betydelse för inlärning.

Denna uppsats underso?ker pa? vilka sa?tt fyra professionella blockflo?jtister la?rde sig att ornamentera inom tidig Musik. Fokus ligger pa? deras utbildningsva?g fo?re ho?gskolestudier. Det underso?ks vilka olika metoder deras la?rare anva?nder sig av och pa? vilka sa?tt ka?llstudier fra?n 1500- till 1700-talet spelar en roll inom ramen fo?r deras undervisning..

Bakgrund: Agitation är ett stort problem vid omvårdnad av personer som lider av demens.Orsakerna till denna agitation beror delvis på de förhållanden som råder inom demensvårdenmen behandlas ofta med medicinering.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om Musik kan utgöra en effektiv ochresurssparande omvårdnadsåtgärd vid vård av personer med demens. Och om så är fallet, kandessa åtgärder utföras av omvårdnadspersonal med liten eller ingen utbildning inomMusikterapi?Metod: Metoden som används är en litteraturstudie. Vid analysen av materialet användsFribergs analysmodell. Resultat indelas i tre övergripande teman: ?Musik som åtgärd för attbryta agiterat beteende?, ?Musik för att förebygga agiterat beteende? och ?Välbefinnande ochmiljö?.Resultat: Resultatet tyder på att Musik med fördel kan användas både för att bryta ochförebygga agiterat beteende.

Fokus på basens roll i Musik. Hur används instrumentet i ensemblen? Vad händer om basens roll utvecklas och hittar nya ytor i gruppen? Ett arbete om skapa Musik med influenser från jazz och fusion som sätter basen i nytt ljus..

Studiens syften är att undersöka Musikens inverkan på människan i skolan och livet. Dessutom att undersöka de möjligheter Musik och Musikämnet skapar i skolsammanhang. Metoden är en komparativ litteraturstudie, och det finns texter representerade från ett antal olika områden, exempelvis medicinska, neurologiska, pedagogiska, sociologiska, och terapeutiska. Utifrån fem böcker som ingått i kurslitteratur, utkristalliserade sig fyra kategorier, ?Musik och intelligens?, ?Musik och människa?, ?Musik och hälsa? och ?Musik i skola?.